Print Friendly, PDF & Email

Familjeförsäkring – en skiss

Av Redaktionen | 4 november 2019

Kring befolkningsfrågan
III.
FAMILJEFÖRSÄKRING – EN SKISS
Av fil. doktor K.- G. HA GST ROEM, Stockholm
DE stora överflödsmarginalcr, som skapas av den tekniska och organisatoriska
utvecklingen, bliva vid en förnuftig övervakning av
företagsamheten icke ett privilegierat fåtals egendom, utan leda till
en allmän höjning av levnadsstandarden. Överflödsmarginalen ger
möjlighet till en kulturell uppblomstring. Den tekniska och vetenskapliga
civilisation, som karakteriserar västerlandet, har uppstått i
ständig växelverkan med den ekonomiska utvecklingen. På näringslivets
överflöd lever hela vår bildning och alla våra humanitära inrättningar.
Socialekonomiskt är det önskvärt, att överflödsmarginalen i första
hand tages i anspråk för vissa säkerhets- och utjämningsanordningar
i avsikt att konsolidera själva produktionsprocessen. Endast på detta
sätt kan den stabilitet bliva möjlig, som ger oss hopp om att bibehålla
den höga levnadsstandarden även för kommande generationer.
Någon säkerhet kan naturligtvis här icke komma i fråga, blott en
maximal sannolikhet, baserad på vår förvisso mycket ofullkomliga
förmåga att profetera om kommande ting. Ett gammalt välkänt krav
iir en rationell avskrivningsordning för maskiner, hus och dylika
produktionselement, vilka äro utsatta för slitning och förstörelse.
Avskrivningen kan uppfattas som en dödsfallsförsäkring för det realkapital,
som är utsatt för utnötning genom produktionsprocessen.
Den är ekvivalent med kravet på fondbildning för mötande av detta
slags förluster. Det faller av sig självt, att den måste kompletteras
med egentlig försäkring för de skador, mot vilka dylikt skydd kan
erhållas.
Inom den kapitalistiska ekonomiens ram måste det produktiva värdet
av den mänskliga arbetskraften transformeras till sådan individuell
inkomst, som motsvarar de skiftande mänskliga behoven.
Eftersom de arbetande äro fria levande människor, måste de arbetsgivande
företagens förvärvsbegär kraftigt modifi.eras med hänsyn
tilllivets krav. Arbetsledarens och kalkylatorns uppgift kompliceras
härigenom avsevärt. Den sociala belastningen på produktionen har
ständigt stigit, allt ifrån de dagar, då i England de första skyddslagarna
för barn- och kvinnoarbete infördes, fram till vår egen tid,
när mäktiga fackföreningar genomdriva sina krav, vilka ofta synas
tränga. Det är ju nödvändigt, att näringslivets bärkraft inför sådana
krav noggrant prövas. Man riskerar eljest, att hela överflödsmarginalen
tages i anspråk och produktionens ekonomi äventyras.
Mot avskrivningsordningen för realkapitalets del svarar i fråga om
den mänskliga produktionsfaktorn allt som rör personförsäkring av
de anställda, inklusive pensionering och famiJjeskydd.
51
f(.-G. Hagstroem
Den sociala belastningen på näringslivet är i stort sett densamma,
om utgifterna läggas på företagen eller tagas av de anställdas löner.
Den förstnämnda anordningen kan dock stundom administreras billigare.
Pensioneringsproblemets lösning har länge fördröjts av ovissheten
om vilken väg som skall väljas för arbetarepersonalens räkning.
Att detta problem en gång- kommer att lösas, och att kostnaderna
komma att rymmas inom marginalen, synes antagligt!
Reproduktionsproblemet är en annan del av denna frågekomplex.
Det är detta, som nu i första hand måste bliva föremål för statsmakternas
intresse. Det är något av en socialekonomisk paradox,
att nativiteten motverkas av sådana socialetiskt önskvärda egenskaper
hos ungdomen som sparsamhet och skötsamhet. Maskineriet har
helt enkelt låst fast sig på denna punkt, och det kräves en kraftansträngning
för att åter få det loss och få hjulen att vrida sig åt
rätt håll.
I befolkningsfråg-an föreligger möjlighet att välja flera olika vägar,
och lägets allvar tvingar oss också att handla. Utredandet kan
ej fortgå i oändlighet. Eller rättare sagt: det slutliga utredningsarbetet
kan ej komma till stånd förrän möjligheterna något beskurits
och den acceptabla vägen ligger något klarare kartlagd. Det
skulle vara för betungande att fullfölja alla tänkbara linjer in i
