Den förste svensk som slog sig ner i södra Afrika var sannolikt Nils Mathsson Kiöping, som under tio år i mitten av 1600-talet var anställd av holländska Ostindiska Kompaniet och hjälpte till med att ta emot andra vita kolonisatörer. Han kom att följas av många fler, skriver Sten Niklasson.
Klimatångest är den senaste folksjukdomen om man får tro Stockholmspressen. Det yttrar sig i våldsamma utfall mot det man uppfattar som symboler för koldioxidutsläpp, samtidigt som man inte själv ändrar sitt beteende, skriver Peter J Olsson.
När Katarina Frostenson inför Svea hovrätt vittnade för sin vårldtäktsdömde make, upplevde Sverige ett drama utan mottycke sedan August Strindberg stod inför rätta. Men Katarina Frostenson är mycket mer än kulturprofilens hustru. Hon är själv en stor kulturpersonlighet. Därför är hon också – och det med rätta – årets Tegnérpristagare, skriver Christian Braw.
Svenskar älskar verkligen det engelska språket. Vi är stolta över våra engelskkunskaper och missar sällan ett tillfälle att visa det. Mer och mer av såväl yrkeslivet som ledigheten upptas av engelskan. Birgit Häggkvist visar med sin bok Välkommen och please come in (Natur & Kultur, 2018) hur engelskan har gjort stora avtryck på användningen av svenska språket och vad detta säger om svenskar som folk, skriver Pontus Westerholm.
Veckopeten skaldar om åldersmarkörer.
Andra världskrigets mest fascinerande gestalt, Winston Churchill, pryder omslaget på Richard Holmes bok “Churchills bunker. Det hemliga högkvarteret i London” som i höst kommit ut i svensk översättning på Lind & Co. Ola Mårtensson har läst en historisk redogörelse för den underjordiska stridsledningscentral från vilken England vann kriget.
