Print Friendly, PDF & Email

Namn att minnas, Gunnar Helén

Av Redaktionen | 31 december 1957


1957


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

NAMN ATT MINNAS:
GUNNAR HELEN
Om Gunnar Helen inte kommer att gå
till eftervärlden av någon annan anledning, så lär han göra det i egenskap av den person som inspirerat
professor Torgny T:son Segerstedt till
en lustighet, nämligen termen »kulturknutte». Redan därigenom har han
gjort sig förtjänt av svenska folkets
tacksamhet, ty begreppet kulturknutte
har blivit oumbärligt i den offentliga
debatten och vill någon veta vad det
innebär, behöver man bara hänvisa
till Gunnar Helen.
Själv torde Gunnar Helen dock inte
vara nöjd med enbart detta eftermäle,
ty han är en mycket ambitiös ung
man. Son till en tillsyningslärare i
Västra Vingåker studerade Gunnar Helen i Uppsala och tillhörde där den
framlidne stilforskaren Nils Svanbergs
elever. Han disputerade i Stockholm
1946 på en avhandling om »Birger Sjö-
bergs kriser och kransar i stilhistorisk
belysning», men hade redan dessförinnan gjort sig ett namn i radio. Sä tidigt som 1942 började han i Radiotjänst som hallåman, kom småningom
över till »Röster i Radio» och flyttades
därifrän till föredragsavdelningen, där
han blev en energisk medarbetare åt
först Ingvar Andersson och sedermera
Erik Hjalmar Linder.
År 1947 blev Helen intendent och
chef för Radiotjänsts s. k. sociala sektion och kvarstod på denna post i ett
par års tid. I Radiotjänst inriktade han
sig speciellt på ungdomsfrågor med
social bakgrund. Han var en av initiativtagarna till programpunkten »Vi
öppnar ett fönster», vilken så att säga
blev en ersättning för mänga sönderslagna rutor. Helen visade sig vara en
drivande kraft med stor receptivitet
och oerhörd arbetsförmåga, men hans
program utmärktes oftare för framätanda än taktfullhet.
Han ådagalade i själva verket en utpräglad talang för att förarga folk. När
han under metallarbetarstrejken i Eskilstuna frågade en av de strejkande
arbetarna om han söp mycket för att
fä tiden att gå, föll detta inte i god
jord. Inte heller vann det allmän anklang, när han under ett valnattsreportage något förhastat presenterade
Bertil Ohlin som den blivande länkaren av landets öden. En gäng skickade
socialstyrelsen upp en deputation för
att protestera mot utformningen av ett
av hans program och en annan gäng
lyckades han praktiskt taget åstadkomma en folkresning mot radion
bland sina frireligiösa partivänner i
Jönköping till följd av att han låtit
undslippa sig någon kulturradikal
ogudaktighet.
Tillsamman med Erik Hjalmar Linder startade han radions »Tidsspegel»
i vilken han under dialoger med sin
chef kommenterade tidens frågor.
Dessa dialoger fick han tillfälle att
fortsätta i Stockholms-Tidningen, där
han 1949 blev kulturredaktör och dit
Erik Hjalmar Linder ett är senare
följde efter. Det var under denna sin
verksamhet han med sådan unik framgäng lyckades befrukta professor Segerstedts fantasi. I trängseln på Stockholms-Tidningens kulturredaktion mellan Erik Hjalmar Linder och Sven
stolpe blev utrymmet för själva kulturknutten allt mindre och han förvisades
alltmer till debattinlägg av typ »Bock
i kanten», vilka emellertid med hänsyn
till utformningen endast sällan förde
tanken till någon trädgårdsmästare.
Trots sina studier i stilhistoria är
Gunnar Helen talare snarare än stilist
och han beslöt också efterhand att
vända journalistiken ryggen till förmån för politiken. År 1952 blev han
ordförande i folkpartiets ungdomsförbund och det dröjde inte länge förrän
han satt som folkpartirepresentant i
andra kammaren. I politiken har han
ägnat sitt huvudintresse åt skolfrågor
och framträtt som en varm anhängare
av enhetsskolan, endast en finsmakare
på betydelselösa distinktioner kan
finna någon nämnvärd skillnad på
hans ståndpunkt och Stellan Arvidssons. överhuvudtaget har han inom
153
folkpartiet företrätt den radikala yngre
falangen och det påstås att han är, eller åtminstone vill vara, de unga socialliberalernas tronföljarkandidat i
partiet. Han har onekligen meriterat
sig för befattningen genom att skapa
det bevingade ordet: »Att vara liberal
– det är att vara kluven.»
Gunnar Helen ser ut som en bortreasiatisk filosof av den pessimistiska
skolan och reciterar till sina vänners
grämelse gärna poesi med illa dolt patos. Han anses vara en synpunktsrikatt inte säga ståndpunktsrik – debattör, vilket borde vara en borgen för
hans framgång inom det parti han
valt. Malicen påstår att han kunde
tänka sig att bli riksdagsman för vilket parti som helst, säkert är att det
endast är ett i vilket man kan tänka
sig honom som kronprins. Hr Weden
synes dock vara bättre meriterad. Han
har i alla fall varit medlem av högerns
ungdomsrörelse.
G. U.
FRICK & FRICK
AKTIEBOLAG
MALMÖ
Försäkringar
RIDDARHYTTE
AKTIEBOLAG
RIDDARHYTTAN
Fosforren järnmalm, slig och sinter.
Exporttackjärn, martintackjärn och
lancashiretackjärn för råskenetillverkning.
Råskenor och smältstycken.

Sågade och hyvlade TRÄVAROR· SKOGSPRODUKTER

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism