Kultur

Det var jul år 1939. Den 30 november hade Sovjetunionen angripit Finland. Sedan dess hade trupptågen rullat från södra Sverige upp mot finska gränsen. De var fyllda av korttidsutbildade unga män, som aldrig åkt skidor och inte hade en aning om hur man klarar sig i trettio graders kyla. 1930-talets vintrar hade varit milda, och värnpliktiga utbildades endast under sommarhalvåret – allt enligt 1925 års försvarsbeslut. Det skulle ju aldrig mer bli krig, det var så riksdagsmännen tänkte.

Juletiden som en barmhärtighetens tid är en gammal sed, men kanske har den som starkast levt kvar just i norra Europa i allmänhet och i Sverige i synnerhet. Det är också runt jul som Skatteverket skickar ut slutskattebeskedet för företag – ofta med restskatt som följd.

Långläsning: Många har säkert betraktat den gipsbyst föreställande Beethoven som tillverkats i otaliga exemplar och kanske reflekterat över den store tonsättarens stränga uppsyn. Intressant nog företer en av Beethovens kollegor och stora beundrare så påfallande likheter med sin förebild, att man vid hastigt påseende skulle kunna förväxla de båda. Beundraren var Hector Berlioz, född 1803 i närheten av Grenoble.

Kritik mot Vänsterpartiet bemöts sällan med argument av de mest berörda. Det är mer populärt att kritisera budbäraren eller döma ut kritiskt analyserande texter som propaganda och ”more of the same”. Magnus Utviks bok ”Partiet som kom in från kylan – Från Zäta till Nooshi” har rönt ungefär detta öde.

Staten har vissa uppgifter. En av de mest grundläggande, även i en utpräglad nattväktarstat, är att se till att inte kulturarvet förfaller. Här ingår inte minst att ta vara på monument som påminner om vår historia. Kronobergs slottsruin vid Helgasjön utanför Växjö är ett bra exempel på ett monument som staten borde sköta enligt konstens alla regler. Just i det fallet är det dessvärre precis tvärtom.

Statsminister Ulf Kristerssons instagramflöde har blivit bombarderat av vänstertroll. #InteMinStatsminster kommenteras dagligen och för tankarna till landet på andra sidan Atlanten. Sverige får inte, kan inte och ska inte gå samma öde till mötes. Det är dags att sätta ner foten och säkra den svenska demokratin.  

Nyligen hade Dagens Nyheter en artikel av Göran Leijonhufvud som handlade om ett nyvaknat intresse för den europeiska antiken bland kinesiska ungdomar och intellektuella. Eftersom det ju är antikens greker som anses ha lagt grunden till den demokratiska utvecklingen i västerlandet, kan detta intresse te sig äventyrligt i ljuset av den hårda nationalistiska centralstyrning som genomförts under den nuvarande kinesiske presidenten Xi Jinping.

Andra söndagen i Advent inträder biskop Martin Modéus i ämbetet som ärkebiskop i Uppsala. Därmed blir han Svenska Kyrkans främste företrädare. Men vad är det för en kyrka han skall företräda? Den frågan kan med fördel belysas av det 850-årsjubileum, som Växjö stift nu firar. Det får en skildring i boken Växjö stift 850 år – Studier och essäer.

Det som till slut blev USA började på många platser och på väldigt olika sätt. Nederländernas Nya Amsterdam, spanjorerna St. Augustine och vårt eget Nya Sverige är alla exempel på projekt som kommit att påverka både utvecklingen av landet och dess historia. De flesta exempel bleknar dock i jämförelse med pilgrimernas resa med Mayflower till Massachusetts 1620.