Det spelar inte så stor roll vem som vinner valet

Intresset för det amerikanska presidentvalet är stort även i Sverige. Men hur väl förstår vi egentligen den amerikanska politiken? Mathias Bred har intervjuat Janerik Larsson, journalist, USA-kännare och tidigare vice vd på Svenskt Näringsliv.

Varför ska man som svensk intressera sig för valet i USA?

– I en skakig och osäker världsekonomi är USA fortsatt – som världens största ekonomi – en oerhört viktig faktor. Om USA inte efter valet förmår att hantera sina statsfinansiella problem kommer världen förr eller senare att drabbas av mycket stora bekymmer som får eurokrisen att framstå som en bagatell.

Urban Ahlin säger i ett pressmeddelande att det är självklart för socialdemokrater att hålla på Obama. Går det att översätta partipolitiken mellan Sverige och USA?

– Det är i grunden trams. Men det finns sedan länge en tradition att behandla amerikanska presidentkandidater ungefär som man behandlar fotbolls- eller ishockeylag. Man har sitt ”favoritlag”. Av tradition har demokraterna haft många sympatisörer utanför USA t ex hos de svenska socialdemokraterna. Men även moderatledaren signalerar ju gärna att han gillar Obama-laget. För mig är den viktiga frågan vilken president som har störst förutsättningar att styra den amerikanska statsskutan genom den mycket besvärliga tid som kommer efter valet.

Går det att kort beskriva skillnaderna och konfliktytan mellan demokrater och republikaner?

– Nej, det går det inte. Båda partierna är mycket breda koalitioner med många olika intressegrupper. Om man tittar historiskt har det funnits geografiska avgränsningar som kanske allra tydligast beskrivit skillnaderna. Dessa skillnader har förändrats under tiden. Det tidigare demokratiska södern är nu det republikanska södern. Men alla försök att mycket enkelt beskriva partierna som starkt ideologiska är vilseledande. Båda partierna har historiskt pendlat i de flesta politiska sakfrågor men om man ska beskriva någon aktuell konflikyta så handlar den om spänningen mellan demokrater som har en mer positiv syn på den federala statsmaktens roll medan republikanerna nu företräder ett mer decentraliserat, delstatsinriktat perspektiv.

Hur rättvis är den svenska bevakningen av presidentvalet?

– Den präglas av det lätt enfaldiga perspektivet att man söker lyfta det som är positivt om ”Obamalaget” och det som är negativt om ”Romneylaget”. Men det finns undantag. Ett sådant är Martin Gelins bok ”Den amerikanska högern”. Gelins personliga politiska preferenser finns inte hos den amerikanska högern, men han skriver sakligt och intressant om sitt ämne.

I Sverige hänger vi gärna upp oss på religionens närvaro i amerikansk politik. Vilken roll spelar den egentligen?

– Den spelar en stor roll. Ingen amerikansk president kan vara ateist utan kyrksamheten hör till. Det finns en del intressant litteratur just om religionens roll i amerikansk politik och intrycket jag har är knappast att detta inflytande är i avtagande. Snarast motsatsen.

Vem vinner valet?

– Ärligt talat tror jag inte det spelar så himla stor roll vem som vinner valet eftersom den amerikanska författningens maktdelning (president, kongress, HD) gör att vem som än vinner kommer att få hantera svåra frågor och skapa en god, konstruktiv relation till kongressen. Jag har själv länge tyckt att Obama möjligen framstår som den något starkare kandidaten just därför att han inte behöver bry sig om presidentvalet 2016 vilket Romney säkert skulle göra för att bli omvald. Jag tror att USA behöver mycket impopulära ekonomiska krafttag och då är en hänsynslöshet inför omvalsperspektivet en fördel.

Vad betyder det för Sverige?

– Det som betyder något för Sverige är inte vem som blir vald – det tror jag alltså är ointressant ur ett svenskt egenintresseperspektiv – utan vad som sker i amerikansk politik de närmaste åren. De svåra framtidsfrågorna har över huvud taget inte diskuterats i den mycket ytliga presidentvalskampanjen. (SNB)

Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.