Vanskligt att psykologisera SD
Problemet är att den så kallade RWA-skala som Sundberg vill applicera på SDs väljare inte mäter graden av auktoritärianism utan av kulturkonservatism, skriver Simon Westberg i en replik till Ralph Sundberg (16/8).
Problemet är att den så kallade RWA-skala som Sundberg vill applicera på SDs väljare inte mäter graden av auktoritärianism utan av kulturkonservatism, skriver Simon Westberg i en replik till Ralph Sundberg (16/8).
Trots otaliga skandaler står sig Sverigedemokraterna relativt starka i opinionen. Ralph Sundberg ger här ett förslag till förklaring, baserad på socialpsykologisk forskning, av det som klassisk politisk analys gått bet på.
”När jag efter 1979 års val inträdde som moderat företrädare i löntagarfondsutredningen, kände jag mig inte särskilt välkommen.” Lars Tobisson berättar om hur det sista seriösa försöket att socialisera Sverige kunde baxas så långt. Och om hur Folkpartiet gav frågan en rejäl knuff framåt.
Stefan Löfven delar ut ”garantier om jobb eller utbildning” och allt ska vara på plats i hela landet inom 90 dagar. Är det populistiskt eller bara romantiskt? Om ungdomar gick att fösa fram till goda livsval skulle Löfven vara revolutionerande med sitt obligatorium till ”lika chanser”, skriver Helena Rivière.
Det privata ägandet av produktionsmedlen är centralt för en fungerande ekonomi. Per Bylund, som forskar om entreprenörskap, förklarar varför den helt förstatligade ekonomi som låg i löntagarfondernas förlängning slutligen skulle ha kollapsat under sin egen tyngd. Detta är tredje delen i vår serie om löntagarfonderna. Det är knappast en överdrift att säga att den politiska […]
Hur kom det sig att näringslivsopinionen under den andra halvan av 70-talet var så tyst, ja närmast accepterande, om löntagarfonderna? Och vilka lärdomar kan vi dra av detta i dag? Janerik Larsson skriver andra delen i vår serie om löntagarfonderna.
I veckan kom det tyska valets stora icke-händelse; lanseringen av CDU och CSUs gemensamma valplattform. Valprogrammet ”Tillsammans framgång för Tyskland” på 127 sidor är ett dokument som saknar betydelse av flera skäl och kanske är det lika bra så.
På måndag tar Litauen över som EU:s ordförandeland. I dag är Litauen en av EU:s snabbast växande ekonomier. I en intervju för Svensk Tidskrift berättar Litauens ambassadör i Stockholm Eitvydas Bajarunas om vilka frågor landet vill driva under det närmaste halvåret.
Överskottsmålet kan vara kvar. Men inget hindrar att det sätts till exempelvis noll. Det skriver Jonas Frycklund, som menar att principerna för en ny finanspolitik bör vara: traditionellt, svenskt och tråkigt.

Den förändrade sjöfyllerilagen innebär inte bara ett svek mot båtfolket, utan också mot ett tidigare moderat frihetsideal. Det menar Jonas Rosengren, som undrar vilket parti som står upp för minskad klåfingrighet i nästa val.