Print Friendly

Ur arkivet: Ökad maktdelning ger en stark, men begränsad statsmakt

Av Redaktionen | 24 augusti 2018



”Därmed anknyter man till den så kallade institutionella skolan, som betonar betydelsen av hur de grundläggande spelreglerna är utformade i ett samhälle. Alldeles korrekt påpekas det att dessa får effekter även på det ekonomiska området. Orsaken till senare decenniers svaga utveckling av levnadsstandarden i Sverige i förhållande till jämförbara länder kan tveklöst spåras till ett hårt skattetryck och ett föga produktivitetsfrämjande bidragssystem, som i sin tur går tillbaka på konstitutionella arrangemang utmärkande för Sverige.”

”När jag hör samhällsforskare i TV ondgöra sig över hur klantigt politiker uppträder, brukar jag dessutom ställa mig frågan: ”Varför gör ni inte själva något åt det?” Rekryteringen till politisk verksamhet har tveklöst försvagats. Framför allt förmår inte riksdagen längre attrahera det slags förmågor som dokumenterats inom andra viktiga samhällsområden. En följd har blivit att statsråd allt oftare hämtas utanför kretsen av tränade parlamentariker, vilket i sin tur är en brist i deras utrustning. Förr var det vanligt att professorer i statskunskap och nationalekonomi engagerade sig politiskt. Namn som Herlitz, Håstad, Heckscher, Ohlin och Myrdal är bara några i högen.”

Veckans rekommenderade läsning ur arkivet är ”Ökad maktdelning ger en stark, men begränsad statsmakt” av Lars Tobisson från 2001. Hela artikeln kan läsas här.

Svensk Tidskrift grundades 1911 och i samband med tidskriftens hundraårsjubileum digitaliserades hela arkivet som nu finns fritt läs- och sökbart på vår hemsida. Över hundra år av borgerlig idédebatt hittar du här.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism