Gunnar Hyltén-Cavallius: Kniivilä skriver i första hand om ukrainarna

Rysslands angreppskrig mot Ukraina är inne på andra året. Det finns ett uppdämt behov att söka förstå bakomliggande orsaker. Därför är det glädjande att ett antal skribenter har publicerat fördjupande böcker.

Kalle Kniivilä är journalist på Sydsvenskan. Han har varit pressråd och ambassadråd på svenska ambassaden i såväl Moskva som Kiev. Hans bok, Landet som vaknade: Berättelser från Ukraina (Atlas 2023), handlar inte i första hand om kriget utan om landet och ukrainarna samt om relationen till Ryssland. För att få stoff reste han till Ukraina hösten 2022 och gjorde ett stort antal intervjuer. Dessa vanliga medborgare får nu hjälpas åt att presentera sin syn på avgörande händelser i landets historia. Att de ibland har skiljaktiga uppfattningar gör inte skildringen mindre värdefull.  

Ett avsnitt tar upp kärnkraftshaveriet i Tjernobyl i norra Ukraina 1986. Kniivilä menar att det på många sätt var början till slutet för Sovjetunionen, vilket ägde rum 1991. Hur skulle utvecklingen bli i Ukraina? Människor samlades till demonstrationer – ”den första Majdan” – och premiärministern avgick. Under sensommaren beslöt parlamentet att utlysa en folkomröstning. Stödet för självständighet var överväldigande.

Journalisten Giorgi Gongadze hade riktat hård kritik mot vad många uppfattade som en auktoritär utveckling i Ukraina. År 2000 blev Gongadze mördad. Detta politiska mord var en starkt bidragande orsak till vad som kom att kallas den orangea revolutionen. Något som också inspirerade den var de oegentligheter som konstaterades i anslutning till presidentvalet 2004, då kandidaterna var Kremls favorit Viktor Janukovytj och Viktor Jusjtjenko, som hade utsatts för en förgiftningsattack. Den senare blev vald men kom inte att motsvara mångas förväntningar, varför Janukovytj kom tillbaka till makten.

Skulle det bli ett närmande till Europeiska unionen eller till Ryssland? Under Jusjtjenkos presidentskap hade förhandlingar inletts om det så kallade associeringsavtalet med EU. Janukovytj hade i valkampanjen ställt sig bakom det avtalet. Men Ryssland ville annorlunda och sökte med lock och pock få Ukraina att välja den ryska sidan. Den nygamla ukrainska presidenten hade glömt sitt löfte till folket om EU. Detta fick många ukrainare att reagera mycket starkt. Säkerhetspolisen misshandlade grovt de studenter och andra som demonstrerade i ett inledande skede. På Majdan växte proteströrelsen för varje dag. Efter hårda sammanstötningar valde president Janukovytj att fly till Ryssland.

Just i detta dramatiska skede och med den ukrainska staten i ett svaghetstillstånd, säger Kniivilä, inledde Ryssland den olagliga annekteringen av Krimhalvön. Även i Ukrainas östliga län, främst Dometsk och Luhansk, inleddes försök att införa ryskt styre.

Den onda drömmen inleddes som bekant den 24 februari 2022, då Putins trupper rullade in över den ukrainska gränsen. Syftet sades vara att återställa maktbalansen mellan Ryssland och väst och att driva ut ”nazisterna” i ledningen för Ukraina.

Någon berättar för författaren om krigets brutala vardag i Mariupol. Vad som gällde var att överleva. Till slut uppkom en möjlighet att ta sig ut ur den drabbade staden i konvoj genom ett antal vägspärrar. Hur hade det gått om man hade åkt lite senare, när kontrollerna var hårdare? ”Efter det är jag inte längre ateist. Gud finns.”

En intervjuperson som läsaren lägger märke till i flera sammanhang är Mykola Krygin, präst i Butja. När han fick vetskap om övergreppen mot civila under den ryska ockupationen i Butja var han skakad. ”Det fanns inget mänskligt i dem som gjorde det. Den viktigaste lag som Gud gav människan är lagen om kärleken. Den lagen har inte ryssarna bevarat, de har lämnat den sanna tron.”

Ett annat perspektiv är att se kriget som idéernas kamp. ”Vi krigar mot resterna av Sovjetsystemet”, säger Tatiana Kurmanova.

Kalle Kniiviläs välskrivna och aktuella bok avslutas med en sammanställning av ett antal viktiga årtal i Ukrainas historia. Det tjänar som påminnelse och referens.

Gunnar Hyltén-Cavallius är komminister emeritus och teol.lic.