Det är intressant att en blandning av elever alltid ses som en lösning på problem i skolor. Det är som om det inte spelar någon roll hur skolan fungerar, vilket ledarskap som finns och hur man jobbar i skolan.
Den 19 november är det val mellan peronisten Sergio Massa och anarkokapitalisten Javier Milei i Argentina. Under de kommande åren kan Argentina komma att styras av en passionerad pro-kapitalist. Det skulle vara en sensation, men en sensation som skulle vara resultatet av en lång tids grundläggande förändring i argentinarnas inställning till marknadsekonomi och staten.
Det mesta talar nu för att det bara blir tre deltagare i decemberdebatten. Nikki Haley, Ron DeSantis och Vivek Ramaswamy får då kämpa vidare om att bli Donald Trumps främsta utmanare om nomineringen.
De flesta debatter som förs i vårt land har något slags markkontakt. Alla håller sig inte till reglerna och att fuska lite är standard men det finns ändå för det mesta en rimlig koppling till verkligheten. I bästa fall blir deltagarna lite klokare och ibland når man dessutom fram till något slags resultat. Två debatter under senare tid har dock varit olyckliga exempel på motsatsen.
Syftet med boken är att förklara Ryssland för västliga ögon. Framställningen är genomgående mycket mörk men författaren ser trots allt ljus i mörkret. Orden och begreppen har en helt annan betydelse i Ryssland. Sjisjkin råder människor i väst att inte bedöma de ryska makthavarna utifrån deras ord utan utifrån deras handlingar.
I en nyutkommen antologi om fascistiska rörelser i Amerika förr och nu görs på förekommen anledning jämförelser mellan den klassiska fascismen och trumpismen. Alarmisterna ser ett antal likheter, skeptikerna ser också likheter men även betydande skillnader.
”De första problemen uppstod vid själva regeringsbildningen. Miljöpartiet, som avskaffat partiledarfunktionen och i stället höll sig med flera ”språkrör”, kunde inte acceptera den auktoritärt klingande benämningen statsråd. statsråden kom därför att kallas ”statsrör”. ”
I Köpenhamn tågade tusentals danskar med facklor från synagogan till Folketinget för att minnas novemberpogromen. På andra sidan sundet, i Malmö, ställdes det mycket modesta offentliga högtidlighållandet in av säkerhetsskäl.
Nuvarande straffrättssystem har ställt till stora problem för politiska majoriteter som velat exempelvis skärpa straff. Det problemet sägs i det nya direktivet till straffrättsöversyn att utredningen ska ta tag i. Frågan är bara hur.
Om staten inte lever upp till sina mest grundläggande åtaganden som att skydda medborgarna mot yttre och inre hot är det ett brott mot samhällskontraktet. Allt fler kommer sannolikt att fråga sig varför jag ska leva upp till min del av avtalet när staten inte lever upp till sin?
