Det är inte första gången som konferensen i Wannsee utanför Berlin den 20 januari 1942 skildras på bioduken. Den aktuella tyska versionen med titeln ”Wannsee 1942” går just nu att se på någon av huvudstadens biografer. Någon större spridning har den inte fått, vilket inte är så konstigt. Den lämpar sig föga för romantiska kvällar eller familjemys. Däremot är den liksom sina föregångare ett angeläget tidsdokument.
”Vi vet alltså inte om biståndet gör mer nytta än skada. Och biståndsetablissemanget gör allt som står i dess makt för att förhindra att detta faktum får spridning. Och det är ingen liten makt. För Sida och de enskilda biståndsorganisationerna lägger varje år 180 miljoner kronor på inhemsk opinionsbildning om bistånd och globala utvecklingsfrågor.”
Att få ägna sina dagar åt att förkovra sig i politik och samhällsutveckling, skattesystem och utrikespolitik, gråzonsproblematik och näringslivets förutsättningar är bland det roligaste man kan göra, men få förunnat. Möjligheterna ökar dock markant om man har turen att bli antagen till SNBs Skribentskola, och nu är det tid att söka till årets utbildning.
Frågan om makten över skogen, hur mycket skogsägaren kan bestämma och hur mycket som regleras av staten, är i högsta grad aktuell. Vad få kanske känner till är att det finns stora likheter mellan dagens skogsdebatt och hur debatten gick för 100 år sedan. Den 27 februari anordnar Svensk Tidskrift och Södra en författarpresentation av boken Arvid Lindman och skogen i Växjö.
”Ingen mindre än Alexander Solsjenitsyn har framhållit betydelsen av de amerikanskunderstödda radiosändningarna till Sovjetunionen och till satellitländerna. ”Om vi får veta någonting alls om vad som händer i vårt eget land, är det därifrån” har han sagt. En stor undersökning gjordes förra året i USA av Radio Free Europes och Radio Libertys verksamhet, sedan senator Fulbright i avspänningens intresse tagit upp frågan om de inte borde läggas ner. Men deras sändningar är av oerhörd vikt för folken i östländerna.”
Truss erkänner både fel och brister men återkommer till det stora motstånd som mötte hennes reformplaner. Mycket som var självklar politisk och ekonomisk logik under Thatchereran är det inte längre. Få försvarar på allvar kapitalismen eller försöker förklara varför vi blivit rika och kunnat bygga upp en fantastisk välfärd.
Knappast något påstående har upprepats så ofta i media som att ojämlikheten mellan fattiga och rika har vuxit massivt år efter år – över hela världen och särskilt i USA. Men det är ett påstående grundat på felaktiga premisser.
Jordbävningar är naturkatastrofer. Men de är också politiska händelser som testar beslutsfattare och institutioner. Medborgarna borde kunna förvänta sig att myndigheterna kontinuerligt arbetar med att utveckla varningssystem, byggstandarder, räddningstjänstrutiner med mera.
Vänsterpolitiker skriker sig ofta hesa över kvinnors rätt att själva bestämma över sin egen kropp. Men när det kommer till kvinnors rätt att själva bestämma om de vill hjälpa någon annan att bilda familj är dörren stängd.
Det mesta i vår värld styrs av ekonomiska faktorer som valutakurser, räntenivåer och inflationstakt. Trots det är det sannolikt få investerare, fondförvaltare och börsmäklare som känner till mer än möjligen namnet på de antika kungarna Midas och Krösus, än mindre den bibliske Mammon. Det är synd, för bakom dessa namn döljer sig värdefulla lärdomar.
