Den 12 februari 1809 fick societetsläkaren Robert Darwin och dennes hustru Susannah i Shrewsbury en son som i vuxen ålder skulle bli världsberömd. Barnet döptes till Charles, och kom att revolutionera vår syn på livet självt, skriver Sten Niklasson.
Trots att den i så stor utsträckning förs av dem som anser att kulturen står över simpla ekonomiska lagar så handlar kulturdebatten väldigt ofta om pengar, pengar och pengar. Det är inget konstigt med det, kulturpolitisk debatt handlar om kulturpolitiken, som i hög grad bedrivs genom offentliga budgetar. Till skillnad från kulturen som samhällsområde, skriver Peter J Olsson.
Professor Nils Karlsson på Ratio har tillsammans med sina professorskolleger Christian Sandström och Karl Wennberg sammanställt kunskapsläget när det gäller politik som verkligen kan främja innovationer – och vilka insatser som är slöseri med skattepengar och kompetens som går till spillo. Anders Ydstedt har läst Innovation för tillväxt (Ratio 2018).
Vi vet lite om de första människorna i det som nu är Sverige, Danmark och Norge, men kunskapen växer för varje dag. DNA-tekniken avslöjar mycket, och binder dessutom oss som lever nu samman med våra föregångare. Peter J Olsson skriver om vår genetiska historia.
År 1771 fann en nyfiken naturfilosof vid namn Joseph Priestley att möss kvävdes och dog i lufttäta behållare, medan de överlevde om behållaren också innehöll ett friskt exemplar av någon grön växt. Han anses ha bidragit till upptäckten av fotosyntesen, det vill säga den process där levande organismer binder energi från solljus samt lagrar och omvandlar den till livsnödvändiga kemiska föreningar. Kanske är den processen nyckeln till framtidens energi, skriver Sten Niklasson.
