Politiker, regeringar och statsskick har kommit och gått – men monarkin i Sverige, den har bestått. Kungahuset, vår konstitutionella monarki, står starkt som en institution inskriven i vår grundlag, som en fullt legitim del av vår demokrati och som en symbol för kontinuitet, historisk förankring och samhörighet.
Sveriges regerande konung Carl XVI Gustaf har nu suttit i femtio år och ingenting tyder på annat än att han tänker sitta sin livstid ut. Det vill säga samma i princip som Elisabeth II levde och dog efter. I andra länder har monarkerna börjat pensionera sig, men det är knappast någonting för oss.
Det finns fler skäl än god senap som kan motivera ett besök i Dijon, Burgunds vackra och prydliga huvudstad. Dijon visar fortfarande upp mycket av den prakt och den stolthet över de egna framgångarna som präglade landets historia under senmedeltiden. Idag är den självklara platsen för den som söker efter det som finns kvar av det statsprojekt som dog med Karl den djärve på slagfältet i Nancy 1477 Musée des Beaux-Arts.
Monarkin har engagerat Svensk Tidskrifts läsare och skribenter nästan lika länge som tidningen har getts ut. Idag blir därför rekommendationerna ur arkivet flera, och då har vi ändå bara skrapat på ytan.
Förra torsdagen meddelade Nobelstiftelsen, inte utan stolthet, att man helt på eget bevåg hittat lösningen på all världens problem: Om bara företrädarna för världens värsta skurkstater fick komma på gala på konserthuset och lyssna på vackra ord om fred och demokrati så skulle de genast inse sitt misstag, ringa sina respektive ledare och sätta stopp på krig, folkmord och förtryck.
I stället för att ägna sig åt en intern eurodebatt baserad på en svag kronkurs bör borgerliga debattörer öka trycket på regeringen att genomföra de reformer som krävs för att stärka tron på vårt land och därmed vår valuta. Kronkursen kan nämligen ses som ett mått på omvärldens förtroende för svensk ekonomi eller hur potentiella investerare ser på AB-Sveriges framtid.
För omkring 250 år sedan utspelade sig det amerikanska frihetskriget. Ett till synes svag tidigare koloni sökte sin frihet och ett mäktigt imperium trodde att det skulle vara lätt att förhindra. En allians av andra stormakter, då med Frankrike i spetsen, lade sig i och stöttade frihetskampen. Frågan är om vi kan lära oss något om hur kriget i Ukraina kommer att sluta genom att studera frihetskrigets avslutning.
Svensk Tidskrift ger ut Myter om kapitalism – en bok som getts ut i 25 länder och fler är på gång. Den svenska upplagan innehåller ett särskilt kapitel om hur svenskarna ser på marknadsekonomi och kapitalism, som diskuterades vid ett seminarium i Stockholm förra veckan.
Medeltiden framställs ju ofta som en mörk period i historien. Mitt i detta elände skapade den engelske vinhandlarsonen, hovmannen och mångsysslaren Geoffrey Chaucer några berättelser, så fulla med färg, liv och lust att han av många räknas som den engelska litteraturens mest betydande gestalt före Shakespeare.
Rysslands angreppskrig mot Ukraina är inne på andra året. Det finns ett uppdämt behov att söka förstå bakomliggande orsaker. Kalle Kniiviläs Landet som vaknade: Berättelser från Ukraina, handlar inte i första hand om kriget utan om landet och ukrainarna samt om relationen till Ryssland.
