Ulla Hamilton: Friskoledebatten är inte unikt svensk

När den svenska skoldebatten emellanåt känns minst sagt inåtvänd och lätt klaustrofobisk kan det vara uppiggande med lite perspektiv, en utblick mot världen. The Economist har nyligen publicerat flera viktiga texter om USA:s så kallade ”charter schools” och om den alltmer utbredda amerikanska skolpengen – ”school vouchers”. Detta mot bakgrund av en pågående utbildningskris, inte minst i spåren av pandemin och skolnedstängningarna.

Det sägs inte så sällan att den svenska friskolereformen är världsunik såtillvida att friskolor hos oss får gå med vinst. Det är inte sant. (Den svenska reformen är visserligen världsunik, men det beror på att alla elever här kostnadsfritt kan välja en friskola.) Ett år innan den svenska friskolereformen introducerades en likartad skolreform i USA. Deras ”charter schools”, som är någon slags motsvarighet till våra friskolor, drivs av privata stiftelser eller företag och har framför allt varit ett sätt att lyfta kunskapsresultaten i socioekonomiskt svaga områden. I dag finns över 7 500 sådana skolor runt om i landet och sju procent av de amerikanska eleverna går i en charterskola – i vissa städer uppemot 40 procent. De kan drivas av föräldrar, lärare eller andra intressenter. Skolorna regleras på olika sätt från delstat till delstat, men många av dem är vinstdrivande. Andra lägger ut undervisningen eller andra delar av verksamheten på entreprenad till privata företag som tar ut vinst.

Resultaten har varit mycket uppmuntrande. Till skillnad från i Sverige har den amerikanska friskolereformen följts av att man blivit mycket mer noga med att både nationellt och lokalt testa elevers kunskapsresultat och följa upp dem. Därför vet man att i skoldistrikt där tio procent av eleverna skrivits in i charterskolor har testresultaten i matematik och läsning höjts med sex respektive tre procentenheter. (Tack vare det internationella kunskapstestet Pisa, som vi i Sverige får nöja oss med i brist på nationella utvärderingsverktyg, vet vi att också de svenska friskolorna bidragit till högre resultat. Skillnaden mellan friskoleelever och kommunala elever i Sverige uppgår till 10-13 Pisapoäng, justerat för elevernas socioekonomiska bakgrund.)

Ändå är inte charterskolorna helt okontroversiella. I USA, liksom i Sverige, pågår en debatt om vad som händer med de offentligt drivna skolorna. Men en studie från New Orleans visar att motsvarigheten till kommunala skolor som togs över av charterskolor hjälpte eleverna att höja sina matteresultat med 13 procentenheter. Och den tillgängliga forskningen visar också att skoldistrikt som blivit konkurrensutsatta av charterskolor ökar sin effektivitet, att konkurrensen leder till högre lärarlöner och att skoldistrikten i längden anpassar sig väl.

Trots goda resultat och charterskolornas inriktning mot de elever som är i störst behov av bättre utbildning – i områden dominerade av socioekonomiskt svaga grupper, ofta med afroamerikansk eller latinamerikansk bakgrund – fortsätter amerikanska politiker bråka om charterskolor. Inte så mycket demokrater mot republikaner, utan i första hand rör det sig om en inomdemokratisk fajt.

I delstaten New York rasar just nu en politisk strid där den demokratiska guvernören Kathy Hochul slåss för att införa fler charterskolor, skriver Economist. New Yorks skolsystem är USA:s största, med nära 1,1 miljoner elever! Charterskolornas elever överträffar regelbundet distriktsskolornas vad gäller testresultat. Och fattiga svarta och latinamerikanska elever höjde sig mest. Men här finns de, som liksom svenska friskolemotståndare, tycker att charterskolornas löften om valfrihet och sund konkurrens stinker kapitalism. Staden New Yorks tidigare borgmästare, demokraten Bill de Blasio, rullade därför tillbaka de reformer som företrädaren Michael Bloomberg, likaledes demokrat, genomfört för att öka valfriheten för stadens mest behövande barn.

Sedan kom Covid-19. I USA stängde man, till skillnad från i Sverige, under pandemin ner offentligt drivna distriktsskolor. Det fick lätt förutsägbara och katastrofala följder. De senaste två decenniernas återhämtning av kunskapsresultat i matematik och läsning (som möjliggjorts mycket tack vare de reformer som gett mer frekventa kunskapsmätningar och större valfrihet) tycks mer eller mindre ha utraderats bland nioåringar. Som Economist skriver: ”man kunde tro att USA skulle vara besatt” av denna dramatiska nedgång. Men icke. Joe Biden har inte gjort utbildning till sin hjärtefråga, och republikanerna är mer besatta av kulturkriget och Donald Trumps klammerier med rättvisan än något annat.

Men trots allt mullrar ett momentum för fritt skolval och friskolor under ytan. Charterskolorna var de enda som höll öppet under pandemin. Och när övriga elever hänvisades till hemundervisning insåg allt fler föräldrar de stora brister som finns inom det offentliga skolväsendet. Inte minst har det så kallade ”läskriget” – ”the reading wars” – härjat många offentligt drivna amerikanska skolor under de senaste tjugo åren. Det har visat sig, bland annat i detta utmärkta reportage i The New Yorker, att många elever i USA har lärt sig att läsa på fel sätt, med hjälp av fria associationer i stället för fonetik och tragglande. 2019 var det bara 47 procent av New Yorks elever i årskurs tre till åtta som ansågs vara duktiga på att läsa. Många föräldrar som suttit och läst med sina barn har upptäckt att barnen inte kan ljuda och helt enkelt gissar sig fram i en text i stället för att läsa den. Det har förvånat dessa föräldrar eftersom lärarna i skolan har varit mycket entusiastiska över barnens framsteg. Ännu mer förvånade blev de när det visar sig att skolan haft en helt annan uppfattning om hur man ska lära sig att läsa än den föräldrarna fått med sig från sin egen skolgång.

Allt detta gör att många fler – både politiker som New Yorks demokratiska guvernör, Kathy Hochul, och vanliga föräldrar – fått upp ögonen för vikten av fritt skolval och fristående skolor. Hochul vill nu avskaffa taket på 275 charterskolor i staden New York och i hennes budgetförslag för hela delstaten vill hon öka taket med 85 skolor och tillåta privata utbildningsanordnare att ta över ett 20-tal så kallade zombieskolor som har stängt.

Arizona införde i somras det mest liberala skolvalssystemet i USA och numera får alla elever, precis som det har varit i Sverige i 31 år, en skolpeng som de kan ta med sig till den skola de, eller deras föräldrar, själva väljer. Dock har Arizona, liksom Florida där ett liknande system precis införts, en hel del att lära av Sverige. Den svenska friskolereformen tillåter exempelvis inte, till skillnad från de amerikanska varianterna, skolorna att ta ut elevavgifter. Tänk om vi kunde vara lite stolta över det här hemma. Då skulle Sverige med råg i ryggen kunna välkomna amerikanska politiker som vill lära sig mer om hur man inför valfrihet i skolan på ett demokratiskt vis till oss.

De svenska friskolorna låter sig förstås inte hejdas av den svenska skoldebatten. Vi lovordar de ambitiösa USA-politikernas politiska vilja och säger ”welcome to Sweden”!