Redaktionen

2017 gjordes flera försök att dödförklara liberalkonservatismen. Som Sveriges enda tidskrift med denna beteckning startade Svensk Tidskrift då serien ”Liberalkonservatism – oförenliga storheter?” för att försöka utröna eventuell sanningshalt i ryktet.

I en tid då politikens gränslöshet tagit ny fart spelar liberalkonservatismen en viktigare roll än på länge, menade Olof Ehrenkrona under det samtal Svensk Tidskrift arrangerade i somras.

”Därmed anknyter man till den så kallade institutionella skolan, som betonar betydelsen av hur de grundläggande spelreglerna är utformade i ett samhälle. Alldeles korrekt påpekas det att dessa får effekter även på det ekonomiska området. Orsaken till senare decenniers svaga utveckling av levnadsstandarden i Sverige i förhållande till jämförbara länder kan tveklöst spåras till ett hårt skattetryck och ett föga produktivitetsfrämjande bidragssystem, som i sin tur går tillbaka på konstitutionella arrangemang utmärkande för Sverige.”

Skolstarten står för dörren, skyltfönstren svämmar över av pennskrin och ryggsäckar, och i städernas ytterområden brinner bilar. Förövarna är ofta unga, men har redan gedigna kriminella karriärer. Amanda Wollstad funderar över hur vi ska hantera barn som begår grova brott.

Före sommaren arrangerade Svensk Tidskrift ett samtal om liberalkonservatism i Stockholm. Bland annat medverkade Nya Moderaternas partisekreterare Gunnar Strömmer, som också tog sig tiden att utveckla sina tankar om liberalkonservatism framför kameran.

”Känslor är viktigare än fakta. Konflikt skapar intresse. Varje historia förutsätter en protagonist och antagonist. Polarisering, tillspetsning, förenkling. De utomparlamentariska grupperna agerar som om de gått varje tillgänglig medieträning hos landets pr-byråer.”