NOTERAT
Amanda Wollstad: Premiär för nygammal logotyp
Den logotyp Svensk Tidskrift har använt sedan nittiotalet är baserad på den ursprungliga, men så otydlig att den närmast varit abstrakt. Därför är vi nu glada att kunna presentera en restaurerad version av det 115-åriga originalet, och välkomna älgen tillbaka.
Anders Ydstedt och Fredrik Sixentsson samtalar om Konservatismen och Marknaden
Många söker sig till konservatism som svar på överdriven identitetspolitik och vad som ses som liberala och socialistiska misslyckanden inom rättsväsendet och migrationspolitiken. Men konservatismen har också svar på andra viktiga frågor såsom den ekonomiska politiken. Lyssna på det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd där Anders Ydstedt och Fredrik Sixentsson samtalar om serien Konservatismen och Marknaden.
Ur arkivet: Anmälan
”Denna redaktionella ståndpunkt är oberoende af de särskilda politiska partiernas program, och om man vill söka i allmänna vändningar sammanfatta dess kärna kan den – ehuru slagord föga betyda – sägas vara: den svenska statens inre och yttre styrka och statsarbetets effektivitet, till stöd för landets gemensamma uppgifter, till vård om rikets internationella ställning och till statsintressets befrämjande gentemot alla enskilda partiers och klassers öfvergrepp eller oberättigade anspråk.”
Anders Ydstedt: Varför vet vi inte vem som mördade Palme?
Den gigantiska utredningen, som samlat på sig enorma volymer papper men uppenbarligen inte levererat något substantiellt, har varit pinsam att följa. Att Sverige kunnat exportera deckare i skrift och film är en gåta med tanke på det monument av klantighet, brottslighet och inkompetens som landets största och mest kända polisutredning utgör. Den stora frågan som kvarstår så här 40 år senare är hur kunde utredningen gå så fel från start?
Ur arkivet: Röster om Palmeåklagarens beslut
”I veckan pekade Palmeåklagaren Krister Petersson ut den så kallade Skandiamannen, Stig Engström, som den som sannolikt mördade statsminister Olof Palme 1986. Åklagaren meddelade då även sitt beslut om att lägga ned utredningen som pågått i 34 år. Svensk Tidskrift har talat med tre personer med särskilt intresse och kunskap om mordutredningen. Ingen av dem är speciellt imponerad över veckans presskonferens.”
Amanda Wollstad: Varför fortsätter vi tjata om den där fullskaliga invasionen?
På tisdag är det fyra år sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Det klagades över det på sociala medier här om dagen, varför vissa av oss med en dåres envishet fortsätter upprepa det där om den fullskaliga invasionen. Att det låter inövat.
POLITIK & EKONOMI
Mathias Bred: Så gick valet i Europas biltillverkarcentrum
Om Tyskland är Europas industriella kärna kan delstaten Baden-Württemberg sägas vara Tysklands industriella hjärta. Här finns huvudkontor för företag som Mercedes, Bosch och Porsche. Baden-Württemberg, som tidigare låg i Västtyskland, är också Tysklands tredje största delstat med fler än elva miljoner invånare. Därför var intresset stort när delstatsval hölls den 8 mars.
Holmström och Gunnarsson: Empirin ger stöd för marknadsekonomin
Det kanske starkaste konservativa argumentet för marknadsekonomin är dess faktiska utfall. ”Om man skulle tillfrågas om det viktigaste människor vunnit tack vare de så kallade kapitalisternas moralkodex är svaret: själva livet.” Så skrev Friedrich von Hayek och påpekade att kapitalismens moralregler – såsom arbetsdisciplin, sparsamhet, självbehärskning och respekt för äganderätten – historiskt har bidragit till människans överlevnad och samhällsutveckling.
Janerik Larsson: Amerikansk kinapolitik vid ett vägskäl
Långläsning: Zixuan Ma har tidigare bland annat varit anställd på New York Times och arbetat med riskkapital i Beijing. Tesen i hans texter är denna: Kina är inte en expansionistisk makt. Han menar att både historiska och aktuella bevis visar att Kina länge har varit inåtvänd.
Mats Fält: När folkrätt blir fel
Många regeringar i väst har valt en pragmatisk linje. De stöder kriget och inser att mullornas regim är ett hot mot freden i hela världen. Samtidigt medger de att det knappast finns stöd i folkrätten för USAs och Israels gemensamma anfall mot Iran. Folkrätten är viktig i princip men kan samtidigt inte tillåtas blockera nödvändiga åtgärder som kan skapa en bättre och tryggare värld. Folkrätten kan inte vara en självmordspakt – lika lite som de europeiska konventionerna om mänskliga rättigheter borde vara det. Demokratierna måste kunna försvara sig mot ondskan.
Intervju: ”Det är min plikt att tala om Iran”
”Jag har en skuld att betala och en kompromisslös solidaritet med mina landsmän. För min position är väldigt privilegierad. Jag kan sitta i ett demokratiskt land och säga vad jag vill. För en jämnårig kvinna i Iran hade samma sak inneburit fängelse eller död.”
