Print Friendly, PDF & Email

Huru Finland finansierar kriget

Av Redaktionen | 4 november 2019

HURU FINLAND
FINANSIERAR KRIGET
Av iiverombudsmannen vid Finlawls slatslåncorganisation.
ekon. mag. JY. JYIKLUND, Hclsinp.fors
FINLAND hade glädjen att under åren före det nu pågående
kriget åtnjuta goda statsfinanser. De under 1920-talet upptagna
skulderna hade under årens lopp amorterats, och såväl nationalinkomsten
som nationalförtmögenheten förkovrades betydligt. Man beräknar
att nationalinkomsten överskred 30 miljarder mark per år.
statsbudgeten balanserades utan svårigheter och kortfristiga lån
behövde knappast upptagas efter år 1932, då depressionen i stort
sett var övervunnen. Långfristig kredit upptog staten endast för
amortering av förfallen gäld och för inkomstbringande placeringar,
Yarigenom statens egendom betydligt kunde förkovras. Ar 1938
steg den sammanlagda statsskulden till endast 3,371 miljoner mark,
eller mindre än 1,000 mark per capita, medan de totala skatteinkomsterna
och med dem jämförbara andra inkomster för samma
år stego till c:a 4,900 miljoner mark. Dessutom upplades närmast
under åren 1937-38 en konjunkturfond på 1,5 miljarder mark.
Under år 1939 kastade det kommande kriget sina första skuggor
över Finlands statsfinanser. Inkomsterna sagda år nådde med
sina 4,500 miljoner mark en tillfredsställande nivå, men utgifterna
antogo redan helt andra proportioner, så att endast 67 % kunde
täckas med de ordinarie inkomsterna. Redan under sommaren 1939
blev staten tvungen att ty sig till växelkredit från privatbankerna,
då statens tillgodohavande i Finlands Bank helt hade utnyttjats.
Arets totala utgifter stego till 6,7 miljarder mark. Den tidigare
nämnda konjunkturfonden blev delvis förbrukad och statsskulden
steg vid årsskiftet 1939-40 till 5,o miljarder mark.
Vinterkriget med dess följdföreteelser ställde oerhört stora kraY
på statsfinanserna. Så till exempel stego militärutgifterna för år
1940 till 14,4 miljarder mark mot budgeterade 2,4 miljarder mark.
Härtill kommo betydande andra utgifter närmast förorsakade av
631
,,l
W. Wiklund
freden i Moskva. Statens totala skatte- och andra inkomster nådde
sagda år en nivå av G,o miljarder mark, men då utgifterna detta
är stego till 17,:; miljarder mark kunde endast 34 % bestridas med
ord iuarie inkomster.
För att erhålla nödiga medel för finansieringen av dc stegrade
utgifterna tillgrepos ~iven en del andra åtg~irder. I maj 1940 emitterades
sålunda skattebetalningsbevis för l miljard mark och i
novmnber en ny serie på 500 miljoner mark. Dessa skattebetalningshevis
ha iiven kommit till användning åren 1~l41 och 1942,
under vilka det sammanlagda emissionsbeloppet tills vidare stiger
till 2 miljarder mark. För sina militära beställningar har staten
sedan sommaren 1!l40 iiven erlagt en del av likviden i form av räntebiiraude
skuldförbindelser. Summan av dessa steg vid utgången av
ar 1941 till c:a GOO miljoner mark.
En betydande hjälp har också erhållits i form av utliind;.;ka
krediter. Från Sverige har såviil under år 193!) som 1940 erhållits
avseviirda belopp, eller sammanlagt krediter på e:a 150 miljoner
kronor. Då hiirtill kommer de växelkrediter i kronor för från
Sverige importerade varor, vilka krediter vid 1!J41 {trs utgång stego
till c:a G70 miljoner mark, så måste den svenska insatsen skattas
mycket högt. Av den amerikanska krediten, som beviljades Finland
under vintorkriget 1!)3!3-40, återstod den 31 decpbyggnadslänen» hämtade till statskassan 2
miljarder mark, nwdnn >Lånet för arhrte oeh kmnp’> gay ctt resultat
632
Huru Finland finansierar kriget
Jlå e:a 2,& miljarder. Visserligen avslutades detta 1:n först i februari
1942, men huvudparten av lånesumman infliit doek under E)41.
])å hiirtill komma premieobligationer på niinnare 300 miljoner, steg
1len under nämnda år UPI>tagna obligationskrediten till i nmt tal
~> miljarder mark
lTnder år 1941 ökades den totala utgiftssumman ytterligare oeh
steg till 20,D miljarder, varav krigsutgifter 13,s miljarder, eller 66 %
av samtliga utgifter. Inkomsterna ökades även betydligt om oekså
ieke i samma takt. Med inkomster på 10,D miljarder kuwle utgifterna
bestridas till 52 %. Bland speciell t inkomstbringande skatter
kunna omsiittningsskatten och konjunkturskatten niimnas. Den
siHtniimnda översteg den budgeterade inkomsten frfm niimnda Hkatt
