NOTERAT
Ur arkivet: Kärnkraftens betydelse är stor
”Det är dags att oppositionen berättar för svenska folket hur en rödgrön regering skulle lösa Sveriges energiförsörjning. Vilka kärnkraftsreaktorer är det S, V och MP vill stänga och när? Hur ska vi hjälpa våra grannar ur sitt kolkraftsberoende utan export av miljövänlig svensk energi? Och hur ska vi slippa frysa under kommande vintrar om kärnkraften avvecklas innan vi har tillräckliga alternativ?”
Amanda Wollstad: Var går gränsen mellan opinion och journalistik?
Den anrika danska dagstidningen Børsen lägger efter hundra år ner sin ledarsida. Vill man värna den oberoende journalistiken och minska polariseringen är det förmodligen helt fel väg att gå.
Ur arkivet: Thede Palm – Estlandssvenskar i Sverige
”Den som hör om estlänningars flykt till Sverige tänker i första hand på den flyktingström, som gick över Östersjön huvudsakligen till Gotland åren 1944-45. Sverige fick då från hela Baltikum ett befolkningstillskott, som hade stora förutsättningar att anpassa sig till det svenska samhället och som på ett förnämligt sätt gjort det. Att en liknande flyktingström förekommit ungefär 130 år tidigare har däremot få vetat om.”
Amanda Wollstad: Svensk Tidskrift önskar glad men vaksam sommar
Ukraina strider för sin överlevnad, mot en fiende som inte skyr några medel. En fiende som aldrig kommer nöja sig. Det är den insikten vi måste nå, oavsett hur jobbigt det är. Det är den insikten som måste vara dimensionerande för både vårt eget försvar och Nato-samarbete och för vårt stöd till Ukraina.
Intervju: Konservatism och kapitalism
Svensk Tidskrift gör en satsning på att lyfta fram och belysa relationerna mellan konservatism och kapitalism. I grunden handlar det om att skildra de tydliga kopplingarna mellan äganderätt, marknadsekonomi och konservatism, liksom vad konservativa perspektiv på kapitalism kan betyda i dag och i framtiden för praktisk politik. Centralt i satsningen är en antologi med Tony Gunnarsson och Mattias Holmström som redaktörer.
Ur arkivet: Grattis, broen!
”Idag är alla överens om att bron blev en succé. Alla farhågor om att den hotade miljön har kommit på skam. Rent tekniskt och affärsmässigt har bron fungerat klanderfritt. Sedan kan man naturligtvis önska att Sveriges och Danmarks regeringar borde göra mer när det gäller att harmonisera regelverk och inte minst tänka igenom konsekvenser av gränsstängningar.”
POLITIK & EKONOMI
Janerik Larsson: Högern har tagit kontrollen över utfrysningskulturen
I USA kallas det ”cancel culture” – här hemma har man talat om utfrysningskultur eller deplattformering. Men nu har den amerikanska debatten svängt på ett intressant sätt. Tidigare var det vänstern som hade makten över utfrysningskulturen. Idag är det högern som tagit kontrollen.
Mats Fält: Revolutionens avfällingar
Idag står delstaten för mycket som strider mot revolutionens budskap om frihet och självständiga medborgare. På registreringsskyltarna står det visserligen ”The Spirit of America” men det skulle de flesta landsmän numera inte hålla med om. Massachusetts politik ligger numera långt från grundlagsfädernas ideal.
Rainer Zitelmann: När avund blir ett politiskt vapen
Historiskt sett ansågs avund vara en av de sju dödssynderna. Idag måste avund maskeras för att accepteras, helst omformuleras som en dygd: ”Det handlar inte om avund, det handlar om social rättvisa.”
Örjan Hultåker: Prioritera skattesänkningar framför höjda bidrag
Alla partier i och utanför regeringen synes vara överens om att ekonomin behöver stimuleras för att öka tillväxten och minska arbetslösheten, den privata konsumtionen behöver öka. Det tycks också finnas en enighet om att familjer och individer behöver ha mer pengar i plånboken (läs på kontokortet) för att upprätthålla sin levnadsstandard efter att ha drabbats av prishöjningar och inflation. Men skall hushållens ekonomin förbättras genom höjda bidrag eller genom sänkta skatter?