Malte Wilhelmsson: Behöver vi riksbanken?
Under drygt ett decennium pressade Riksbanken och Europeiska Central Banken ned räntorna till historiskt låga nivåer – till och med negativ ränta. Billiga krediter drev upp bostadspriser och skuldsättning. När inflationen sedan tog fart tvingades samma institutioner slå i bromsen med de snabbaste räntehöjningarna i modern tid. Hushållen fick betala. Företagen fick betala.
KULTUR
Rolan Jusupov: Drottning Kristinas maximer är eleganta – men också malliga
Av någon anledning ägnade jag vargavintern åt drottning Kristinas tankeformuleringar, som litteraturkritikern Horace Engdahl har översatt och gett ut med titeln Maximer. I år är det händelsevis 400 år sedan drottningen föddes. Hon anses vara en av Sveriges mest färgstarka och omstridda regenter; hennes abdikering år 1654 är självklart en av orsakerna.
Sten Niklasson: Avslöjande DNA
Sökandet efter förklaringar till varför ledare och konstnärer nått sin berömmelse har ofta inneburit ett särskilt intensivt intresse för deras sjukdomar och udda beteenden. Modern genteknik har medfört revolutionerande metoder att söka svar på sådana frågor. Rykten sägs med dess hjälp kunna bekräftas eller vederläggas, personteckningarna göras skarpare och synen på de skildrade människornas historiska eller konstnärliga betydelse förändras.
Rainer Zitelmann: Månen eller Mars – har Musk övergett sitt mål?
Musk har på intet sätt övergett målet att nå Mars, men han har skjutit det på framtiden. Motiveringen är dock inte särskilt övertygande, eftersom Musk i årtionden har känt till att uppdrag till Mars endast är möjliga ungefär var 26:e månad, medan uppskjutningar till månen kan ske ungefär var tionde dag. Detta är ingen ny insikt.
Malin Lernfelt: Ledarsidornas tid är nu
Det går fort i hockey, och i ledarskribenteri uppenbarligen. På kort tid har ledarskribenterna på svenska dagstidningar gått från att vara självklara men ofta ganska grå och akademiska på 90-talet, till profilerade stjärnor med en självklar plats i etermediernas paneler under 10-talet, till att bli ifrågasatta. Det har till och med gått så långt att det finns en del som hävdar att ledarsidorna helt och hållet borde avskaffas.
Benny Carlson: Gösta Bagge såg dagens USA för hundra år sen
Den väg USA under Trump har slagit in på sätter myror i huvudet på de flesta sansade bedömare. Hur kan världens rikaste och mäktigaste land erodera inifrån, hur kan en nation som skapat en världsordning vända sig mot sin skapelse? Den som backar bandet kan få svar på dylika frågor. De strömningar som behärskar dagens USA har alltid funnits. Ett historiskt perspektiv på dessa strömningar kan man få i en hundra år gammal artikel av nationalekonomen och högermannen Gösta Bagge.
Olle Edborg: Pete Hegseth – en modern korsfarare?
För ett drygt år sedan godkände USA:s kongress Pete Hegseth som landets nya försvarsminister. Hegseth har sedan start varit en vattendelare i amerikansk politik med en del tveksamma laster. Han har under året strävat efter att förändra amerikansk militär. Han tycks i synnerhet återkomma till idéer om nya krigar-ethos som inte sällan motiveras med religiösa citat. Men vilka är idéerna bakom denna retorik och hur blev en skrift med citat som “vänd andra kinden till” och “älska din fiende” variabler i militaristisk amerikansk propaganda?
ARTIKLAR
Mathias Bred: Så gick valet i Europas biltillverkarcentrum
Om Tyskland är Europas industriella kärna kan delstaten Baden-Württemberg sägas vara Tysklands industriella hjärta. Här finns huvudkontor för företag som Mercedes, Bosch och Porsche. Baden-Württemberg, som tidigare låg i Västtyskland, är också Tysklands tredje största delstat med fler än elva miljoner invånare. Därför var intresset stort när delstatsval hölls den 8 mars.
Holmström och Gunnarsson: Empirin ger stöd för marknadsekonomin
Det kanske starkaste konservativa argumentet för marknadsekonomin är dess faktiska utfall. ”Om man skulle tillfrågas om det viktigaste människor vunnit tack vare de så kallade kapitalisternas moralkodex är svaret: själva livet.” Så skrev Friedrich von Hayek och påpekade att kapitalismens moralregler – såsom arbetsdisciplin, sparsamhet, självbehärskning och respekt för äganderätten – historiskt har bidragit till människans överlevnad och samhällsutveckling.
Janerik Larsson: Amerikansk kinapolitik vid ett vägskäl
Långläsning: Zixuan Ma har tidigare bland annat varit anställd på New York Times och arbetat med riskkapital i Beijing. Tesen i hans texter är denna: Kina är inte en expansionistisk makt. Han menar att både historiska och aktuella bevis visar att Kina länge har varit inåtvänd.
