Print Friendly

Pseudoval i Kazakstan

Av Margareta Cederfelt | 12 maj 2011

Internationella valobservatörer från stora delar av världen fanns på plats när Kazakstan nyligen höll presidentval. Efter att på nära håll bevittnat hur valet genomfördes kan jag tyvärr konstatera att landet har en lång resa att göra innan det kan leva upp till de värden som karaktäriserar en demokrati. Det skriver Margareta Cederfelt som deltog i valövervakningen på uppdrag av den svenska OSSE-delegationen.

Nursultan Nazarbayev fick 95,55% av rösterna.

Trots att varje land och dess valsystem är unikt krävs det vissa grundläggande kriterier som måste uppfyllas för genomförande av demokratiska val. Till exempel är det självklart att medborgarna skall ha en reell möjlighet att anonymt avge sin röst för att påverka valutgången. Likaså skall den nationella grundlagen tydligt peka ut ramverket för hur ett transparent val skall genomföras. Grundlagens ramverk skall dessutom följas. Inget av detta skedde i Kazakstans presidentval.

Utöver att konstitutionen stipulerar märkliga krav på vem som får kandidera till presidentämbetet fick vi observatörer enligt information från flera oberoende källor veta att inga offentliga valdebatter genomförts då ingen av kandidaterna ville debattera. Därtill kan nämnas att ett parti ansåg det ovärdigt att deras kandidat skulle debattera varför man avstod från detta. En annan kandidat klargjorde dessutom att han inte ens ville vinna valet. Enligt min uppfattning kunde de tre utmanarna lika gärna ha avstått från att kandidera då de endast skickats fram som en slags utfyllnad i syfte att framställa det som ett demokratiskt val. Ytterligare ett rykte cirkulerade om att utmanarna egentligen var mer intresserade av att utnämnas till åtråvärda positioner efter valet än att väljas till presidenter, vilket knappast är till gagn för demokratin.

Som ett led i valövervakningen besökte jag bland annat en vårdenhet för krigsveteraner. Här hade samtliga boende redan avgett sin röst när jag och min belgiska kollega anlände för att utföra våra observationer. Det enda som återstod för vallokalens medarbetare var att räkna rösterna. Märkligt nog uttryckte vallokalens chef att de väntade på att vi skulle komma för att vi skulle kunna observera när de räknade rösterna. Hur de visste att vi skulle komma har jag fortfarande inte lyckats utröna.

Sålunda utbröt en febril aktivitet i vallokalen, ej använda valsedlar makulerades, valurnan öppnades och rösterna räknades. Allt skedde mycket noggrant och under tystnad. Att klockan endast var nio på morgonen och vallokalerna skulle hålla öppet till 20.00 var inget som bekymrade valfunktionärerna. Resultatet visade att samtliga patienter utom en hade röstat på sittande president. Den vallokalansvarige utbrast ”vi vet vem som har avlagt den där rösten”. Exemplet åskådliggör tydligt problemet med att säkerställa valanonymitet, för tidigt stängda vallokaler samt problemet med offentligt presenterat resultat från vallokaler medan valet ännu fortgick.

I den vallokal där jag avslutade dagen och även närvarade vid rösträkningen var 1 546 personer noterade på röstlängden varav 1 092 hade röstat, totalt 70,6%, vilket får betraktas som lågt. Av de avgivna rösterna hade 93,9% röstat på sittande president, 5,2 % på någon av de tre övriga presidentkandidaterna, 2 % hade röstat blankt. Fördelningen av rösterna återspeglade väl det slutgiltiga valresultatet med ett undantag, et låga valdeltagandet. Enligt den officiella informationen blev den sittande president Nursultan Nazarbayev till slut omvald med 95,55 procent av rösterna, vilket är ungefär samma siffror som Nordkoreas diktator Kim Jong II brukar erhålla i valen.

För att OSSE skall engagera sig som valövervakare krävs att det land som genomgår valet bjuder in till valövervakning. Kostnaden för att medverka finansieras av respektive observatörs hemland. Motiven för att engagera OSSE kan vara flera, ibland mindre ädla som att öka sin egen legitimitet även i de fall valet skett i gråzonen för vad som kan betraktas som demokratiskt. Enligt min uppfattning är syftet vanligen baserat på en vilja att få stöd och råd för att fortsätta driva landets politiska utveckling mot ökad demokrati. För att uppnå detta krävs emellertid att det observerade landet genomför synliga och legitima förändringar i riktning mot ökad demokrati. Att som Kazakstans politiska ledning tro att det är tillräckligt att ha bjudit in OSSE för att få acceptans duger inte. De måste också bevisa att valet genomförts demokratiskt.

Margareta Cederfelt är riksdagsledamot (M).

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism