Hur trohet mot ”den värdegrund som gäller” skulle kunna påverka svaret på en vetenskaplig forskningsfråga är svårt att inse. Finns det verkligen svar som är förbjudna som stridande mot värdegrunden hur vetenskapligt säkra de än må vara? På vem ankommer det att utfärda och övervaka sådana förbud? Stig Strömholm funderar över den forskningspolitiska propositionen.
Pandemin prövar sammanhållningen och tilliten. Den 16 mars hölls en extrainsatt riksdagsdebatt om gränshinder i Norden och särskilt situationen i gränsregionerna. För att återupprätta förtroendet för samarbetet måste arbetspendlingen och gränshandeln prioriteras från politiskt håll. Covid-19 visar även att vi måste fördjupa samordningen kring säkerhet, försvar och civil beredskap, skriver åtta moderata företrädare för Nordiska Rådets svenska delegation.
Har svenskarna så stor tillit till regering och myndigheter att landet kan utforma en strategi som bygger på den tilliten? Frågan är komplex och det finns inte något entydigt svar, skriver Örjan Hultåker.
Nyligen röstade riksdagen för EU:s långtidsbudget och återhämtningsfond. Det är illa nog att överenskommelsen går på tvärs med svenska intressen, fördubblar EU:s utgifter, leder till kraftigt ökad svensk avgift, ger EU rätt att emittera skuld samt öppnar för beskattningsrätt. Till detta kan lägga ytterligare ett avgörande problem: att rättsstatens principer undermineras av detta avtal, skriver Charlie Weimers.
En av de svåraste frågorna jag fick av mina vänner runt om i Europa var hur det kunde bli en socialdemokratisk regering efter 2014, trots att det fanns majoritet för en borgerlig. Att förklara på engelska eller tyska att några borgerliga partier föredrog en socialdemokratisk regering framför att de själva skulle regera var inte helt lätt. Någon gång sa jag att det går nätt och jämnt att förklara för svenskar, men jag kan inte förklara det för er, skriver Gunnar Hökmark.
I början av mars kom beskedet. Det ungerska regeringspartiet Fidesz utesluts ur European Peoples Party i Europaparlamentet efter 21 år. Det har länge varit bråk om och med premiärminister Viktor Orbán och hans icke-demokratiska reformer. Under ytan ligger dock mer än bara en så kallad maktgalen diktator. Ungern är inte ett land som lär av historien. Det är ett land som lär om historien – och de gör det om och om igen, skriver Johanna Patricius.
Den tyske kanslern Otto von Bismarck ska ha sagt att det finns två saker som man helst inte ska veta så mycket om, hur korv tillverkas och hur lagar blir till. Man mår mycket bättre om man förblir okunnig. Detsamma gäller hur domar blir till i våra domstolar, skriver Mats Fält.
Katastrofforskning har länge visat att det inledningsvis efter en katastrof uppstår en ökad solidaritet i samhället. Tidigare konflikter skjuts i bakgrunden och samhället brukar präglas av att människor hjälper varandra. Men efter en period falnar sammanhållningen och gamla konflikter föds på nytt och återuppstår, skriver Örjan Hultåker.
Det är kommande generationer som kommer behöva betala priset för den ökade skuldsättningen i samhället. Riksdagen borde därför rösta nej till godkännandet av EU-skuldpaketet den 24 mars. Det skriver Johannes Nathell och Theo Herold.
Den moderna världen må bygga på revolutionerande uppfinningar och viktiga ideologiska milstolpar, men utan något sätt att förvara dokument skulle den upplösas i ett hav av lösa papper, skriver Vladimir Lukic.