Noterat

”I jämförelse med julen stå årets övriga högtider tillbaka i popularitet, men det vore orätt att säga, att »den stilla veckan» försummas. Redan långt innan den går in börjar det stojande marknadsvimlets glada brådska med försäljning av mångfärgade påskris, livligt bemålade påskägg av choklad och marsipan, påskkycklingar i olika utföranden, särskilda bordlöpare till påskbordet, och en mångfald andra mässvaror, ägnade att hugfästa högtidens minne. Hur stämmes icke sinnet till helg av så mycken färgglädje på torg och i butiksfönster!”

Regeringen har klokt nog skjutit på kravet att elnätsföretag ska införa effektavgifter. Avgiften är ännu ett försök att styra kundernas efterfrågan när det visat sig att vi byggt om vårt elsystem från att vara kundstyrt till att vara helt i händerna på producenterna.

I en allt oroligare omvärld går det inte att lita på att systemen alltid funkar som de ska och ledordet är ’redundans’. Samtidigt går allt fler betalkort via samma system, och allt färre näringsidkare befattar sig över huvud taget med kontanter. Läxorna från oroshärdar och IT-attacker väger lätt mot bekvämligheten, hos både företag och privatpersoner.

Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Välkommen till ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid, i Malmö den 9 april.

”Icke mindre än inemot 70 procent av Västeuropas oljebehov fyllas också från Irak, Iran, de små schejkstaterna vid Persiska viken och Saudi Arabien. Av denna kvantitet fraktades 40 % genom Suezkanalen och lika mycket från oljekällorna genom »pipelines» till hamnar vid Medelhavet. Nu har Suezkanalen blockerats och rörledningarna genom Syrien mestadels sprängts av anonyma sabotörer som en följd av konflikten om kanalen.”

Till slut har grumsandet om vegetarisk mat i skolorna nått ministernivå. När allt annat blir viktigare än smaken slutar barnen att äta, och vad spelar det för roll att man uppnår diverse miljömål, certifieringar och besparingskrav om maten får slängas och barnen inte kan koncentrera sig i skolan? Diskussionen är bra och nödvändigt, men också bredare än så.

”Man finner lätt kärnpunkten i Smiths samhällssyn. I den enskildes själviska strävan ser han den starka hävstången för gemensam lyftning; det råder en fördolt verkande harmoni mellan privat vinningslystnad och allmänt väl. Sitt ryktbara uttryck får saken i hans ”osynliga hand”: Den enskilde avser i regel inte att befrämja det allmänna, vet inte ens att han gör det. Men genom att eftersträva högsta produktionsvärde, och på många andra sätt, leds han av en osynlig hand till något helt utanför egen avsikt. Ofta främjar han då samhället effektivare än genom att medvetet vilja det.”

Den logotyp Svensk Tidskrift har använt sedan nittiotalet är baserad på den ursprungliga, men så otydlig att den närmast varit abstrakt. Därför är vi nu glada att kunna presentera en restaurerad version av det 115-åriga originalet, och välkomna älgen tillbaka.

Många söker sig till konservatism som svar på överdriven identitetspolitik och vad som ses som liberala och socialistiska misslyckanden inom rättsväsendet och migrationspolitiken. Men konservatismen har också svar på andra viktiga frågor såsom den ekonomiska politiken. Lyssna på det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd där Anders Ydstedt och Fredrik Sixentsson samtalar om serien Konservatismen och Marknaden.

”Denna redaktionella ståndpunkt är oberoende af de särskilda politiska partiernas program, och om man vill söka i allmänna vändningar sammanfatta dess kärna kan den – ehuru slagord föga betyda – sägas vara: den svenska statens inre och yttre styrka och statsarbetets effektivitet, till stöd för landets gemensamma uppgifter, till vård om rikets internationella ställning och till statsintressets befrämjande gentemot alla enskilda partiers och klassers öfvergrepp eller oberättigade anspråk.”