Print Friendly, PDF & Email

Skrota direktivförslaget om minimilöner!

Av Johannes Nathell & Theo Herold | 18 december 2020



Ett europeiskt juridiskt bindande direktivförslag om minimilöner vore förödande för den svenska partsmodellen. Varken EU eller staten ska lägga sig i lönebildningen, det reglerar arbetsmarknadens parter bättre själva, skriver Johannes Nathell och Theo Herold.

Efter EUs lanserande av den sociala pelaren i Göteborg år 2017 var Socialdemokraterna med flera mycket nöjda. Den kritik mot den sociala pelaren som påpekade risken för EU-lagstiftning inom löneområdet viftades nonchalant bort.

Idag kan det konstateras att kritikerna fick rätt och Socialdemokraterna med flera var naiva. Den 28 oktober presenterade nämligen EU-kommissionen ett bindande direktivförslag för att upprätta ett ramverk på EU-nivå för att säkerställa adekvata minimilöner. Riksdagen beslutade den 15 december att lämna ett motiverat yttrande, ett så kallat gult kort, eftersom förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Det är mycket välkommet, men än är slaget inte vunnet. Tvärtom återstår mycket arbete för att förhindra att direktivet blir verklighet.  

Förslaget vore förödande för den svenska modellen där fack och arbetsgivare, genom kollektivavtal, reglerar lönebildningen och arbetstid – inte staten. Kommissionen vill reglera lönebildningen på EU-nivå vilket kommer innebära mindre flexibilitet och mindre branschanpassad lönesättning. I sin tur kommer det leda till högre kostnader och sämre förhandlingsläge för arbetsgivaren.

Detta är en principiell fråga för Sverige då svenska modellen är en del av vår identitet. Hela vårt sociala trygghetssystem är starkt sammankopplat med partsmodellen och förslaget riskerar att underminera denna genom att skapa en parallell arbetsmarknadsreglering. Man kan kritisera den svenska partsmodellen och det finns flera uppenbara brister med den, men den kommer inte fungera bättre för att man överlämnar ansvaret till politiker och tjänstemän i Bryssel utan tvärtom. Svenska löner och kollektivavtal regleras bättre av arbetsmarknadens parter, utan politikens inblandning.

Direktivförslaget strider därtill mot EU-rätten då EU saknar lagstiftningskompetens inom lönebildningen. Artikel 153(5) i fördraget säger tydligt att EU saknar kompetens att lagstifta om löneförhållanden, föreningsrätt, strejkrätt eller lockout. Förslaget vore därtill en oacceptabel inskränkning av medlemsstaternas självbestämmande. 

Kommissionen menar dock att förslaget inte alls kommer påverka den svenska modellen utan de länder vars system inte bygger på lagstiftade minimilöner är undantagna från direktivet. Därtill menar de att direktivet respekterar medlemsländernas rätt till självbestämmande då det endast utgör ett ramverk, medlemsländerna är fria att sätta nivån högre om de så vill.  

Dessa ord är däremot på intet sätt lugnande. Efter att ha läst direktivförslaget konstaterar vi att ett sådant undantag inte finns. Kommissionen visar dessutom lite förståelse för hur den nordiska modellen fungerar och direktivet riskerar att få stora konsekvenser. Det är ironiskt att de politiker som förespråkar direktivet lyfter fram den nordiska modellen som ett föregångsexempel när lagstiftningen de föreslår riskerar att underminera just denna. 

Johannes Nathell är skattepolitisk sekreterare för Fria moderata studentförbundet

Theo Herold är europapolitisk sekreterare för Fria moderata studentförbundet

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

Samtida röster om konservatism