Stefan Löfven är saklig, lågmäld och uttrycker sig enkelt och eftertänksamt. Vem som helst skulle vara glad att ha honom som granne. Han skulle utan vidare bli enhälligt vald till ordförande i bostadsrättsföreningen, och han skulle sköta sitt uppdrag utmärkt. Men vem är han egentligen? Hur tänker han? Han använder ofta ett uttryck, som kan ge en nyckel, skriver Christian Braw.
Björn Werner, kulturchef i Göteborgs-Posten, har skrivit en krönika och förklarat att ledarskribenterna i landets tidningar skriver för mycket om kultur. De håller sig inte till sin plats, som enligt honom är att skriva om skattesatser och partiledardebatter. En ironisk släng – men med dubbla budskap, konstaterar Peter J Olsson.
Varför har vi i väst våra liberala, individualistiska övertygelser? I Inventing the Individual: The Origins of Western Liberalism tecknar den politiska filosofen Larry Siedentop deras tillkomsthistoria, skriver Hugo Hellström.
Den ”särskilda relationen” mellan USA och Storbritannien uppfattas nästan som en naturlag. Men i själva verket är den knappt äldre än andra världskriget. USA och Storbritannien var förberedda på krig med varandra ända fram till 1930-talet, skriver Daniel Bergström.
I mitten av april sändes första avsnittet av den ryska filmatiseringen av romanen Zulejcha öppnar ögonen, producerad i åtta avsnitt för den statliga TV-kanalen Rossija 1. Att serien producerats och sänts just av en statlig kanal är ett tecken på att den politik som helst vill se Stalin och den röda terrorn rehabiliterad inte får stå helt oemotsagd, skriver Gustaf Lewander.
Vladimir Bukovsky skrev boken Judgement in Moscow redan 1996. Det var tyvärr dock först förra året som den kom ut på engelska. Bukovsky var en envis och långsiktig dissident. I Judgement in Moscow gör han upp med kommunismen och Sovjet-diktaturen, skriver Anders Ydstedt.