minsta detalj. Det erfordras vad som brukar kallas ett preliminärt
beslut.
Belastningen på det produktiva näringslivet för vad som anses
vara improduktiva ändamål förefaller mången redan nu vara outhi:
irdlig-. statens kulturbudget har redan före försvarsrestitutionen
varit föremål för angrepp från representanter för skattedragarna, och
den sociala huvudtitelns stora krav ha tadlats av andra. Nu har
en stor skuldsättning nödvändiggjorts, en hård beskattning, som
stundom nått konfiskationsgränsen, har trots detta år efter år måst
bibehållas, och arbetet för penningvärdets bevarande kommer förmodligen
att ytterligare skärpa läget. Under allt detta tryck står näringslivet
inför kravet att lösa pensioneringsproblemet, och så anmäler.
sig befolkningsfrågan med nya jättekrav. Det är ej att undra
på, om man känner sig tveksam rörande bärkraften. Skola till skatterna
och de sociala omkostnaderna sälla sig familjebidrag såsom nya
lönetillägg, synes en bristningsgräns lätt kunna uppnås. En försäkringsmässig
omfördelning av inkomsterna däremot innebär ingen
ytterligare belastning på produktionen. I stället erfordrar den någonting
ännu svårare: ett generöst avstående från de ungas och
ogiftas sida från en del av den aktuella levnadsstandard, till vilken
de nått fram. En sådan uppoffring förutsätter en allvarlig samhällsanda,
en patriotism av handling i stället för fraser, en framtidsvilja
av hög resning. Det kan tänkas, att tidens allvar gjort vårt folk moget
för en sådan handling: i varje fall nödgas jag som stundens
t~inkta diktator förutsätta det.
Uppdraget att organisera erforderliga familjeförsäkringskassor sy-
‘ Se författarens broschyr »Pensioncringsproblemet», Stockholm (l!’ritze) 1940.
52
Kring befoll~ningsfrågan
nes i första hand böra lämnas åt fackföreningarna och motsvarande
organisationer för kontorsanställda. För varje slag av arbetare,
kännetecknat av en mindre utbredd spridning kring en normalinkomst,
måste en särskild kassa med egen bokföring organiseras.
För varje anställd beräknar kassan och avlämnar till arbetsgivaren
en uppgift om det procentuella avdrag eller det absoluta tillägg, som
från och med elen första avlöningsdagen efter familjeförsäkringens
ikraftträdande skall göras i den anställdes intjänade eller kontrakterade
lön. Saldot av avdrag och tillägg debiterar eller krediterar
arbetsgivaren familjeförsäkringskassan .
Familjeförsäkringskassans kalkyler skola vara baserade på befolkningsgenomsnittet
i fråga om försörjningsplikt. Det bestämmes av
en central myndighet efter bearbetning av de från samtliga kassor
inkomna uppgiftsmaterialet och efter riktlinjer, som bestämts en
gång för alla. Debiteringar och krediteringar från de enskilda arbetsgivarna
sammanföras i kassorna för grupper av anställda över
hela riket. Utjämning mellan kassorna sker på statens bekostnad.
Speciellt får staten vidkännas den ökning av verksamhetens förlustsalclo,
som successivt bör uppkomma genom försörjningspliktens
ökning på grund av stigande nativitet.
I viktsiffrorna för fördelningen böra, såsom förut framhållits, förutom
de försörjda barnen även åldriga föräldrar och andra – särskilt
sjuka – anhöriga medräknas. Beträffande barnen undvikes att
fixera en bestämd åldersgräns, vid vilken varje barns inverkan på
fördelningen plötsligt skall upphöra. Den belastning av ekonomien,
som tidigare föranletts av de vuxna barnen, motiverar, att även för
dessa en mindre viktskoefficient bibehålles.
Familjelöneutjiimningen i denna form begränsas till de organiserade
anstiillda. I övrigt överlåtes det till arbetsgivarna att för enskilda
anställda i möjligaste mån tillämpa liknande principer. Detta
gäller närmast chefsbefattningar och kulturella tjänster. staten har
naturligtvis att sjiilv föregå med gott exempel. På samma gång som
familjeförsäkringen träder i funktion genomföres motsvarande reglering
för alla statslöner. Det blir här ofrånkomligt med lönesänkning
för ogifta och för kvinnor och barnlösa, något som bör övertyga
läsaren om att vad som ter sig så enkelt som åtgärd på papperet
i verkligheten måste betecknas som något av en ekonomisk revolution.
