Print Friendly, PDF & Email

Vinsten är inte problemet med friskolorna

Av Elias Nilsson | 18 juni 2021



Kapitalisterna tar dina skattepengar! Det är den föreställning som råder på ledarsidorna medan vänsterpolitikernas skrockande ekar i maktens korridorer. I friskolefrågan börjar även forna allianspartier ändra uppfattning, men frågan man bör ställa sig är: är friskolorna faktiskt fria? Nja, svarar Elias Nilsson.

639 miljoner kronor. Så stor var vinsten för 2019 hos de två friskolejättarna Academedia och Internationella Engelska Skolan. Det är en hög siffra, men utan sammanhang säger siffror föga. De bägge koncernerna ansvarar tillsammans för cirka 110 000 elever och de gör 31 kronor i vinst per elev och skoldag. I skrivande stund finns ingen statistik över den totala vinsten för friskolor, men är det samma vinstmarginal där som för Academedia och IES, landar sex promille av skolbudgeten i företagens fickor. Demoskop bad folk uppskatta friskolornas vinstmarginal. Snittgissningen uppgick till 10 procent och en tredjedel trodde att vinsten låg på över 20. I verkligheten är marginalen 2,5 procent efter skatt.

Incitament spelar roll. När skolor själva ansvarar för rättning lönar det sig att lärarna sätter så höga betyg som möjligt. Detta för att stärka skolans anseende och således locka kommande elevkullar till just deras skola. Denna betygsökning utan reella kunskapsförbättringar speglas i OECD:s rapport från 2015 om hur betygen i årskurs 9 stegrar medan PISA-resultaten sjunker. Betygsinflationen är alltså ett faktum.

Det enda som är ”fritt” hos friskolor är att privata aktörer tillåts vara huvudmän, men även detta är kraftigt reglerat. Friskolor finansieras trots allt helt av offentliga medel och måste följa Skolverkets läroplan. Till och med de beryktade internaten Lundsberg, Grenna och Sigtuna får ta del av elevpengen efter riksdagsbeslutet 1970. En nystartad friskola som vill expandera sin verksamhet får inte lov att öppna nya skolbyggnader längre än 100 meter från där tillståndet utfärdades, vilket ofta omöjliggör expansioner i stadskärnor. Elever får inte lov att promenera ett stenkast ner för gatan enligt Skolverket.

För att kunna förbättra det svenska skolsystemet krävs reformer. Om friskolemotståndare anser vinst vara ett problem bör motståndarna agera proaktivt istället för reaktivt och ställa högre krav på undervisningen för samtliga huvudmän. För att lösa betygsinflationen bör politiken antingen centralisera rättningen eller återgå till normerade betyg där bara ett visst antal elever kan uppnå varje betygsnivå. Centralisering innebär ökad administration, men frigör istället värdefull tid för läraren, medan normering tar bort problematiken i att kvantifiera kunskap, men kan uppfattas orättvist av eleverna.

Är då friskolorna fria och tar kapitalisterna dina skattepengar på bekostnad av skolan? Svaret är ett rungande nja och situationen är betydligt mer komplex än vad den ger sken av. Förhoppningsvis kommer politikerna i maktens korridorer att inse detta.

Elias Nilsson är ordförande för Studentföreningen Ateneum

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

Läs mer här

Samtida röster om konservatism