Print Friendly, PDF & Email

Om att tolka SCB:s opinionsresultat för Liberalerna

Av Örjan Hultåker | 4 juni 2021



På onsdagen den 2 juni presenterade Statistiska Centralbyrån (SCB) sin senaste väljarbarometer med drygt 4.600 svarande. Kommentarerna i media efter publiceringen har främst handlat om Liberalerna och det partiets rekordlåga stöd i opinionen. Men läser man siffrorna rätt, funderar Örjan Hultåker.

I mars beslöt Liberalernas partiråd att man inte skall fortsätta samarbetet med Socialdemokraterna efter nästa riksdagsval. I stället kommer partiet att stödja en borgerlig regering även om den samarbetar med Sverigedemokraterna.

Partirådet följde den linje som var partiledaren Nyamko Sabunis förslag men partirådet var splittrat i frågan och det finns många kritiker i partiet till den nya färdriktningen. Stödet för en borgerlig regering efter nästa val motiverades med att en sådan regering bäst skulle främja liberala frågor men också med att det var bästa sättet att öka väljarstödet.

Utfallet i SCB:s partisympatimätning har använts som ett test för om Liberalerna gjorde rätt i sitt partival. Skulle den nya strategin öka väljarnas stöd och klara partiet över 4-procents spärren till riksdagen.

I SCB:s undersökning får Liberalerna stöd av rekordlåga 2,5 procent och sedan den förra mätningen i november 2020 har stödet minskat med 0,5 procentenheter vilket är en statistiskt säker minskning.

Liberalernas minskning kommer troligen att åberopas av de interna kritikerna av stödet för en borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna. De kan hävda att Nyamko Sabuni har valt fel väg och att den leder till väljarförluster i stället för väljarvinster.

Men är det en legitim slutsats baserad på SCB:s och andra väljarbarometrar?

I riksdagsvalet 2018 var det 5,5 procent som röstade på Liberalerna. I SCB:s novemberundersökning 2020 var det 3,0 procent som skulle rösta på Liberalerna om det då var riksdagsval Stödet för Liberalerna hade nästan halverats under den tid som Liberalerna arbetade efter januariavtalet och var regeringsunderlag för den socialdemokratiska regeringen.

Frågan är om minskningen om 0,5 procentenhet från november 2020 till maj i år innebär att partiets nya linje i regeringsfrågan är ännu mer impopulär än januariavtalet och stödet för den socialdemokratiska regeringen.

SCB partisympatimätningar har många svarande vilket gör att den statistiska felmarginalen blir liten. Men det går ett halvår mellan mätningarna vilket gör att det är svårt att fastställa när under det halvåret som en upp- eller nedgång i sympatierna har inträffat.

En lång andel av perioden mellan november och maj hade redan förlupit när Liberalerna höll sitt partiråd i mars, dvs innan partiet uttalade sitt stöd för en borgerlig regering som samarbetar med Sverigedemokraterna.

I slutet av februari 2021 visade en undersökning från SKOP att det bara var 2,4 procent av svenskarna som stödde Liberalerna.

Liberalernas förluster till Centerpartiet har lyfts fram som belägg för att Liberalernas beslut i regeringsfrågan är impopulärt. Och det är ett faktum i maj 2021 att 1,0 procent av väljarna sedan valet 2018 har gått från Liberalerna till Centerpartiet. I november förra året var det färre (0,3 procent som gått i den riktningen.

Men den analysen kan ställas mot att Liberalerna redan i november 2020 hade förlorat 1,5 procent till Moderaterna. I maj 2021 är den fanflykten faktiskt något mindre (1,3 procent).

Det är förhastat att utvärdera Liberalernas positionsförändring redan två månader efter beslutet att stödja en borgerlig regering även om den samarbetar med Sverigedemokraterna. Ofta tar det tid innan positionsförändringar får genomslag i opinionen.

Liberalernas utveckling under tiden med januariavtalet och som del av regeringsunderlaget är ett exempel på detta.

I valet 2018 var det 5,5 procent som röstade på Liberalerna. Under tiden som regeringsunderlag har sedan stödet för Liberalerna minskat successivt till 5,1 procent (maj 2019), 4,4 procent (november 2019), 3,9 procent (maj 2020) och 3,0 procent (november 2020).

Mot den bakgrunden är det inte överraskande att partiets nya linje ännu inte har gett utslag hos SCB redan i maj 2021.

Det är ännu för tidigt att dra slutsatser om hur Liberalernas nya ståndpunkt i regeringsfrågan kommer att påverka partiets väljarstöd. Formeringen av två tydliga block genererar nya sympatier och antipatier och kan leda till att partierna byter sympatisörer med varandra.

Inför Liberalernas landsmöte i höst kan partisympatimätningar användas som tillhyggen både av dem som stöder Nyamko Sabunis nya linje i regeringsfrågan och av dem som efter nästa val vill återgå till rollen som regeringsunderlag åt socialdemokraterna.

Men sakligt är det för tidigt att utvärdera hur Liberalernas strategibyte påverkar väljarströmmarna. Men … ökad osäkerhet om partiets ställningstagande i regeringsfrågan kan skada båda sidorna i det splittrade partiet.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare för SKOP

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

Läs mer här

Samtida röster om konservatism