För att överhuvudtaget förstå varför Mann väljer att låta sitt romanskrivande vila för att författa denna – som han själv benämner den – ”överlastade pamflett”, måste man förstå den tidsepok han verkade i och vad som framför allt präglade västerlandet vid denna tid: det första världskriget. Det skriver Mattias Holmström som har läst Thomas Manns En opolitisk mans betraktelser.
”Moran är en vanlig kvinna med vanliga problem som har starka åsikter i viktiga frågor. Men hon lägger fram dem på ett varmt och sympatiskt sätt, och är en bättre frontfigur för kvinnokampen än de flesta av hennes föregångare.” Renate Larssen har läst Konsten att vara kvinna.
Det går en våg av skönlitteratur med biståndstema genom Skandinavien. Böckerna ger en bild av verksamheten som är mer komplex och samtidigt mindre tillrättalagd än i samhälls-debatten, menar Fredrik Segerfeldt.
Stagnelius skrev inte bara kortare lyrik av det slag som han blivit berömd för, utan hans verksbredd omfattade också epik och dramatik, ja till och med balett och opera, liksom några kortare prosatexter. Bredden i ämnesval och utförande förundrar. Det skriver Simon O. Pettersson, som välkomnar en nyutgåva av Stagnelius samlade verk.
Det är ingen smickrande bild av det skandinaviska biståndet i Tanzania som tecknas. Men Liberty är ingen politisk pamflett, utan en roman i ordets bästa bemärkelse. Lars Anders Johansson har läst Jakob Ejersbos sista bok.
Trots Raoul Wallenberg-året blev en opera om Wallenbergs liv och gärning inte någon svensk angelägenhet. Henry Larsson har sett en lyckad uppsättning av den estniske tonsättaren Erkki-Sven Tüürs opera i Karlsruhe.
Palmes Sverige var inte solidariskt med Östeuropa, trots landets självbild som en moralisk supermakt. Istället styrdes Sveriges agerande av realpolitiska överväganden. Klas Hjort rekommenderar en aktuell avhandling som kastar nytt ljus över svensk politik under kalla kriget.
Är livet på Sveriges baksida verkligen så dåligt? Det frågar sig Greger Ekman efter att ha läst Dan Jönssons Ingenmansland. Det kan tyckas vara ett obegripligt livsval att välja bort storstadens möjligheter till självförverkligande. Men varför flytta ifrån de man känner sedan länge och sin familj och släkt?
Mario Vargas Llosa är något i Sverige så ovanligt som en klassiskt liberal skönlitterär författare. Det var också därför det väckte så starka känslor i den svenska kultureliten när han i fjol fick Nobelpriset i litteratur. Fredrik Segerfeldt recenserar Vargas Llosas senaste roman.
Kina påverkar i dag allt och alla. Men beundran för vad som hänt på mycket kort tid blandas med bävan. Viljan att tro på Kinas goda avsikter krockar med hur makthavarna sitt eget folk och utåt agerar för att göra världen ”säker för skurkstater.” Det skriver Bo Ture Larsson