Print Friendly

Det ska vara kul att vara kvinna

Av Renate Larssen | 24 augusti 2012

Caitlin Moran
Konsten att vara kvinna
Bonniers 2012

När Caitlin Moran bestämde sig för att skriva en bok om feminismen ville hon att den skulle vara som Germaine Greer fast med trosskämt. Jag var skeptisk. Böcker som handlar om feminism brukar vara torra, överanalytiska och konfrontativa mentala tegelstenar. Mycket ”vi och de”. De brukar aldrig vara särskilt roliga eller upplyftande.

Och mitt första intryck av Morans Konsten att vara kvinna var, mycket riktigt, att den inte är rolig. De första två, tre kapitlen är inga höjdare. Humorn är krystad – det märks tydligt att syftet med texten är att den ska vara rolig, men skämten faller platt, kanske på grund av den svenska översättningen – och jag känner mig varken road eller berörd. Jag är måhända fel person för att kunna uppskatta den inre konflikten som utlöses hos Moran första gången hon får mens och könshår. För min del var det aldrig en källa till ångest eller identitetskris – det bara hände en dag och så gick livet vidare.

Först när Moran kommer in på vuxenproblem som illasittande behåar, bröllop och handväskor börjar jag känna igen mig i hennes resonemang och dra på smilbanden. Vi det laget har både hon och översättaren blivit varma i kläderna och språket börjar spegla den klassiska moranska humorn som gjort henne så känd och omtyckt.

Moran tar i sexton kapitel upp olika kvinnofrågor av varierande allvarsgrad, allt från striptease till illasittande kläder och gropiga lår. Och hon får läsaren att fundera över de egna vardagsproblemen. För egen del har jag aldrig känt behovet av att lägga ut en fjärdedel av lönen på brasiliansk vaxning och spanxtrosor inför en dejt, däremot så letar jag ständigt efter den perfekta handväskan och hatar mig själv varje gång jag får skavsår i ett par snygga skor trots att jag vet att jag borde ha köpt de där birkenstocksandalerna istället.

Moran tar högljutt ställning för varje individs rätt att vara så kufisk, klantig och karaktärssvag som han eller hon vill. Kvinnor ska inte dömas hårdare än män för att de svettas, kedjeröker eller åldras. Vi har också tredagarsstubb och sexdrift, och vi ska inte behöva stå till svars för det oftare än männen.

En viktig insikt i sammanhanget, som Moran tar upp vid flera tillfällen, är att de flesta män faktiskt inte har problem med celluliter och kråkfötter runt ögonen. De flesta män tycker om oss precis som vi är. Istället är det vi själva som står i vägen för vår egen frigörelse från arkaiska ideal genom att noja över våra egna och skadeglädjas åt andras tillkortakommanden.

Morans styrka är hennes otroliga djup kopplat med hennes väldigt lättsamma ton. Man märker att hennes åsikter är genomtänkta och argumenten välformulerade. Samtidigt anlägger hon en lätt och skämtsam ton och låter läsaren förstå att allting inte måste vara sådär superjätteallvarligt precis hela tiden. Även stridbara feminister kan ha roligt. Även om de blir utsatta för sexism.

Det är precis detta jag saknar i den feministiska diskursen – avslappnad humor. Jag orkar inte bli upprörd över saker och ting hela tiden, tvärtom. Jag tycker det är kontraproduktivt och småaktigt. Ibland är en behå bara en behå, ibland är en otrevlig kommentar bara en otrevlig kommentar.

Moran är som allra vassast och bäst när hon resonerar kring livets större och svårare frågor. Hon tar bland annat upp både barnafödande, moderskap och abort på ett utlämnande och ärligt sätt, och får läsaren att tänka över sina egna ställningstaganden. Hennes beskrivning av sin genomgångna abort och känslorna runt den är synnerligen gripande.

Jag vill egentligen inte använda en uttjatad klyscha, men Konsten att vara kvinna är en viktigt bok. Den är viktig eftersom den framställer feminismen och kvinnokampen i odelat positivt dager, till skillnad från de senaste årens ROKS- och Tiina Rosenberg-haverier som slagit tillbaka på den allmänna kvinnosynen. Moran är en vanlig kvinna med vanliga problem som har starka åsikter i viktiga frågor. Men hon lägger fram dem på ett varmt och sympatiskt sätt, och är en bättre frontfigur för kvinnokampen än de flesta av hennes föregångare.

Både män och kvinnor bör läsa den här boken. För att den tar upp viktiga frågor om kvinnans rätt till sin egen kropp och sina egna karaktärssvagheter, ja, men framför allt för att den på ett underhållande sätt skildrar just konsten att vara kvinna i dagens samhälle.

Renate Larssen är frilansande skribent med en kandidatexamen i veterinärmedicin. Hon går Svenska Nyhetsbyråns skribentskola.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism