Socialdemokraterna och Alliansen är eniga om ökade anslag till Försvarsmakten, så vilka är hindren för en säkerhetspolitisk storkoalition? Zebulon Carlander funderar över det till synes omöjliga.
SVTs Uppdrag granskning uppmärksammade under den gångna veckan ett tragiskt fall med en patient som avled i samband med utdragen ”bältning”. Örjan Hultåker frågar sig om Uppdrag granskning fått samma utformning om det hade varit en privat vårdgivare som hade ”bältat” patienter.
De senaste månadernas debatt om konservatism har varit omfattande. Det var länge sedan så många gjorde anspråk på ideologin – och samtidigt hade så många synpunkter på den. Åtskilliga är de som vill definiera, recensera och kritisera. Catarina Kärkkäinen uppmanar till att hålla fokus på det verkliga målet: ett friare Sverige.
Facebook och liknande plattformar är hybrider som har drag av både infrastruktur och av att vara en del i mediautbudet. De existerande kommersiella plattformarna, typ Facebook, utnyttjar detta genom att växla mellan de båda modellerna. Det är inte långsiktigt hållbart, menar Örjan Hultåker.
Liberalism och konservatism sägs vara lika oförenliga som olja och vatten. Men tvärtemot denna snäva analys är det just genom en kombination av de två ideologiernas värden som vi bäst kan uppnå säkerhet och stabilitet i kombination med en hög grad av individuell frihet, skriver Hugo Selling.
Nervgasatacken mot en före detta rysk spion och hans dotter i Salisbury har naturligtvis förändrat den politiska agendan i Storbritannien. Och övertrumfat Brexit som förstanyhet i media. Men med en ansträngd tidsplan är förhandlingarna aldrig långt borta från det allmänna medvetandet, konstaterar Per Heister.
Grundlagsändringen: Tobias Billström och Andreas Norlén beskriver behovet av förändringar i Tryckfrihetsförordningen (TF) och Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som ett uttryck för omsorg om individens integritet. I sin replik på Krister Thelins kritiska text angående regeringens förslag till förändringar i TF och YGL konstruerar de en konflikt mellan två intressen – å ena sidan integritetsskyddet på persondataområdet, å andra sidan den grundlagsskyddade offentlighetsprincipen. Men det är inte där konflikten ligger, menar Ann Heberlein.
Gunnar Hökmark konstaterar att den politiska eliten i Sverige gjorde en felbedömning av det säkerhetspolitiska läget efter 1991. Det är inget ovanligt att demokratiska länders eliter underskattar potentiella säkerhetspolitiska hot. Ett famöst exempel på detta är Winston Churchill, skriver Stefan Björklund.
Det är att fundamentalt underskatta kraften och allvaret i de förändringar världen nu genomgår att beskriva det som en förändring som har inletts de senaste åren. Det strategiska läget kring Östersjön har pågått sedan en lång tid tillbaka. Tron att det är en ny och överraskande utveckling har underminerat svensk säkerhetspolitik och leder till en farlig underskattning av den verklighet vi möter, skriver Gunnar Hökmark.
Storbritanniens försvarsminister Gavin Williamson anses vara en frisk fläkt av vissa och i blåsväder av andra. Han kämpar för ökade resurser till försvaret, anser att franska politiker är irrelevanta och under hans korta tid som minister har den starkaste markeringen mot Ryssland ägt rum. Men hur kan Brexit komma att påverka både försvaret och hållningen mot Ryssland, funderar Sofia Svensson.