Magnus Nilsson: Varför det var helt rätt att minska reduktionsplikten
Den sänkta reduktionsplikten har besparat svenskarna över 140 miljarder kronor. Det är en av regeringens mest lyckade reformer – och det borde lyftas fram mer.
Ulla Hamilton: Varför är Sveriges Lärare emot en mångfald av arbetsgivare?
De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.
KULTUR
Benny Carlson: Den trasiga klockan
Amerika har i århundraden lockat människor från hela världen med drömmen om framgång. Under den glittrande ytan har emellertid dunkla strömmar rört sig: religiös fanatism, rasism och vapendyrkan med rötter i invandrade sekter, slaveri och erövringen av ”vilda västern”. Dessa strömmar har av och till kommit upp till ytan men aldrig täckt den likt tjockolja från ett skeppsbrott, inte förrän under det senaste årtiondet.
Christian Braw: Tanke och handling i 2000 år
Idéhistorien väcker insikten att tanke föder handling. Så som människor tänker, så handlar de oftast. Det finns andra faktorer också, men tänkandet är en betydande kraft i mänsklighetens historia. Förstår vi tanken, då förstår vi också viktiga aspekter av skeendet. Detta ger tyngd åt professor Svante Nordins forskning och författarskap. Det gäller i hög grad också hans senaste verk, Filosoferna.
Olle Edborg: Donald Trumps messiaskomplex
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
Lars Elinderson: Från Yellowstone till Sarek – Hur idén om nationalparker tog form i Sverige
Roosevelt agerade i en tid av snabb industrialisering och exploatering. Hans naturskyddspolitik var inte bara ett estetiskt projekt – den handlade också om moral, medborgarskap och nationell identitet. För honom var vildmarken en plats där det amerikanska sinnelaget kunde bevaras, långt från storstadens dekadens. Nationalparkerna blev ett politiskt uttryck för idéer om styrka, uthållighet och manlig dygd.
Mats Lundahl: Kulturmord i Haiti
Jimmy ”Barbecue” Chérizier, Haitis mest ökände gangster, ledare för landets största banditgäng, Viv Ansamn, är en man som gör skäl för sitt öknamn. Den 5 och 6 juli brände hans gäng ner ett av världens mest klassiska hotell till grunden: Grand Hôtel Oloffsoni Port-au-Prince.
PJ Anders Linder: Vad innebär det att planera ett krig?
Resurser, metoder och moral är det centrala för kraften hos en krigsmakt. Det skriver Lars Ericson Wolke, professor em vid Försvarshögskolan, i början av Att planera ett krig och ägnar sedan 250 sidor åt allsidig belysning av dessa faktorer. Det är inte fråga om någon byråkratisk guide för skrivbordskrigare utan en läsvänlig genomgång, späckad med historiska exempel, av vad för krav och utfordringar som den väpnade konflikten innebär.
ARTIKLAR
Janerik Larsson: Högern har tagit kontrollen över utfrysningskulturen
I USA kallas det ”cancel culture” – här hemma har man talat om utfrysningskultur eller deplattformering. Men nu har den amerikanska debatten svängt på ett intressant sätt. Tidigare var det vänstern som hade makten över utfrysningskulturen. Idag är det högern som tagit kontrollen.
Mats Fält: Revolutionens avfällingar
Idag står delstaten för mycket som strider mot revolutionens budskap om frihet och självständiga medborgare. På registreringsskyltarna står det visserligen ”The Spirit of America” men det skulle de flesta landsmän numera inte hålla med om. Massachusetts politik ligger numera långt från grundlagsfädernas ideal.
Rainer Zitelmann: När avund blir ett politiskt vapen
Historiskt sett ansågs avund vara en av de sju dödssynderna. Idag måste avund maskeras för att accepteras, helst omformuleras som en dygd: ”Det handlar inte om avund, det handlar om social rättvisa.”
Jonas Frycklund: Kostnadsrullning på begravningsplatserna
Som andelar är omfördelningen betydligt mer omfattande än motsvarande system för kommuner. Dessutom är det kommunala utjämningssystemet i hög grad en politisk fråga som debatteras grundligt och beslutas på demokratisk väg. I begravningsutjämningen däremot, där är det lösa boliner som gäller. Den blir vad den blir.
