Ur arkivet: Nationalårstiden är inne
”Sverige har en nationaldag.
Men Sverige har också under lång tid utvecklat en egen nationalårstid.
Sommarens plats i svenskarnas hjärtan är en del av Sverige.”
”Sverige har en nationaldag.
Men Sverige har också under lång tid utvecklat en egen nationalårstid.
Sommarens plats i svenskarnas hjärtan är en del av Sverige.”
Samtidigt som nationalism betraktats med djup skepticism blir utländska besökare inte sällan förvånade över att den svenska flaggan vajar precis överallt, på offentliga byggnader men kanske framför allt i villaträdgårdar, parker och på festdukade bord.
I den nya värld som formas av en alltmer växande osäkerhet om USA, och den instabilitet den amerikanska administrationen skapar, riskerar Nordeuropa att bli än mer utsatt. Det är här som Rysslands spänningspunkter mot Väst är som starkast och flest. Det gäller Arktis, Östersjön, de baltiska länderna, landförbindelserna till Kaliningrad och förbindelserna över Atlanten. Vi behöver därför ställa högre krav på vår militära förmåga än Natos minimum.
Genom att förklara nativitetskrisen med villabrist och föreslå fler IVF‑behandlingar fokuserar regeringen på fel nivå av problemet. Forskningen är tydlig: människor skaffar barn när deras relationer är stabila och trygga – inte när deras ekonomi subventioneras.
Enligt en studie som genomförts på uppdrag av UNICEF har endast 60 procent av Tysklands 15-åringar fortfarande en ”miniminivå av kompetens” i läsning och matematik. Dagstidningen Die Welt kommenterade resultatet: ”I klarspråk betyder detta att 40 procent är nästintill analfabeter och inte behärskar de grundläggande räknesätten. Det placerar oss på plats 34 av de 41 undersökta länderna. Det är en katastrof.”
Gunnar Sträng lovade en gång att momsen skulle vara en tillfällig extra skatt på det vi köper i affären. Så blev det inte. Idag är det en inkomstkälla som ingen finansminister vill vara utan. Det finns fler tillfälliga lagar som blivit kvar väldigt länge. I USA röstade man 1965 igenom ”the voting rights act”.
Svensk radios nu snart sekellånga engagemang för skönlitteratur fäster uppmärksamheten på diktningens betydelse för en nations liv, i synnerhet i tider av kris och krig. För att en nation skall överleva och utvecklas positivt i fred och frihet räcker det uppenbarligen inte med energiförsörjning och briljanta ingenjörer. Det behövs också en levande diktning.
Tanken att Tyskland skulle ha en särskild relation med Ryssland är inte ny. Tyskland har försökt påverka utvecklingen i Ryssland och bygga både politiska och kommersiella relationer. Lenins tågresa genom Tyskland och finansieringen av kommunisternas revolution för att få slut på världskriget, Rapallofördraget 1922 mellan Tyskland och Sovjetunionen och Molotov-Ribbentrop-pakten 1939 var samtliga olyckliga för alla parter. Men även i modern tid har Berlin försökt odla särskilda relationer med Moskva.
”Det finns ett litet hörn av världen, fredligt och välmående, med fria och nöjda invånare”. Med de orden öppnar Gissurarson sin långa inledning. Han beskriver de nordiska länderna som liberala demokratier, rättsstater med öppna och relativt fria ekonomier och med högre nivåer av tillit och social sammanhållning än de flesta andra länder i världen och fortsätter: ”Kanske är detta deras hemlighet: att den starka konservativ-liberala traditionen i de nordiska länderna förklarar större delen av deras framgång.”
”Edvard Thermamius har i en uppsats citerat en dansk resandes förvåning 1871 över att »Mange af Alnmen ikke kjendte det svenske Nationalflag». Kuststädernas invånare voro naturligtvis förtrogna med de svenska färgerna, och detsamma gäller dem som bodde i garnisonsorter eller i närheten av lägerplatserna, men många svenskar fingo nog blott en eller annan gång i livet en flagga för ögonen.”