Daniel Klein: Adam Smith’s Anti-Hegemist Spirit of ’76
Longread: Adam Smith expressed his antipathy to hegemonic domination in The Wealth of Nations and other works. I highlight his rebuke of slavery, his paragraph calling for Britain to relinquish her colonies, his comments on the vanity and amusement of newspaper readers, his condemnation of the East India Company, his paragraph naturalizing multipolarity, and his remark about the real mediocrity of Britain’s circumstances. I close by reflecting on the enduring relevance of the anti-hegemist spirit of ’76.
Hannes H. Gissurarson: Davíd Oddsson – In Memoriam
The Icelandic statesman Davíd Oddsson passed away on 1 March 2026, at the age of 78. He was not only the most influential politician in our history by far: Mayor of Reykjavik, Prime Minister, Foreign Minister, Governor of the Central Bank of Iceland, and Chief Editor of the daily Morgunbladid. He was also my best friend.
Mats Fält: Dags för fadersmord
Vi har länge varit stolta över Axel Oxenstiernas riksbygge. Hans administrativa apparat gjorde det möjligt för det karga och fattiga svenska riket att under ett knappt århundrade gästspela som europeisk stormakt. Något fungerade ovanligt bra. Då. Idag är det uppenbart att delar av ideologin bakom vår statsapparat inte längre fyller sin uppgift.
Rolan Jusupov: Drottning Kristinas maximer är eleganta – men också malliga
Av någon anledning ägnade jag vargavintern åt drottning Kristinas tankeformuleringar, som litteraturkritikern Horace Engdahl har översatt och gett ut med titeln Maximer. I år är det händelsevis 400 år sedan drottningen föddes. Hon anses vara en av Sveriges mest färgstarka och omstridda regenter; hennes abdikering år 1654 är självklart en av orsakerna.
Ur arkivet: Den osynliga handen
”Man finner lätt kärnpunkten i Smiths samhällssyn. I den enskildes själviska strävan ser han den starka hävstången för gemensam lyftning; det råder en fördolt verkande harmoni mellan privat vinningslystnad och allmänt väl. Sitt ryktbara uttryck får saken i hans ”osynliga hand”: Den enskilde avser i regel inte att befrämja det allmänna, vet inte ens att han gör det. Men genom att eftersträva högsta produktionsvärde, och på många andra sätt, leds han av en osynlig hand till något helt utanför egen avsikt. Ofta främjar han då samhället effektivare än genom att medvetet vilja det.”
Amanda Wollstad: Premiär för nygammal logotyp
Den logotyp Svensk Tidskrift har använt sedan nittiotalet är baserad på den ursprungliga, men så otydlig att den närmast varit abstrakt. Därför är vi nu glada att kunna presentera en restaurerad version av det 115-åriga originalet, och välkomna älgen tillbaka.
Mats Fält: När folkrätt blir fel
Många regeringar i väst har valt en pragmatisk linje. De stöder kriget och inser att mullornas regim är ett hot mot freden i hela världen. Samtidigt medger de att det knappast finns stöd i folkrätten för USAs och Israels gemensamma anfall mot Iran. Folkrätten är viktig i princip men kan samtidigt inte tillåtas blockera nödvändiga åtgärder som kan skapa en bättre och tryggare värld. Folkrätten kan inte vara en självmordspakt – lika lite som de europeiska konventionerna om mänskliga rättigheter borde vara det. Demokratierna måste kunna försvara sig mot ondskan.
Intervju: ”Det är min plikt att tala om Iran”
”Jag har en skuld att betala och en kompromisslös solidaritet med mina landsmän. För min position är väldigt privilegierad. Jag kan sitta i ett demokratiskt land och säga vad jag vill. För en jämnårig kvinna i Iran hade samma sak inneburit fängelse eller död.”
Malte Wilhelmsson: Behöver vi riksbanken?
Under drygt ett decennium pressade Riksbanken och Europeiska Central Banken ned räntorna till historiskt låga nivåer – till och med negativ ränta. Billiga krediter drev upp bostadspriser och skuldsättning. När inflationen sedan tog fart tvingades samma institutioner slå i bromsen med de snabbaste räntehöjningarna i modern tid. Hushållen fick betala. Företagen fick betala.
Holmström & Gunnarsson: Marknadsekonomin decentraliserar makten
Politiken strävar i grunden mot maktkoncentration och riskerar därför att leda till likriktning, godtycke och storskaliga experiment med samhället som försökskanin. Marknadsekonomin utgör ett avgörande motmedel mot dessa tendenser, eftersom den sprider makt och ansvar på ett sätt som få andra institutioner kan. Där staten samlar besluten i några få händer, fördelar marknaden dem mellan tusentals aktörer: varje köp, varje avtal och varje investering blir ett uttryck för enskildas val.
Sten Niklasson: Avslöjande DNA
Sökandet efter förklaringar till varför ledare och konstnärer nått sin berömmelse har ofta inneburit ett särskilt intensivt intresse för deras sjukdomar och udda beteenden. Modern genteknik har medfört revolutionerande metoder att söka svar på sådana frågor. Rykten sägs med dess hjälp kunna bekräftas eller vederläggas, personteckningarna göras skarpare och synen på de skildrade människornas historiska eller konstnärliga betydelse förändras.