19-21 november höll Natos parlamentariska församling sin höstsession i Madrid. Två teman dominerade: Rysslands krig mot Ukraina respektive utvidgningen genom upptagandet av två nya medlemmar. För svensk och finländsk del innebär det nu att respektive delegation fullt ut får delta i allt arbete och alla möten inklusive det styrande organet Standing Committee.
Rysslands anfallskrig mot Ukraina har tvingat många länder till att ompröva sin utrikes- och säkerhetspolitik. Omställningen är svårast i Tyskland.
”Arvid Lindman och skogen” vänder sig till en historiskt och samhällsintresserad publik, men också personer med skogligt engagemang. Boken gavs nyligen ut av Svensk Tidskrift, och syftet är att bredda och fördjupa bilden av Arvid Lindman. Redaktionen fick ett samtal med författaren Lars Elinderson.
Två saker blir extra tydliga i Gunnar Artéus behändiga bok ”Svensk fältherrekonst”. Dels att svenska krig under stormaktstiden var så pass internationella affärer. Dels att svensk taktik på slagfältet var häpnadsväckande aggressiv. Båda dessa förhållanden avviker radikalt från hur vi tänkt om krig och konflikter under senare tid.
Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn Magnusson är intressanta därigenom att de väckte en sådan entusiasm i huvudpersonens fiktiva hembygd, Västergötland. Man kunde där tala om en ”Arn-feber”. En äkta västgöte, docent Bengt Knutsson från Kålland, undersöker fenomenet i sin nya bok Arnfebern.
”Kyrkan har fått sina ”landsting” och sin ”riksdag”, men hur väljs de som skall sitta i dessa organ? Genom direkta, demokratiska val? Nej, genom en komplicerad räcka elektorsval, där möjligheterna för kyrkans medlemmar att påverka vilka som skall sitta i kyrkans högsta beslutande organ är närmast obefintliga […]”
I mars avbröt kommunfullmäktige Malmö Stads vänortsavtal med den ryska exklaven Kaliningrad, som en markering mot Rysslands folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Att uttrycka avsky mot Rysslands övergrepp är bra men inte nog – Malmö och andra kommuner runt om i Sverige bör också helhjärtat visa sitt stöd för Ukraina och det ukrainska folket.
Inför G7-toppmötet i det historiska rådhuset i Münster utlöste tyska regeringstjänstemän utbredd upprördhet genom att ta bort ett kors från 1600-talet från mötesrummet. Vad kan tänkas vara agendan bakom en sådan gest?
Konsekvensen av att utvisningsbesluten så ofta bara är på låtsas är att allt fler lever utanför lagen i vårt land. De är utestängda från många kontakter och system som är naturliga inslag i livet för vanliga medborgare. Samtidigt måste många försörja sig genom svartarbete eller andra former av kriminalitet.
På klimatmötet COP 27 i Egypten kräver fattigare länder höga kompensationsbetalningar från rika länder, eftersom det enligt dem är rika länder som bär det största ansvaret för klimatförändringarna. Medierna och ”klimataktivisterna” målar upp en svartvit bild av oskyldiga fattiga länder som ”offer” och skyldiga rika länder som ”förövare”. Men det är inte alls så enkelt.
