Kultur

Att forskningen och akademin är fri är ofta något vi tar för givet. Det är dock tydligt att vissa perspektiv värderas högre än andra vid våra statliga universitet. Somliga perspektiv har blivit som en statlig överideologi, däribland köns- och genusperspektiv. Såväl högskolelagen, regleringsbreven och villkoren för forskningsstöd innehåller idag politiskt vinklade idéer som ska beaktas och implementeras. Den ideologiska likriktningen är ett hot mot den fria akademin.

Paragraf 86a infördes ursprungligen för att förhindra att människor marscherade genom Tysklands gator med hakkorsflaggor, ropade ”Heil Hitler” och gjorde den så kallade Hitlerhälsningen – med andra ord en lag mot nationalsocialistisk propaganda. I dag missbrukas bestämmelsen och används mot personer som uppenbart är demokrater och motståndare till extremism.

Den svenska migrationspolitiken har accelererat och med bakåtriktad verkan fått ödesdigra effekter för människor som sedan länge är etablerade i landet. Det har utlöst en het debatt som nyligen tvingade regeringen att tills vidare slå till bromsen. För den som vill hålla sig informerad om vad som hänt på vägen till nuvarande hållplats är Fredrik Kopschs Utvisad boken att begrunda.

Longread: Adam Smith expressed his antipathy to hegemonic domination in The Wealth of Nations and other works. I highlight his rebuke of slavery, his paragraph calling for Britain to relinquish her colonies, his comments on the vanity and amusement of newspaper readers, his condemnation of the East India Company, his paragraph naturalizing multipolarity, and his remark about the real mediocrity of Britain’s circumstances. I close by reflecting on the enduring relevance of the anti-hegemist spirit of ’76.

The Icelandic statesman Davíd Oddsson passed away on 1 March 2026, at the age of 78. He was not only the most influential politician in our history by far: Mayor of Reykjavik, Prime Minister, Foreign Minister, Governor of the Central Bank of Iceland, and Chief Editor of the daily Morgunbladid. He was also my best friend.

Vi har länge varit stolta över Axel Oxenstiernas riksbygge. Hans administrativa apparat gjorde det möjligt för det karga och fattiga svenska riket att under ett knappt århundrade gästspela som europeisk stormakt. Något fungerade ovanligt bra. Då. Idag är det uppenbart att delar av ideologin bakom vår statsapparat inte längre fyller sin uppgift.

Av någon anledning ägnade jag vargavintern åt drottning Kristinas tankeformuleringar, som litteraturkritikern Horace Engdahl har översatt och gett ut med titeln Maximer. I år är det händelsevis 400 år sedan drottningen föddes. Hon anses vara en av Sveriges mest färgstarka och omstridda regenter; hennes abdikering år 1654 är självklart en av orsakerna.

Sökandet efter förklaringar till varför ledare och konstnärer nått sin berömmelse har ofta inneburit ett särskilt intensivt intresse för deras sjukdomar och udda beteenden. Modern genteknik har medfört revolutionerande metoder att söka svar på sådana frågor. Rykten sägs med dess hjälp kunna bekräftas eller vederläggas, personteckningarna göras skarpare och synen på de skildrade människornas historiska eller konstnärliga betydelse förändras.

Musk har på intet sätt övergett målet att nå Mars, men han har skjutit det på framtiden. Motiveringen är dock inte särskilt övertygande, eftersom Musk i årtionden har känt till att uppdrag till Mars endast är möjliga ungefär var 26:e månad, medan uppskjutningar till månen kan ske ungefär var tionde dag. Detta är ingen ny insikt.

Det går fort i hockey, och i ledarskribenteri uppenbarligen. På kort tid har ledarskribenterna på svenska dagstidningar gått från att vara självklara men ofta ganska grå och akademiska på 90-talet, till profilerade stjärnor med en självklar plats i etermediernas paneler under 10-talet, till att bli ifrågasatta. Det har till och med gått så långt att det finns en del som hävdar att ledarsidorna helt och hållet borde avskaffas.