Allt kommer emellertid an på hur stor del av inkomsten familjelöneregleringen
antages omfatta. För arbetarlönerna tvingas man
att låta en ganska avsevärd bråkdel av lönen deltaga i clearingen,
om åtgärden skall kunna medföra åsyftad effekt. Samma bråkdel
bör bibehållas för de lägsta medelklassinkomsterna, men för högre inkomster
i någon mån avlösas av skattefördelning efter försörjningsbörda
samt slutligen principiellt avslutas av en högsta absolut gräns,
De närmare detaljerna erfordra naturligtvis en grundlig utredning
och förberedelse. Högre löner i enskild tjänst bliva förmodligen
automatiskt reglerade på samma sätt som statslönerna.
Innan det genom clearingen åstadkomna familjetillägget utbetalas,
bör arbetsgivaren tillförbindas att i förekommande fall göra avdrag
53
K.-G. Hagstroern
med sjukkassepremien och med premien för en tillräckligt omfattande
och tillräckligt protektiv livförsäkring av godkänd typ. Det är nämligen
ytterst viktigt, att familjerna beredas möjlighet att i första
hand erhålla ett tillfredsställande skydd mot försörjarens sjukdom
och död. Är en tillfredsställande familjepensionering redan ordnad
genom arbetsgivarens försorg, bortfaller behovet av denna anordning.
I flertalet företag· salmas emellertid pensionsförsäkring, och försäkringsskyddets
ordnande åvilar den enskilde arbetaren personligen. I
samband med familjelöneregleringen bör man dock ej försumma att
stödja en sund enskild pensionering genom organisatoriska anordningar,
i den mån detta låter sig göra. Man kan därvid hoppas att
kunna påverka kvaliteten av försäkringsskyddet, vilken genom den
enskilda livförsäkringsackvisitionen sällan kan hållas uppe på en
önskvärd maximinivå, åtminstone när det gäller de lägre inkomsttagarna.
Det. ligger nära till hands att generalisera familjekassornas uppgift
till att även omfatta hela pensioneringsproblemet. Den skulle då allmänt
kunna definieras såsom den biologiskt betingade transformationen
av det mekaniska lönesystem, vilket är baserat på likalönsprincipen.
Den arbetande människan är icke en maskin, utan en levande
organism, vars reproduktion, vila och åldrande följer biologiska lagar,
skilda från dem, som gälla för maskinernas tillvaro.
När mitt votum i det aktuella läget inskränkt sig till att yrka på
partiell familjelönereglering och stödåtgärder för familjernas dödsfallsskydd,
under det att huvuddelen av pensioneringsproblemet alltjämt
synts mig böra ställas på framtiden, så är det huvudsakligen
därför, att en strävan efter en fullständig lösning av det biologiska
transformationsproblemet skulle kunna leda till att hela befolkningsfrågan
bleve uppskjuten ad lwlendas graecas.
Familjelönetransformationen har här tänkts begränsad till löntagare,
under det att fria yrken och självägande jordbrukare lämnats
utanför. Det må emellertid observeras, att transformationen har
en tydl-igt försäkringsmässig karaktär, i det att den unges löneavdrag
motsvaras av lönetillägg när han blivit äldre och bildat familj. Svårigheten
att tillämpa samma försäkringsschema på ett fritt yrkes utövare
– låt oss säga de praktiserande läkarnas – beror uteslutande
på svårigheten att garantera den allmänna anslutningen. Kan man
genom en frivillig sammanslutning åstadkomma en tillräckligt säker
grundval för fördelningen – något som försäkringstekniskt innebär,
att sammanslutningen anses kunna övertaga ansvaret för den premiereserv,
som möjliggör utbetalning av ersättningsbelopp redan till
den nuvarande generationen av familjeförsörjare – skulle schemat
vara användbart även för dessa fall. Det erfordrar emellertid ett
fullt frivilligt accepterande av en gemensam skuld. Vad som framför
allt gör denna anordning tvivelaktig är osäkerheten om att kontrahenterna
skola kunna bringas att fullt inse betydelsen av de förpliktelser,
som sammanslutningen åtager sig. Utträde ur en familjelönekassa
kan endast ske mot erläggande av medlemmens andel i det
gemensamma skuldbeloppet.
54

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Reflektioner om politik : Elva essäer om idéer och reformer

fplus

Läs mer här

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism