Vad är Moderaternas Reformprojekt? Intervju med Anna Pettersson Westerberg

Förra året presenterades Moderaternas förslag till nytt idéprogram ”Frihet och ansvar” som ska behandlas på partistämman senare i höst. Parallellt med detta har partiets riksdagskansli tagit fram rapporter med konkreta reformförslag på ett antal politikområden. Svensk Tidskrift fick en intervju med Anna Pettersson Westerberg som är som är chef Moderaternas riksdagskansli och ansvarig för ”Reformprojektet”.

I en tid av där fokus är på det politiska spelet är det positivt att idéerna bakom politiken uppmärksammas. Det nya idéprogrammet tar upp flera viktiga områden men innehåller inte konkreta förslag utan det handlar mer om förhållningssätt till olika utmaningar. Idéprogrammet innebär också en något förändrad kompassriktning i förhållande till det föregående programmet, något som välkomnats här i tidskriften, se intervju med Christofer Fjellner,  artiklar av Lars Tobisson och Fredrik Hultman.

Tids nog ska dock idéerna också omsättas i praktisk politik och även här krävs ett förarbete. I det så kallade ”Reformprojektet” har det skett politikutveckling på moderaternas riksdagskansli. Anna Pettersson Westerberg svarar här på Svensk Tidskrifts frågor om projektet.

Vad är målet med reformprojektet, hur stort är det och när får vi se förslagen?

Projektets mål har varit att ta fram en reformagenda som gör att Moderaterna står väl förberedda att leda landet och genomföra reformer vid valvinst 2022.

Det har handlar om förslag som löser Sveriges viktigaste samhällsproblem med kriminalitet, integrationsproblem, långtidsarbetslöshet, klimatomställning med mera. Kraven från ledningen har varit flera: Reformagendan ska vara bred med en genomarbetad politik som täcker de flesta politikområden. Det är kanske inte alls nödvändigt för att vinna valet, men är helt centralt för att vara trovärdiga som regeringsbärande parti, och stå redo den dag vi får kliva in på regeringskansliet. Reformagendan ska också vara spetsig och lyfta fram ett fåtal viktiga frågor (1-3 stycken) till en berättelse som svarar mot vår tids svåraste samhällsproblem.

Reformprojektet slutfördes precis innan vi gick på sommarsemester. Före det har vi under ett drygt år arbetat mycket intensivt med ett 25-tal rapporter med nya reformer på olika områden.

Rapporterna från reformprojektet har under våren utgjort stommen till arbetet med propositionerna till stämman i oktober. Och som i sin tur ska bli valmanifestet 2022. ”

Vad handlar rapporterna om?

En rapport handlar om framtidens polis, en om högre straff, en tredje om reformer för att vända utvecklingen i utsatta områden. Den handlar bland annat om preventiva insatser från socialtjänsten och skolan för att bryta barns och ungdomars risker att hamna i kriminalitet, men också minskad trångboddhet och ökad trygghet i utsatta förortsmiljöer. ”

Två rapporter handlar om klimat och miljö. Moderaterna har en offensiv klimatagenda för minskade koldioxidutsläpp, med omfattande förslag för ökad energiproduktion som understödjer en teknikdriven omställning med fortsatt hög tillväxt. Miljörapporten tittar på reformer för bland annat rent dricksvatten, sanering av sjöar och hav, men också nedskräpning, rening av förgiftade marker och miljögifter.

Totalt sett har rapporterna för de centrala reformerna omfattat åtta områden; ekonomi och tillväxt, lag och ordning, migration och integration, skola och utbildning, hälso- och sjukvård, klimat och miljö, hela Sverige och demokrati, tillit och tolerans. Utöver det har vi också tagit fram en utrikes-, eu och försvarsrapport, en fördelningsrapport inriktad på pensionärernas ekonomi, samt fått en jämställdhetsrapport från moderatkvinnorna.

Hur har arbetet gått till, har riksdagsledamöterna varit involverade?

Ja, i allra högsta grad. Arbetet har varit ett lagarbete med kansliets medarbetare, partiets talespersoner, andra ledamöter och ledningen. Reformprojektet har varit ett sätt att få alla att sträva mot samma mål och i samma struktur och form.”

Finns det kopplingar mellan reformprojektet och det nya idéprogrammet?

Ja, det finns kopplingar. Idéprogrammet var klart något tidigare än reformprojektet så texterna fanns tillgängliga för reformprojektets olika delar.

I några fall har också underlagsmaterial tagits fram av samma personer och grupper till både idéprogrammet och reformprojektet. Ett exempel är Alexandra Ivanov, talskrivare till Ulf Kristersson, som varit del av idéprojektets redaktion och samtidigt varit en av tre medarbetare i styrgruppen för reformprojektet. Ett annat exempel är Per Clareus, biträdande kanslichef som bidragit med texter till avsnittet om lag och ordning i både idéprogrammet och i reformprojektet. På så sätt genomsyras reformprojektet och idéprogrammet av samma utgångspunkter och inriktning.

När ska ”Reformprojektet” presenteras? Kommer det att presenteras som helhet eller delar?

Reformprojektet kommer inte presenteras som en helhet – men alla dess hundratals reformer kommer vara viktiga för valmanifestet och inte minst för att kunna åstadkomma verklig förändring den dag vi kommer till regeringskansliet.”

För vilken tidshorisont är reformerna framtagna?

Beställningen från ledningen är att ta fram reformer för att kunna regera landet under två mandatperioden, d.v.s. under 20-talet. Jag skulle säga att de 25 rapporterna är en solid grund för starten. Sen kommer omvärlden förändras – reformprojektet kommer behöva efterföljare så småningom.

Kommer reformförslagen upp på höstens partistämma?

Reformprojektets rapporter har legat till grund för stämmopropositionerna. Under våren och försommaren har arbetsgrupper bearbetat materialet till sex stämmopropositioner; ekonomi, lag och ordning, migration/integration/utbildning, hälso- och sjukvård, klimat och miljö, försvar och utrikesfrågor.

Är det något du är särskilt nöjd med i reformprojektet?

Ja, att det varit ett roligt och lustfyllt lagarbete med många medarbetare på riksdagskansliet och förtroendevalda involverade. Det känns som att vi står på en stadig grund för valåret och inför regerandet på 20-talet.

Anders Ydstedt är styrelseordförande för Svensk Tidskrift