Olle Edborg: One star & two wishes till Lars Trägårdhs kanon
Årets stora kulturhändelse är äntligen här. Lars Trägårdhs kommitté har släppt sin omtalade, omdebatterade och omtumlande lista med verk, dikter, filmer, byggnader, händelser och personer som har format svensk kultur genom historien. Under hela veckan har det pågått en lång debatt bland diverse olika skribenter som kretsat både kring kanonens faktiska betydelse och vilka inslag den borde innehålla.
Benny Carlson: Den trasiga klockan
Amerika har i århundraden lockat människor från hela världen med drömmen om framgång. Under den glittrande ytan har emellertid dunkla strömmar rört sig: religiös fanatism, rasism och vapendyrkan med rötter i invandrade sekter, slaveri och erövringen av ”vilda västern”. Dessa strömmar har av och till kommit upp till ytan men aldrig täckt den likt tjockolja från ett skeppsbrott, inte förrän under det senaste årtiondet.
Christian Braw: Tanke och handling i 2000 år
Idéhistorien väcker insikten att tanke föder handling. Så som människor tänker, så handlar de oftast. Det finns andra faktorer också, men tänkandet är en betydande kraft i mänsklighetens historia. Förstår vi tanken, då förstår vi också viktiga aspekter av skeendet. Detta ger tyngd åt professor Svante Nordins forskning och författarskap. Det gäller i hög grad också hans senaste verk, Filosoferna.
Ur arkivet: Skattesänkningar är ett plussummespel
”I moderna skattesystem är det löntagarna som direkt eller indirekt betalar de flesta skatter. Förutom inkomstskatt betalas även arbetsgivaravgifter av de som arbetar, genom minskat löneutrymme. Konsumtionsskatter som moms, bensinskatt och alkoholskatt är också egentligen skatter på arbete på grund av att de minskar lönens köpkraft. Den viktigaste effekten som skattesystemet har är därför på viljan att arbeta.”
Amanda Wollstad: Kontanter är både en rättighet och en skyldighet
Kontanter är en rättighetsfråga. En fråga om rätten att kunna använda den egna nationens mynt och sedlar som legalt betalmedel, att kunna betala för känsliga varor och tjänster utan att spåras av kortföretag, närstående eller staten. En fråga om rätten att bestämma över sina pengar, utan mellanhänder. Men kontanter är också en skyldighet.
Örjan Hultåker: Prioritera skattesänkningar framför höjda bidrag
Alla partier i och utanför regeringen synes vara överens om att ekonomin behöver stimuleras för att öka tillväxten och minska arbetslösheten, den privata konsumtionen behöver öka. Det tycks också finnas en enighet om att familjer och individer behöver ha mer pengar i plånboken (läs på kontokortet) för att upprätthålla sin levnadsstandard efter att ha drabbats av prishöjningar och inflation. Men skall hushållens ekonomin förbättras genom höjda bidrag eller genom sänkta skatter?
Magnus Nilsson: Varför det var helt rätt att minska reduktionsplikten
Den sänkta reduktionsplikten har besparat svenskarna över 140 miljarder kronor. Det är en av regeringens mest lyckade reformer – och det borde lyftas fram mer.
Ulla Hamilton: Varför är Sveriges Lärare emot en mångfald av arbetsgivare?
De som jobba i friskolor trivs helt enkelt bättre, bland annat på grund av att ledarskapet i dessa skolor är bättre. Mot bakgrund av att en stor majoritet av de som jobbar i friskolor är anställda hos just friskolor som är aktiebolag är detta resultat mycket intressant och stämmer illa med Lärarfackets påstående om ”marknadsskolans” negativa konsekvenser.
Mats Fält: Mohamsson vid Zama
Är det detta liberala väljare längtar efter? En borgerlig regering som blir en kampregering inte mot kriminalitet och illegal invandring utan mot valfrihet och företagande i välfärden?
Olle Edborg: Donald Trumps messiaskomplex
I en intervju med svärdottern Lara Trump hävdar presidenten att det var Gud själv som räddade honom undan mordattentatet i Boulder i fjol. Men vad betyder detta egentligen? Menar Trump att han har gudomliga uppdrag, eller är detta bara en frispråkig allegori likt många andra?
