Journalisten Géraldine Schwarz gör med avstamp i sin egen familjehistoria en granskning av medlöparna under nazitiden. De människor som ofta inte primärt var övertygade nationalsocialister, men som av tidsandan och utifrån de möjligheter som dök upp blundade för det fasansfulla och utnyttjade fördelar på judarnas bekostnad, inte av ideologisk nit och order uppifrån, utan av opportunism och konformism, skriver Erik Herbertson.
Kärnkraft var väldigt dumt – därom var nästan alla kulturarbetare eniga. De med avvikande uppfattning hade för det mesta ingen större lust att ställa till något oväsen om den saken. Det blåste minst lika kallt utanför åsiktskorridoren på den tiden. Dramatens reaktion på debatten om denna viktiga fråga var att arrangera ett antal föreställningar med udden mycket tydligt riktad mot kärnkraften och dess problem, skriver Mats Fält.
Den som tagit sig ut på de yttersta klipporna mot havet under en rykande höststorm kan knappast undgå att känna respekt inför naturens lössläppta krafter – tjutande vind, yrande skum och dånande bränningar. Ofta inställer sig säkert funderingar kring möjligheterna att tämja dessa krafter och utnyttja deras energiinnehåll. Tyvärr har det, än så länge, visat sig lättare sagt än gjort, skriver Sten Niklasson.
Vad är det som gör stor litteratur? Vilka verk är det som lever kvar ett sekel senare, när ingen som upplevt den vardag som skildras längre finns kvar? Christian Braw funderar över den goda litteraturen.
På valborgsmässoafton fyllde Sveriges konung Carl XVI Gustaf år. Näst efter kyrkan är monarkin den mest stabila institutionen i Sverige, och stabilitet är ett livsbehov för varje form av mänsklig samlevnad. Det gäller också samhällen och stater, skriver Christian Braw.
Varför är det så förkastligt att vara snäll, prydlig och präktig? Mats Fält funderar över vår reaktion på svunna ideal och vad den säger om vår samtid.
