Äldre läsare av denna text minns kanske att radioapparater förr utstötte ett illavarslande tjut när de sattes på och vacuumrören värmdes upp. Dessa rör, eller ”lampor” som de ofta kallades, var klumpiga, ömtåliga och benägna att överhettas. Men de behövdes hur som helst för att förstärka svaga elektroniska signaler och hindra elektroner att flöda baklänges i elektriska kretsar. Shockley anade att ”halvledare” vore en bättre lösning.
Oavsett vad sekulärt sinnade röster hävdar så är julen en högtid med religiösa rötter. Medan vi väntar på snön och handlar julklappar blir inte sällan religion föremål för debatt. Sverige må kanske inte vara särskilt religiöst men det går att säga annat om det stora landet i väst. Där spelar religion stor roll, även i maktens rum. Debatten om politikers religion visar hur det fungerar som en kulturell identitetsmarkör snarare än en privat övertygelse.
President Trumps besatthet vid att skriva in sig i den amerikanska historien tar sig alltmer sällsamma uttryck. Politico har i veckan berättat om hur det ser ut inne i Vita huset. Om man promenerar längs Vita husets kolonnad, precis intill Rosenträdgården, så har raden av porträtt av tidigare presidenter försetts med plaketter som beskriver deras presidenters prestationer.
Många undrar hur Donald Trump kunde bli president igen i USA. Det är osannolikt på så många olika sätt samtidigt. Förklaringarna är ungefär lika många. En av dem är den mest uppenbara – motkandidaten. Harris drev sin kampanj i Bidens skugga. Väljarna påmindes ständigt om Delawareklanens affärer och trassel med rättvisan.
Det auktoritära draget i amerikansk politik har åtminstone en av sina främsta företrädare i Donald J Trump. Men han är ingalunda så unik som man kan tro av mediebevakningen. Redan från första början brottades USA med frågan hur mycket makt som skulle koncentreras hos presidenten.
Behöver vi fler filmer om andra världskriget? Ibland dyker det faktiskt fortfarande upp verk som både tillför något nytt och kanske till och med ändrar vår syn på både historien och vår egen verklighet. ”Nürnberg” tillhör den kategorin.
Stuprörsteorin är ett viktigt begrepp i Neudings framställning. Den beskriver idén att samhället är som två stuprör, ett där de gängkriminella håller till och ett där vanligt folk kan leva som vanligt. Mer och mer har denna teori visat sig vara falsk. Nu är ingen säker; skjutningar och övergrepp kan ske var som helst.
Filmen skildrar hur en hyllad skådespelare, spelad av Fares Fares, försöker undvika att bli direkt inblandad i det korrupta och ständigt osäkra politiska systemet. Den tydliga poängen är att intern exil knappast är möjlig för den som har någon som helst position i samhällspyramiden.
Kanada är ett land som före det senaste amerikanska presidentvalet inte ägnades särskilt stort intresse i omvärlden om man bortser från sportens värld. Men det har just kommit en spännande bok om landet som hotas både av inre spänningar och av hotet från Donald Trump som vill införliva landet som en delstat i USA.
Jonathan Haidt för övertygande resonemang kring skärmberoendets skadeverkningar på barn och unga. Men när han ska belägga att det moderna föräldraskapet hämmar barns utveckling sviktar argumentationen. Där tappar en i övrigt skarp och välskriven bok något av sin kraft.