I tisdags kväll var det dags för andra ronden kulturdebatt på Teater Brunnsgatan Fyra, skriver Ulrik Franke som var på plats och lyssnade till debattörerna som försökte reda ut vem som är köpt och vem som är fri i kulturen.
Svensk ekonomi har ibland liknats vid en humla, den ska inte kunna flyga enligt modellerna, men likväl flyger den. Utifrån den liknelsen har Andreas Bergh och Magnus Henreksson försökt att förklara hur svensk ekonomi kan fungera så väl som den gör. Klas Hjort har läst deras nyutkomna bok.
Det östtyska spionaget och propagandan i Sverige var omfattande under många decennier. Genom sina goda kontakter med skolsverige kunde Förbundet Sverige-DDR och dess ordförande, socialdemokraten Stellan Arvidson, räkna med att få sin starkt retuscherade bild av DDR dominerande i svenska läromedel.
Dramatiska medicinska framsteg är på gång. Det kommer att sätta press på samhället och det ger främst ger goda effekter. Sonia Arrisons bok 100+ ger en start i flygande fläng på debatten om ålderdomen. Waldemar Ingdahl recenserar.
Trots att kultursponsring inte längre är ett främmande begrepp tycks företeelsen inte få fäste som finansieringsandel i kulturverksamheter. Amelie Langby funderar över varför det ser ut så och önskar att både näringslivet och kulturen ska ta ett större ansvar.
Ibland är det befriande att läsa en bok som inte kommer att gillas av någon, framför allt när det handlar om miljöpolitik, där bokfloran i bästa fall präglas av författare med skygglappar och i värsta fall av författare som gör allt för att motbevisa grundläggande ekonomiska förhållanden och politiska realiteter. I David Owens bok The Conundrum slängs brandfacklor åt både höger och vänster.
Samhällen förändras ständigt, och språket med dem. När mur och ridå föll 1989 gav det upphov inte bara till demokratisering av det forna Östblocket, utan också till en helt ny språkkultur. För de ord och fraser som tidigare varit i bruk passade inte längre. Processen har naturligtvis inget slut, språket förändrar sig i takt med behovet. Det skriver Markus Öbrink.
De borgerliga skikten förtjänar att belysas. Att till exempel inse vad en stabil borgerlighet kan betyda för ett land borde välkomnas, inte bara av de partier och organisationer som är för frihetliga strävanden. Vi vet ju att epoker med stark borgerlig närvaro har blivit frigörande och framgångsrika. Initiativ och välstånd har spritts till andra än dessa grupper. Det skriver Carl Johan Ljungberg.
Krister Wahlbäck sällar sig med den lilla boken Baltisk befrielse till skaran av svenska diplomater som – delvis i självbiografisk form – sprider ljus över Sveriges roll för Baltikums frigörelse under och efter Sovjetunionens fall. Ulrik Franke recenserar.
SVT-serien Äkta människor väcker en rad intressanta frågor hos tittaren, skriver Maria Eriksson. Vore det till exempel önskvärt att kunna använda teknik för att förbättra våra förmågor? Eller hur påverkas arbetsmarknaden om allt fler okvalificerade arbeten försvinner?