Nu är det 50 år sedan Charles de Gaulle lämnade jordelivet. Kort tid efter att han lämnat posten som den franska republikens president tog historien slut för en av 1900-talets mest uppmärksammade politiska aktörer i hemmet i Colombey-les-deux-Églises. Han hann med mer än de flesta, skriver Mats Fält.
Den tyska självuppfattningen har, på gott och ont, formats av skogen som kulturmiljö. Drömmen den tyska skogen har djupa rötter, i vissa fall lika djupa som Europas historia, skriver Daniel Bergström.
Inför att Moderaterna nu presenterar ett nytt idéprogram har vi talat med Christofer Fjellner, som är ordförande i programkommittén. De som tidigare saknade en tydlig kompassriktning och ordet ”liberalkonservatism” kommer inte att bli besvikna på det nya idéprogrammet, försäkrar han i samtal med Svensk Tidskrift.
”Det finns ju ofrånkomligen alltid en konflikt mellan individ och kollektiv; den följer ur det faktum att vi alla som individer är beroende av andra individer, och att vi alltså, för vår egen skull, har intresse av att det finns vissa gemensamma spelregler. Men de måste då i sin tur följas också när vi tycker att de stör vår egen frihet. Hur den gränsen skall dras, hur avvägningarna skall göras, är en svår men viktig diskussion”
I tisdags gick medborgarna i USA till val, ett val som ofta har
beskrivits som ett ödesval, det handlade om nu eller aldrig. Det stora
engagemanget bland medborgarna märks tydligt inte minst i det höga
valdeltagandet. Valdeltagandet var det högsta på 120 år, konstaterar Margareta Cederfelt, på plats som valbevakare.
Det är lätt att blanda samman analyser med önsketänkande i ett läge när i stort sett hela etablissemanget har samma favorit, skriver Örjan Hultåker om prognoserna inför det amerikanska valet.
Precis som för fyra år sedan så har de flesta europeiska mediehus förutspått en massiv seger för demokraterna. Nu är valresultatet mycket jämnare än förväntat. Hur kommer det sig, funderar Rainer Zitelmann.
Lever man i föreställningsvärlden att människors välfärd och deras liv ska offras för att planeten ska överleva och att man själv har lösningen, underordnas demokratin snabbt de egna politiska målen, skriver Gunnar Hökmark.
Det som gjorde Sverige så framgångsrikt under den senare delen av 1800-talet var en liberalism som behandlade folk som vuxna människor, kapabla att fatta egna beslut, skriver Deirdre Nansen McCloskey och Alberto Mingardi.
