Strandskyddsutredningen (SOU 2020:78) lämnade i december sitt betänkande till regeringen. I den särskilda utredarens uppdrag ingick bland annat att föreslå hur strandskydden skulle kunna göras om i grunden och motivera hur de skulle kunna uppfattas som legitima. Utredaren har dessvärre misslyckats i båda dessa avseenden, vilket delvis, men bara delvis, kan skyllas på regeringens undermåliga utredningsdirektiv, skriver Claes Sjölin.
De kommande månaderna kommer att bli avgörande för utvecklingen i Kirgizistan och frågetecknen är många. Först och främst: kommer befolkningen att acceptera utfallet av presidentvalet? Kommer Japarov att genomföra de vallöften han gick till val på? Margareta Cederfelt rapporterar från Bisjkek.
Det socialdemokratiska maktinnehavet hade varat så länge, och dominansen av utrikespolitiken varit så stor, att gränsen mellan partipolitiken och de nationella intressena hade suddats ut. Stundtals betraktades de som en och samma. Det som gynnade socialdemokratin ansågs också gynna Sverige, och landets intressen och politik betraktades som identiska med partiets, skriver Catarina Kärkkäinen.
Maktspel, helomvändningar och drivandet av frågor i strid med egna uppfattningar. Så kan svensk politik i dag lätt förenklat beskrivas. Det är svårt att finna statskonsten. Strategier väger tyngre än ideologier. Talas det om idéer gäller det ofta teorier om marknadsföring och kommunikation, inte om politiska idéer, skriver Per Selstam och Martin Tunström i förordet till Samtida röster om Konservatism.
Ett europeiskt juridiskt bindande direktivförslag om minimilöner vore förödande för den svenska partsmodellen. Varken EU eller staten ska lägga sig i lönebildningen, det reglerar arbetsmarknadens parter bättre själva, skriver Johannes Nathell och Theo Herold.
Förändringarna i finansiering för statens television och radio skulle garantera oberoende och kvalitetsmässig public service. Men kanske betyder den tydligare skattefinansieringen att public service-bolagen blir mer beroende av den politiska debatten, inte mindre, skriver Peter J Olsson.
Det finns inget utrymme för kompromisser om rättsstatsprinciperna i EU. För oss som varit kritiska till återhämtningsfondens storlek är det helt avgörande att det finns mekanismer på plats som skyddar mot korruption, skriver Jessika Roswall.
Klimatdebatten i media har reducerats till en enda svavelosande domedagspredikan. De svåra frågorna om hur vi ska balansera åtgärder försvinner i upprepningarna om att vi är på väg mot undergången. Utan analys och granskning, blind för hur vi i Sverige faktiskt minskat utsläpp och blind för hur det vi gjort visar hur mycket mer som kan göras i hela världen, skriver Gunnar Hökmark.
Det var mycket som avstannade i år för att världen fick panik. Ironiskt nog var det en annan grupp paniker som drog den kanske största nitlotten – apokalypsens förespråkare i klimatrörelsen, skriver Rebecca Weidmo Uvell.
Den soppa hon tillsammans med sitt parti och vänstern i skoldebatten håller på att koka ihop, riskerar att få både valfriheten och arbetet för mer kunskap i skolan att drunkna. Den är en blandning av fördomar, rykten och bristande logik som strider mot väldigt mycket av det Ekström tidigare stod för och försvarade, skriver Mats Fält.