Redaktionen

By J.K. Baltzersen
Among the central reasons for democracy leading to a more far-reaching and extensive public sector are: the purchase of votes for other people’s money, the illusion that we rule ourselves, and everything being up for grabs by every single ambitious demagogue. Among Swedes who value freedom, individual responsibility, and less government, it is not especially rare to come across hate towards monarchy, hate which almost is felt like the institution of monarchy is the devil himself. When we see how a stronger regal power and less democracy coincides in time with more liberty, less government, and more individual responsibility, and we have aspects indicating that there is a certain causality, it should be reasonable to expect less hate-influenced attitudes towards monarchy and other non-democratic elements.

Av Adam Nelvin
Det har varit ganska tyst om grundlagsutredningen. Ännu tystare har det varit om den del av grundlagen som grundlagsutredningen inte tittar på, nämligen den som fastställer att den kung eller drottning, som enligt successionsordningen innehar Sveriges tron, är rikets statschef. Det är inte så konstigt eftersom monarkin är en ickefråga för de flesta människor i det här landet, över 70 procent av befolkningen är nöjda med den rådande ordningen. Men jag tänkte ändå ägna några rader åt denna ickefråga. Om inte annat för att den är ideologiskt och intellektuellt intressant.

Redaktionen för Svensk Tidskrift välkomnar dig till detta specialnummer med betraktelser från solglimtens Almedalen. Med allt från klockrena utspel och högintressanta seminarier till urvattnade politiska tal och plaskblöta flygblad har politiker, opinionsbildare, journalister och lobbyister intagit Visby. Från scenen i självaste Almedalen har det inte levererats särskilt mycket nytt under solen. Talen har i allt stort varit förutsägbara och tillslätade.

Dragplåstret Göran Perssons fyra timmar i Visby bidrog till att klimatfrågan och bilen hamnade i fokus. Men det räckte ändå inte till för att dra igång den riktiga Almedalspulsen som vi blivit bortskämda med de senaste åren. Även om det mesta kort och gott blev urvattnat så fanns det en och annan solglimt.

Den starkaste solstrålen var Anna Ekström som meddelade att Sacos fackförbund kommit överens om att inte använda sig av stridsåtgärder för att få fram kollektivavtal, såtillvida två förutsättningar inte är uppfyllda. Dels måste det finnas medlemmar som vill ha kollektivavtal på det aktuella företaget och dels måste kollektivavtalet vara bättre än de rådande villkoren. Att som facklig företrädare säga att det är fel att facket sätter företag i blockad för att tvinga fram kollektivavtal när de anställda själva inte begär visar på en imponerande insikt om demokratiska värden och metoder. Svensk Tidskrift applåderar Anna Ekström! …

Av Fredrik Segerfeldt
Veckans bästa mingel var den så kallade Gotlandskvällen hemma hos biskop Lennart Koskinen. Inte bara för att Biskopsgårdens trädgård är så vacker utan för att Koskinens budskap är det enda jag bär med mig från årets upplaga av politikerveckan. Trots att jag är nyliberal och ateist var det stimulerande att lyssna till biskopens klingande finlandssvenska och nicka instämmande tillsammans med bland andra vänsterpartiets Alice Åström. Koskinen menade att samhället behöver tre sfärer för att fungera väl: torget, tornet och templet. Det är svårt att inte hålla med honom. Utan torget, det vill säga marknadsekonomi, faller samhället sönder i brist på välstånd och mänsklig frihet. Och utan tornet, det vill säga fungerande politiska institutioner, kan rätten till liv och egendom inte garanteras. Att åtskilliga människor dessutom behöver en andlig dimension, templet, i sitt liv ska man inte sticka under stol med.

Av Nima Sanandaji
Almedalsveckan i Gotland är samlingspunkten för politiker, opinionsbildare och medier. Inte minst är det ett gyllene tillfälle för organisationer som på olika sätt försöker nå ut med sitt budskap gentemot medier och beslutsfattare. Interaktionen mellan dessa aktörer sker givetvis året runt. Almedalen står ut eftersom kontakterna inter sker bakom stängda dörrar, utan tvärtom i en relativt öppen miljö. Under trevliga omständigheter – en av Sveriges vackraste och äldsta städer, fint sommarväder, påkostade mingel och gratis luncher – tävlar olika organisationer om mediernas, politikernas och opinionsbildarnas uppmärksamhet. Men hur gör man egentligen för att på bästa sätt nå fram när man konkurrerar med hundratals andra seminarier?

