Idéernas betydelse var det centrala temat när Gösta Bohmans fond för idédebatt höll sitt årliga seminarium i tisdags, 100 år efter Bohmans födelse. Utan idéer är risken överhängande att det som är kortsiktigt populärt tillåts segra över det som faktiskt är långsiktigt rätt, sa Fredrik Reinfeldt i sitt tal.
Valsegrar och maktinnehav ska inte föraktas, men de är ändå medel. Ytterst handlar politik om att vinna gehör för det man tror på och tycker är rätt. Den övertygelsen satt djupt hos Gösta Bohman, skriver PJ Anders Linder.
Trots bilden av ett ekonomiskt och oförmöget EU verkar unionen fortfarande vara attraktiv för grannarna, Turkiet till exempel. Men förseningen av ett turkiskt medlemsskap beror nog inte bara på EU, tror Bo Ture Larsson.
Det finns en nödvändig, alltjämt pågående omställning från gårdagens förrådsställda invasionsförsvar till morgondagens effektiva insatsförsvar. Men det går inte att blunda för att den operativa effekten inte står i rimlig proportion till de resurser som skattebetalarna ställer till försvarets förfogande. Stora reformbehov återstår inom försvarsmyndigheterna i allmänhet och Försvarsmakten i synnerhet, menar Mikael Odenberg.
Samhällstrender, hur problematiska de än må vara, ska inte bli politiska frågor som hanteras genom offentlig styrning. Men Sofia Arkelstens anförande i Engelsberg förra veckan gav bilden av ett parti som tycks ha tappat begreppen om politikens roll och gränser. Istället speglade det hur partiet avlägsnar sig från en borgerlig uppfattning om politikens natur och funktion. Det skriver Peter Santesson.
Gösta Bohman skulle i år ha fyllt 100 år. Nästa vecka högtidlighålls minnet av hans gärning med ett idéseminarium anordnat av Bohmanfonden. Denna veckas guldkorn från arkivet är en artikel inför valet 1988 där Bohman frågar sig var den enskilda människan och hennes frihet tagit vägen.
På det hela bestod Västtyskland den demokratiska utmaningen från en grupp utan stöd i befolkningen, det folk som skulle ”befrias” från kapitalismens bojor vare sig det ville eller inte. Mats Johansson skriver om vänsterextremismens revolution i västtyskland, en blodig del av samtidshistorien.
Under två decennier från från 1957 till 1975 var vinjetten ”Namn att minnas” frekvent i Svensk Tidskrift. Här skrev Gunnar Unger om personer som spåddes en framtid i svensk politik. I arkivet finns till exempel bitska porträtt av Olof Palme, Per Ahlmark, Yngve Holmberg och Pehr G. Gyllenhammar. Veckans guldkorn från arkivet blir skildringen av dåvarande ordföranden för FPU, Per Gahrton.
Moderaternas nya idéprogram har inte gått obemärkt förbi, kanske mycket på grund av andra anledningar än partiet självt hade önskat. Men det visar att kärnan av friheten och ansvaret finns kvar, skriver Andreas Norlén och Hans Wallmark. 2011 års idéprogram har människan som utgångspunkt.