Ulla Hamilton: Rädda friskolorna från Socialdemokraternas valrörelse

Socialdemokraterna har presenterat skarpa förslag om att sänka skolpengen för elever i alla fristående skolor. Det skulle tvinga skolor att stänga med oöverskådliga konsekvenser för tusentals barn och för landets kommuner. Nu måste alla som värnar valfriheten agera.

Sveriges skolor har väldigt olika förutsättningar. I en del områden är majoriteten av befolkningen högutbildad, i andra saknar nästan alla föräldrar högre utbildning. Det finns områden med mycket hög medellön, och områden där nästan alla lever på bidrag. Allt detta – och mycket mer – påverkar givetvis skolans förutsättningar att klara av sitt kompensatoriska uppdrag.

Olika skolor behöver olika mycket resurser. Så ser det också ut idag med en rad olika socioekonomiska bidrag. Men systemet är komplext och ser olika ut över Sverige. Det som finansierar skolverksamheten kallas skolpeng – en komplicerad konstruktion. Skolpengen varierar idag med många tiotusentals kronor mellan olika kommuner.

Här finns det ett uppenbart behov av reform. Systemet är svårt att överblicka och så komplext att det riskerar att bli rättsosäkert. Precis därför granskar just nu expertmyndigheten Riksrevisionen skolpengssystemet. En granskning som blir klar i juni.

Trots det väljer Socialdemokraterna att nu gå vidare med skarpa förslag för att förändra systemet. De föregår en helt nödvändig granskning för att kunna driva upp frågan på agendan till höstens valrörelse. Det är ett cyniskt sätt att hantera en så avgörande fråga som skolan är. 

De förändringar Socialdemokraterna annonserade på presskonferensen den 10 februari bygger på förslag från utredningen ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning”, även kallad Åstrandsutredningen. En omdiskuterad utredning som tillsattes med tydlig politisk styrning. Grundantagandet i utredningen är att friskolor per automatik är överkompenserade. Det stämmer inte. 

Det sker ofta en sammanblandning mellan kommunens ansvar och de enskilda kommunala skolornas ansvar. Kommunen har ansvar för att bereda skolplats åt sina elever och det är det här ansvaret man menar leder till ökade kostnader – men det är alltså kommunens ansvar, inte de enskilda kommunala skolornas. Kostnaden för det lagstadgade utbudsansvaret ingår därmed inte heller i beräkningen av skolpengen.

I Järva finns några av Sveriges mest utsatta områden. Där verkar nu flera fristående skolor framgångsrikt. Det är ofattbart att Socialdemokraterna menar att dessa ska få mindre i ersättning än kommunala skolor i välbeställda områden.

Varken skolministern eller statsministern nämnde på presskonferensen hur mycket skolpengen ska sänkas. Det har dock den tidigare skolministern Anna Ekström uppgett vid ett tidigare tillfälle – 8,5 procent. Efter min debatt med skolministern i Studio Ett igår låter det som att sänkningen kan röra sig om 8 till 10 procent. En så stor sänkning skulle vara förödande för många skolor och det är självklart därför siffran inte kommuniceras med någon större tydlighet. Det skulle väcka allt för stor reaktion och högljudda protester när hundratusentals elever skulle bli utan sin skola. Det genomsnittliga överskottet i en friskola ligger nämligen på cirka 3,5 procent. Socialdemokraternas förslag kan inte ses som något annat än ett försök att svälta ut landets friskolor, oavsett om det handlar om friskolor som drivs i form av stiftelser, lärarkooperativ, AB eller förening.

Genom att inte tala tydligt om konkreta siffror och hur stora sänkningarna kan bli på presskonferensen undviker regeringen effektivt obekväma frågor.

Det finns inte heller någon konsekvensanalys i Åstrandutredningen. Det presenterades inte heller någon konsekvensanalys på pressträffen och när statsråden fick en fråga om detta svarade skolministern att hon inte ville spekulera. 

Det är uppenbart att regeringen inte vill berätta vad som kommer att ske med fristående skolor om förslaget skulle bli verklighet. Socialdemokraterna vill inte berätta att tusentals skolor kommer att tvingas stänga.

Nu måste alla som värnar det fria skolvalet och valfriheten agera. Skolministern har valt väg – mot nedstängning och politiska beslut utan tillräckligt underlag – det finns gott om utrymme för hennes politiska motståndare att vandra andra vägar.

Var sjätte elev i grundskolan går på en friskola för att deras familj gjort ett aktivt val, en lika stor andel elever klarar inte grundskolan alls. Det är dags för en skolpolitik som utgår från riktiga problem och som verkligen gör skillnad för svensk skola. För det finns riktiga problem. Jag behöver bara nämna exempel som lärarbristen, ca 17.000 elever som lämnar grundskolan utan behörighet till gymnasiet och ett betygsystem som måste kvalitetssäkras.

Ulla Hamilton är VD för Friskolornas riksförbund