Av Anders Ydstedt
Tony Blair lär ha sagt att fem kalla somrar i rad kan döda hela klimatfrågan. Fem kalla kvällar i Almedalen kommer nog också att sätta sina spår i svensk debatt. I årets Almedalsvecka har de politiska konfliktytorna kring klimatfrågan suddats ut. Företrädare för alla partier har på många sätt försökt anamma frågan och göra den till sin egen. Trianguleringarna har på miljöområdet utvecklats till cirklar. De konkreta diskussionerna om åtgärder och miljöeffekter blir efterhand alltmer tekniska. Möjligheten att göra politik av klimatåtgärder minskar. Klimatfrågan har helt enkelt blivit så mainstream att den inte längre är cool.

Av Lena Olsson och Alice Åström
Under flera år har slarv med hänsyn till den personliga integriteten ursäktats med att det funnits högre mål att uppnå. När nu en offentlig utredning för första gången fäst detta på papper är det dags att stanna upp och ta itu med dessa problem innan nya skapas. Många protesterar och är oroliga, men det behövs ännu fler röster mot förslagen om signalspaning, buggning och preventiva tvångsmedel.

av Lisa Abramowicz
I otaliga sammanhang utpekas Israel och den israelisk-palestinska konflikten som orsaken till konflikter även i resten av Mellanösternregionen. Sådana uttalanden gör såväl vår utrikesminister Carl Bildt, som Iraq Study Group (Baker-gruppen) och Storbritanniens premiärminister Tony Blair. Den tidigare generalsekreteraren för FN, Kofi Annan, och den nye Ban Ki-Moon, liksom otaliga andra ledare och opinionsbildare har också gjort sådana uttalanden. Ban Ki-Moon anförde nyligen i en sydkoreansk att ”Bara konflikten mellan Israel och Palestina går på rätt väg, så kommer andra problem i Mellanöstern att följa i dess spår”. Sådana påståenden är ett vanligt önsketänkande som inte har grund i verklighetens Mellanöstern. Tvärtom är det en villfarelse som tyder på okunnighet om regionens moderna och synnerligen konfliktfyllda historia.

Av Nima Sanandaji
När borgarna vann valet var många av förståeliga skäl glada. Åratal av socialistiskt styre var förbi. Äntligen skulle ekonomiska reformer sätta fart på tillväxten, uppmuntra till ansvarstagande och göra det lönsammare att arbeta hellre än att leva på bidrag. Med tiden har det blivit allt tydligare att de borgerligas rörelse mot mitten inte enbart handlar om politisk strategi – alliansens företrädare håller på att i raskt tempo underminera det borgerliga budskapet och ta till sig ett socialistiskt tänkande. Det är utomordentligt skadligt av de borgerliga att så tydligt vrida sin politik mot vänsterhållet, eftersom den opinionsbildande effekten blir att förmedla för väljarna att även små modifieringar av den socialdemokratiska modellen är så extrema att även borgerliga krafter motsätter sig dem.

Välkommen till ett nytt nummer av Svensk Tidskrift. I detta nummer kan Du läsa intressanta artiklar om mycket aktuella frågor som oron i Mellanöstern, den personliga integriteten och ideologiskt maktskifte. Lisa Abramowicz, generalsekreterare för Svensk Israel-Information, har skrivit artikeln ”Är Israel Ur-orsaken till Mellanösterns alla problem?”. Nima Sanandaji, vd för tankesmedjan Captus, har skrivit ”Maktskifte till socialistiskt tänkande”. Dessutom har de två framträdande vänsterpartistiska rikspolitikerna Lena Olsson och Alice Åström skrivit artikeln ”Slarvet med integritetsfrågorna måste sluta”.

Svensk Tidskrift önskar dig en trevlig läsning!

I Svensk Tidskrift har vi följt Vaxholmsmålet och i dagarna kom yttrandet från generaladvokaten vid EG-domstolen. En seger för facket och den svenska modellen, säger journalisterna, medan LO med Wanja Lundy-Wedin uttrycker nöjd tillförsikt utan att vilja ta ut segern i förskott.

I korthet kan man säga att generaladvokaten gav facken rätt att med stridsåtgärder skydda de lettiska arbetarnas intressen, men att åtgärderna måste stå i proportion till de syften man vill uppnå. Inte heller får facket tvinga på arbetsgivaren kostnader som inte kommer de lettiska arbetarna till godo. EG-domstolen kommer med sannolikt att dela generaladvokatens bedömningar. …