Hultåker och Ydstedt: Vilken period var det bäst att bo i Sverige?

En ny undersökning från SOM-institutet om hur svenskarna ser på när Sverige var som bäst har fått stor uppmärksamhet. På Svenska Dagbladets ledare har Mattias Svensson, bekymrad över svenskarnas nostalgi, efterlyst mer framtidsfokus i årets valrörelse. En motsvarande undersökning om när Sverige var som bäst gjordes 2011, av SKOP på uppdrag av Scantech Strategy Advisors, och även den fick omfattande uppmärksamt i media. Både Johan Norberg, i Metro, och PJ Anders Linder, i Svenska Dagbladet, beklagade då att många svenskar längtade tillbaka till en tid då Sverige var fattigare och sämre.

Vår jämförelse nedan mellan de två studierna visar dock att nostalgin verkar ha mer med ålder att göra och uppfattningen om när Sverige var som bäst flyttar successivt fram. Någon definitiv uppfattning om den bästa perioden verkar inte finnas över tid, möjligen kan väljarkåren bli mer nostalgisk i takt med att den blir allt äldre. Insatser som visar hur Sverige blivit friare och rikare såsom Fredrik Johanssons bok Mer ordning, Mindre kontroll – Svensk liberalisering under tre decennier (Timbro 2026) och Torun Nilssons Finansdramat i folkhemmet – 50 år som förvandlade Sverige (Centrum för Näringslivshistoria, 2026) är därför enormt viktiga och mer behövs. Med mer kunskap om Sveriges historia skulle fler värdesätta sin egen tid och ha mer hopp om framtiden. Framtidstro är viktigt och borde prägla valrörelsen mer.

SKOP-undersökning 2011

Redan 2011 gjorde SKOP en intervjuundersökning på uppdrag av Scantech Strategy Advisors om vår bästa tid. Den fråga som ställdes var ”Vad tror du? Vilken period har det varit bäst att bo i Sverige? Intervjupersonerna hade svarsalternativen a) på 1940- och 50-talen; b) på 1960- och 70-talen, c) på 1980- och 90-talen samt d) på 2000-talet.

Urvalet av respondenter gjordes som OSU i åldern 18 till 84 år ur befolkningsregistret. Datainsamlingen gjordes som telefonintervjuer med dem vars telefonintervjuer kunde identifieras. I urvalet ingick dock ett antal personer som saknade telefon, hade hemligt telefonnummer eller vars telefonnummer av andra skäl inte kunde identifieras. Till dem sändes en postal enkät. Datainsamlingen gjordes mellan den 17 och 30 juni 2011. Bland dem som hade identifierbart telefonnummer svarade 72 procent.

Ansvarig för undersökningen var Örjan Hultåker och resultaten presenterades på ett seminarium i Malmö som fick stor uppmärksamhet.

En analys visade att det vanligaste svaret (41 procent) var att det var bäst i Sverige på 1960- och 70-talen. Men det var fler som ansåg det vara bäst under senare perioden. En av tre (30 procent ansåg att det var bäst på 2000-talet och var fjärde intervjuperson valde 1980-och 90-talen.

Undersökningen visade att den bästa tidsperioden i stor utsträckning varierade med ålder. En majoritet bland personer 55 år eller äldre ansåg att det var bäst på 1960- och 70-talen. Det var avsevärt färre i de yngre åldersgrupperna som delade den uppfattningen. I den yngsta åldersgruppen mellan 18 och 34 år var det nästan varannan (44 procent) som svarade att det var bäst på 2000-talet, dvs under de senaste 10 åren före undersökningen.

Bland dem med kort utbildning (högst nio år) var det en majoritet (51 procent) som ansåg att det var bäst att leva i Sverige på 1960- och 70-talen. Den gruppen bestod i huvudsak av äldre personer.

Personer med förskolebarn ansåg i större utsträckning än andra att det var bäst på 2000-talet. Den gruppen bestod i huvudsak av yngre personer.

Undersökningen gjordes under den period då Sverige hade en borgerlig regering bestående av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det fanns i undersökningen en tendens att borgerliga sympatisörer i större utsträckning än S- och V-sympatisörer svarade att det var bäst på 2000-talet. Intressant är att miljöpartister skiljer ut sig från andra anhängare till oppositionen genom att många av dem ansåg att 2000-talet var bäst.

SOM-undersökning år 2025

SOM-institutet genomförde förra året (2025) en motsvarande undersökning då de i sin nationella undersökning intervjuade ett urval av svenska folket med frågan ”Vilket årtal var det svenska samhället som bäst?”

Undersökningsresultaten redovisas av Julia Bergquist med flera i ett kapitel med rubriken ”Längtan tillbaka” i boken ”Mot en tid som flytt” redaktörer Anders Carlander med flera

I sitt kapitel redovisar Julia Bergquist och hennes medförfattare forskningsläget med olika tolkningar av vad som kallas politisk nostalgi. Den tidigaste referensen är från år 2017, dvs sex år efter SKOP-undersökningen om när det var bäst att bo i Sverige. Det är synd eftersom SOM-undersökningen bekräftar de huvudresultat som framkom redan år 2011. Därmed missar de möjligheten att göra en jämförande analys.

Attityder hos olika åldersgrupper

En jämförelse mellan SKOP-undersökningen från 2011 och SOM-undersökningen 2025 visar att olika åldersgrupper har olika preferenser för vilken period som är bäst. Det finns också en stor överensstämmelse mellan åldersgruppernas bästa-profil när man korrigerar för 15 års skillnad mellan undersökningarna.

Det är då intressant att jämföra perioderna 1960- och 70-talen hos SKOP med perioden 1975–1994 hos SOM institutet. På samma sätt kan man jämföra 1980- och 1990-talen hos SKOP med 1995–2014 hos SOM och 2000-talet hos SKOP med 2015–2025 hos SOM.

Det är i stort sett samma andel som svara 1960–70-talen hos SKOP (41 procent) som 1975–1994 hos SOM (38 procent). Hos SKOP är det 25 procent som svarar att det var bäst på 80- och 90-talen vilket motsvarar 30 procent för 1995–2014 hos SOM.

Det är större skillnad mellan undersökningarna när det gäller de tidigaste och de senaste åren vilket nog delvis kan förklaras av att SKOP hade periodindelning av svarsalternativen under det att SOM-institutets fråga hade ett öppet svarsalternativ där de svarande angav exakta årtal.

Julia Bergquists analys fokuserar på typvärden, det vill säga de vanligaste svarsalternativen. Eftersom ingen period når upp till en majoritet för de olika grupperna i den socioekonomiska och demografiska redovisningen, är det då risk att läsarna missar den kanske viktigaste slutsatsen att det i alla särredovisade grupper är mycket stor spridning i när man anser att det var bäst i Sverige.

Det gäller även analysen av svaren för olika åldersgrupper som ändå är den som statistiskt har störst förklaringsvärde. Från många olika SKOP-undersökningar vet vi att det är stora skillnader mellan åldersgrupper när det gäller synen på den egna och landets ekonomi liksom på framtidsprognoser. Äldre är genomgående mer pessimistiska än yngre som är mer optimistiska.

Men även inom åldersgrupperna är det stor attitydspridning när det gäller synen på dagsläget och framtiden

En fördjupad analys för att förklara spridningen av bästa tid inom åldersgrupper kan vara att se om tillbakablickandet kan förklaras av hur nöjda och hoppfulla de svarande är inför framtiden. Med andra ord: är det synen på framtiden som förklarar förekomsten av nostalgi. Vi skall försöka återkomma med en sådan analys i Svensk Tidskrift.

Örjan Hultåker är docent och Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift