För lite drygt 100 år sedan publicerade det socialdemokratiska ungdomsförbundet skriften ”Befäst fattighus”. Huvudtesen var att det borgerliga samhället anslog orimliga summor till rikets försvar. Detta var enligt skribenterna upprörande och omoraliskt inte minst eftersom satsningarna på det sociala området var så begränsade. Valet av tidpunkt för utgivningen var mindre lyckad.
Under senare år har forskare i allt högre grad uppmärksammat nollsummetänkande – det vill säga den utbredda föreställningen att ekonomiska, sociala eller politiska framgångar för en grupp endast kan uppnås på bekostnad av andra grupper. Shai Davidai och Martino Ongis vid Columbia University i New York är två av dem som undersökt sambandet mellan nollsummetänkande och politiska ideologier.
Mandatperioden i underhuset är fyra år, vilket innebär att regeringen nu har relativt gott om tid att driva igenom även kontroversiella reformer. Premiärminister Takaichi är sedan tidigare en uttalad förespråkare för en ändring av den japanska konstitutionen, framför allt dess artikel 9, som förbjuder Japan att åter militariseras.
Samtidigt som Bibeln ger en tydlig uppmaning om att vi ska visa gästfrihet och solidaritet med migranter, säger den inte hur en modern demokrati ska utforma sin migrationspolitik. Den som vill dra en rak linje från det gammaltestamentliga Israel till det moderna Sverige behöver av trovärdighetsskäl argumentera för en strikt assimilationspolitik om man inte ska anklagas för politisk-teologisk cherry picking.
Världens stormakter är mycket intresserade av Afrikas naturresurser. Det konstaterar Le Monde som samtidigt noterar att omvärlden ägnat liten uppmärksamhet åt den våg av statskupper som svept över kontinenten de senaste åren.
Regeringspartierna har, tillsammans med Sverigedemokraterna, presenterat förändringar av skollagen som innebär att det ska regleras politiskt hur många timmar som lärare maximalt får undervisa. Idag är det kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som reglerar arbetsförhållandena på landets skolor. En rimlig ordning eftersom förutsättningarna är olika beroende verksamhetens storlek, elevsammansättning och hur arbetsplatsen är organiserad.
Faran med att ana ryska hybridoperationer i varenda buske är att vi tillskriver Ryssland mer makt, kompetens och resurser än systemet egentligen har.
Sveriges snabba befolkningsökning under 1800-talet transformerade Sverige. Marknaden var effektiv när det gällde att sätta människor i arbete och driva på den ekonomiska omvandlingen. Men när förändringstakten blev högre än familjens, lokalsamhällets och statens anpassningsförmåga lämnades många utan fast förankring.
Kanada har oförtjänt gott rykte. Landet har länge åkt snålskjuts i USAs skugga, ungefär som vännerna i Europa. Det gäller inte minst försvaret. Kanada har under alla år efter andra världskriget satsat pinsamt lite på försvaret av sitt enorma landområde. Till och med Tyskland har framstått som ansvarstagande och seriöst i jämförelse. Ridande polisen i all ära, men den kan inte ersätta pansarförband och tungt artilleri.
Vänsterpartierna laddar upp för en comeback i höst. I potten ligger breda skattehöjningar och planer på omfattande ingrepp inom såväl närings- som arbetsmarknadspolitiken. Många i näringslivet sätter nu sitt hopp till att Centerpartiet ska agera skyddsvärn i en rödgrön koalition. Men vad är förutsättningarna för det?