Sverige är ett stort och avlångt land, med avsevärda distanser. Ska vi fungera som ett land, och kanske framför allt en marknad, ett näringsliv, en arbetsmarknad, då behövs flyget. Tåget också, för all del. Bilen. Fartyg. Alternativ är bra och alla färdmedel har sin plats. Men utan flyget går kalkylen helt enkelt inte ihop. I synnerhet inte utanför storstäderna.
De flesta skolpolitiker bekämpar hellre valfrihet och privata alternativ än att ta itu med den svenska skolans verkliga problem. De låter faktiskt dåliga skolor leverera dåliga resultat år efter år, årskull efter årskull, utan att något görs – samtidigt som de vill bli av med en stor del av de skolor som lyckas allra bäst.
Det är stora brister i pensionssystemet. Pensionsnivån, respektavståndet och transparensen är de viktigaste. Med fondering av en del av inkomstpensionen i typ AP7 Såfa kan pensionerna bli betydligt högre. Det påverkar inte garantipensionen och ökar därför respektavståndet.
Det råder ingen tvekan om att mannen som en gång kämpade för ett fritt Ungern under kommuniststyret idag har lämnat demokratins principer bakom sig. Partiet Fidesz, grundat av Viktor Orbán, startades som ett förbund för unga demokrater, men leder idag ett av EU:s mest korrupta länder. Magyars och Tiszas valseger gör att jag tillsammans med miljontals andra ungrare återigen kan känna hopp om landets framtid.
Allt Viktor Orbán gjort har inte varit fel. Hans tolerans för korruption och motarbetande av den fria debatten förtjänar att kritiseras hårt, liksom den pinsamma alliansen med Ryssland och Kina. Däremot borde vi hysa viss förståelse för Orbáns omsorg om de ungerska minoriteterna i grannländerna. Här finns en historisk oförrätt som satt djupa spår i den ungerska nationen och många av de som känner att de hör till den gemenskapen.
Finns det ett samband mellan stora fötter och argsinthet? Eller mellan buskiga ögonbryn och låg moral? Visserligen värjer sig säkert många mot föreställningen att en människas yttre skulle visa på inre egenskaper. Samtidigt accepteras utan större betänkligheter denna koppling i exempelvis litterära beskrivningar.
I år är det 50 år sedan Milton Friedman (1912-2006) tilldelades Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Friedman fick priset för ”insatser inom konsumtionsanalys, penninghistoria och penningteori samt för hans påvisande av stabiliseringspolitikens komplexitet.”
Är ledarsidorna på väg ut? Vad kommer i så fall istället? Och vem ska granska den lokala demokratin? Det och mycket mer diskuterades på ett samtal om ledarsidornas villkor och framtid på Svensk Tidskrifts redaktion i Malmö i april.
I det senaste avsnittet av Svensk Tidskrifts podd samtalar Fredrik Sixtensson och Lars Anders Johansson om Kulturen och Marknaden, som är namnet på en essä av Lars Anders Johansson i serien Konservatismen och marknaden.
”l Sovjetunionen saknar nu både kommunistpartiet och staten som sådan helt legitimitet. Den politiska uppsplittringen har gått så långt, att Sovjetunionen snart inte längre existerar som ekonomisk enhet eller som en stat med en sammanhängande och konsistent politik inom andra samhällsområden. Priset för politisk självständighet blir sannolikt mycket högt i många områden, i form av gränsstrider och pogromer, särskilt i Transkaukasien och Centralasien.”