med flera hundra procent.
Finlands Banks gulclkassa, som under år 1940 krymvte från
1,179 miljoner till 603,s miljoner, fortsatte att minskas oeh utgjonle
,-id årsskiftet 1941 endast 171,-t miljoner mark Likaså minskade
valutainnehavet med 542,s miljoner år 1940 oeh med 244,s miljoner
;:ret därpå, så att det totala valutainnehavet per ultimo cleeember
1941 endast utgjordes av 932,-t miljoner mark. Den ofördelaktiga
handelsbalansen under 1941, som lämnade ett 11assivsaldo på över
-l,n miljarder mark mot c:a 2,:l miljarder året förut, avspeglade sig
i Ptt skuldsaldo på elearingkontot, som stigit med 1,151 mil:ioner
t i ll1,489,,; miljoner mark. Skulderna till Finlands Banks utländska
korrespondenter gingo likaså i höjelen med en stegring från 295
miljoner år 1940 till 1,046,;, miljoner mark år 1D41.
Vid utgången aY år 1~)41 steg statens totala Yiixelsknld till c:a 12
miljarder mark, YaraY e:a 90 % härstammade fnln Finlands Bank
oeh 10% från privatbankerna. statsskulden hade nnder <lret niitt
27,~ miljarder mark, Yilket innobiir en ökning })ll 10 miljarder. Skulden
till utlandet utgjorde e:a 4 miljarder och den inhemska :-;lmlden
e:a 23 miljard('r. Av den inhemska skulden Yar e:a 37% konsoliderad
gäld.
Under innevarande år ha inkomsterna stadigt tendemt att stiga.
}[edan månadsinkomsten muler det sista kvartalet l!l-11 :-;teg till
1,240 miljoner utgjorde don under detta års tredje kvartal hela
l ,440 miljoner i månaden. Tar man ett medeltal f rim den l oktober
1941 till den sista september i <t r så utgjorde medelinkomsten l ,300
miljoner i månaden, Yilket redan representerar j(j % av samtliga
utgifter under sagda tid. På utgiftssidan kan man iiYen konstatl'ra
en föriindring. Medan det tredje kvartalet l !J41 slukade 2,.t
miljarder i månaden, så kan motsvarande knu·tal detta år endast
633
W. Wiklund
uppvisa utgifter på 2 miljarder i månaden. Differensen mellan inkomster
och utgifter måste givetvis Hickas med lån av olika slag.
Den l mars detta år emitterades »Fosterlandslånet» lydande på
2 miljarder mark. Lånet ifråga är nu betydligt övertecknat och den
totala .emissionssumman stiger till c:a 3,5 miljarder mark. En ny
serie skattebetalningsbevis har nyligen lancerats och dessutom finnes
ett 100 miljoner marks premieobligationslån på marknaden.
Statens stora finansprogram från senaste sommar har iiven medfört
diverse skatteskärpningar och ett par nya engångsskatter.
Så till exempel betalas redan i december en extra skatt på inkomst,
oeh en liknande skatt på förmögenhet avgöres som biist i riksdagen.
D;, dessutom omsiittningsskatten avkastat ständigt stigande belopp
oeh konjunkturskatten fungerat fullt tillfredsstiillandc kommer
staten synbarligen att liven i fortsiHtningen kunna kalkylera med
stigande inkomster. :Finansminister Tanner har även beriiknat de
totala inkomsterna för nästa år till lG,-t miljarder mark, eller till
e:a 4 gånger mera än under åren före krigen.
1Ied tanke på den fortsatta kraftiga låneverksamheten iir det
ju helt natnrligt att statsskulden ökats, och den nådde ]Jer ultimo
sevtember i år 35,:! miljarder. Då obligationsförsäljningen lämnat
riitt tillfredsställande resultat ha krediterna från statshanken relativt
taget minskats. Den totala statsskulden har i detta nu följande
karaktär. Lånen från statsbanken utgöra 38 % av skulden,
medan den kortfristiga inhemska krediten belöper sig till 27 % och
den långfristiga till 22 %. Den utländska skulden representerar
endast 13 % av samtliga skulder.
Taek vare de ökade inkomsterna och den redan tydligt märkbara
nedg[mgen i krigsutgifterna kommer kreditbehovet för niista år
förutsatt att kriget pilgår hela året att röra sig om ondast c:a 8
miljarder. Vid årsskiftet komma två nya obligationslän att emitterm;
vardcnt lydande på l miljard, det ona på 4 år och det andra
Jlå 10 år. :Med tanke vä den kraftiga sparprovaganda, som nu bedrives
och som även kommer att fortsätta, vägar man hoppas, att
lånen skola kunna placeras och till och med övertecknas. LåneYerksamheton
komnwr sedan att kompletteras mod skattebetalningshevis,
kortfristiga bankkrediter, eventuella premieobligationshin
oeh andra liknande åtgiirder. Det märkliga är i alla fall, att
betydligt mer iin hälften av ntgiftcrna kommer att kunna bestridas
med ordinarie inkomster.
fi34

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism