”I själva verket står äganderätten inte i motsättning till medborgarrätten, så som jag vill definiera den. Den utgör i stället en förutsättning för sådan medborgarrätt och de friheter som den ytterst bygger på.”
Försvarsuppgörelsen klar, kunde DN basunera ut i morse. Äntligen? Nja. Det regeringen och januaripartierna enats om är precis samma sak man enades om förra gången, och ”tillskottet” är felräkningspengar – bokstavligen. Amanda Wollstad är inte odelat imponerad.
I år är det femtio år sedan Gösta Bohman valdes till partiledare för moderaterna. Det skulle kunna firas genom att återpublicera hans gamla texter. Men istället väljer vi att tillsammans med Stiftelsen för Gösta Bohmans minne starta projektet ”Bohman 2020”, skriver Anders Ydstedt.
”Det blev tyst i Baltikum när ockupationen vältrade in över dem. Nu har sången så smått börjat komma tillbaka. Nu vet vi att den dagen inte kan ligga så långt borta, när det åter skall ljuda, härligt med full kraft och med välgrundade krav på en framtid för fria människor i fria nationer.”
Det är svårt att inte se den slående likheten mellan kalla krigets färjelinje och dagens gasledning. Båda syftar till att förbinda ”Berlin” med ”Moskva” utan att passera Polen. Men för första gången finns det något som på allvar kan rucka på det tyska stödet för Nord Stream 2, skriver Anders Ydstedt.
Så är det inte med terrordåden mot New York. Här finns ingen annan ambition än att sprida död och förintelse. Inga mål att uppnå, ingen punkt där angriparen kan förklara sig tillfredsställd och operationen inställas. Inget för FN att förhandla om.
”Nu pågår forskning som undersöker kopplingen maskulinitet och klimat.” Få meningar sammanfattar delar av den samtida politiska debatten i Sverige bättre än denna, konstaterar Amanda Wollstad och funderar över miljörörelsens maskulina självbild.
”Navalny, den populäraste unga ledaren i proteströrelsen, och hans anhängare har inte lystrat till denna maning. Flera olika manifest cirkulerar på internet, men det är oklart vilken strategi dessa personer kommer att välja. De är inte tränade i den politiska processen, men den folkliga styrkan ligger hos dem.”
Som kristen skulle jag beröras illa om någon brände bibeln utanför min kyrka. Än mer om jag befann mig i ett land där jag på riktigt var en minoritet, där min religiösa hemvist ifrågasattes och hånades, kanske till och med hotades. Där jag var tvungen att dölja mitt kors under tröjan, skriver Amanda Wollstad.
”Konflikten mellan dessa två synsätt är naturligtvis inte total. Även liberaler uppfattar familjen och andra små gemenskaper som självklara och avgörande byggstenar i ett fritt samhälle. De ideella folkrörelsernas folk har genom historien ofta funnit en naturlig hemvist i de liberala och frisinnade partierna.”