När Bonnier nu ger ut den erkänt svåröversatta James Joyces tidiga ”Dublinbor” (1905) i nyöversättning bjuder Sten Niklasson på en essä om den irländske författaren, omstridd under sin livstid men nu betraktad som en av 1900-talets mest inflytelserika.
Hur kunde ett så litet land sätta så påtagliga spår i historien i alla världsdelar utom Australien? Mats Fält har läst Roger Crowleys ”Conquerors – How Portugal Forged the first Global Empire” och minns när solen gick ner över det portugisiska kolonialväldet.
Presidentvalet på våren 2017 blev en total katastrof för den respektabla högern, i huvudsak representerad av det stora centerhögerpartiet Republikanerna. Efter valet genomlever partiet en lång och smärtsam existentiell kris. Hur kunde det gå så fel? Mats Fält har läst Fillons kampanjchef Patrick Stefaninis ”Déflagration – Dans le secret d’une élection impossible”.
Få moderna människoöden är så sammanflätade med samtidshistorien som drottning Elizabeths. Kanske är det också därför hennes livshistoria lockar till ständigt nya filmatiseringar, TV-serier – och biografier. Ola Mårtensson har läs Sarah Bradfords nyligen översatta ”Drottning Elizabeth. En biografi”.
En vithårig nationalekonomiprofessor på ett amerikanskt universitet sa en gång med ett snett leende att många nobelpris i ekonomi delas ut till personer som har tagit sig tid att läsa Adam Smiths The Wealth of Nations och sedan åter populariserat idéer därifrån. Men även Smith inspirerades av tidigare tänkare. Jonas Grafström har läst Nima Sanandajis The Birthplace of Capitalism och funderar över värdet i att återupptäcka marknadens rötter.
Är Sverige världens mest extrema land – eller är det de som anser sig representera oss som sticker ut? Peter J Olsson har läst Markus Uvells ”Bakslaget” och funderar över hur frisinnade vi egentligen är.
