Mats Fält: Välfärdens dödgrävare

En föga uppmärksammad rapport* publicerades under sommaren av Institutet för Högre studier i Politisk Retorik och Ekonomi (IHPRE)*, baserat i staden Uppåkra i Skåne. Institutet har även tidigare fokuserat på samhällsproblem som inte fått den uppmärksamhet de förtjänar. Ofta förklaras detta av högerns dominans i media och svårigheterna med att föra ut budskap som krockar med väl förankrade fördomar. Institutet har inte samma möjlighet att sprida sitt budskap som Svenskt Näringsliv eller Företagarna.

Institutets senaste rapport – ”Välfärdens dödgrävare – att profitera på barnfamiljer”* – skildrar livsmedelskedjan ICAs exploatering av i första hand svenska barnfamiljer med låga inkomster.

Genom att placera sina affärer i närheten av olika bostadsområden uppmuntras invånarna att köpa sin mat i närområdet. Det sparar tid men innebär samtidigt att konsumenterna lägger mindre tid på att besöka flera butiker för att jämföra priset. Särskilt barnfamiljer borde uppmuntras att handla längre bort från bostaden, till exempel genom subventionerade transporter eller särskilda köer som prioriterar kunder från kvarter som ligger längre bort.

Många handlare ger ett trevligt intryck och verkar angelägna om att ha nöjda kunder. Detta tolkas av rapportförfattarna som ett sätt att invagga kunderna i säkerhet och få dem att konsumera på ett okritiskt och troligen inte heller särskilt miljövänligt sätt. Att anställa ungdomar från området är ytterligare ett sätt att skapa ett osunt beroendeförhållande.

Sponsring av ungdomslag i olika idrotter har samma syfte – att skapa kopplingar som gör kunderna okritiska och får dem att agera mot sina egna intressen. Även här föreslår författarna aktiva åtgärder som sponsringsförbud eller länsvisa pooler för rättvis spridning av medel avsedda för stöd till exempel ungdomsidrott. På det sättet minskas den osunda kopplingen mellan lokala handlare och invånarna i området.

Även när det gäller utbudet ser författarna uppenbara problem. Det omfattande utbudet av varor ger intryck av en falsk valfrihet. Även hushåll med begränsade resurser kan ledas att tro att de kan köpa bra produkter till rimliga priser. I själva verket genomsyrar exploateringen av de ofta dåligt informerade kunderna hela verksamheten – från påstått enkla betalningsmetoder till olika former av rabatter och återbäring. Även här ser granskarna argument för statlig och kommunal reglering av både priser och marknadsföring. Det tidigare förbudet mot att koppla försäljning av en vara till ett lägre pris på en annan – eller motsvarande gåva – när dessa saknar en logisk koppling, borde vara en självklar början på en radikal reformering av livsmedelshandeln.

Rapporten redovisar också de ägarformer som förekommer i branschen. En oroande stor andel av livsmedelsaffärerna drivs som aktiebolag eller handelsbolag, mycket få som kooperativ eller ideella föreningar. Författarna konstaterar att ägarformerna i sig tvingar fram en fokusering på vinst och utnyttjande av kunderna, på bekostnad av kvalitét, rättvisa och solidaritet. Även här ser forskargruppen i Uppåkra starka argument för en reformering av verksamheten. Här bör kommunerna få en central roll, i samverkan med det starka och kompetenta bolag för inköp som redan byggts upp av SKR. Kommunala försörjningsplaner, som varje mandatperiod bör förankras demokratiskt i kommunfullmäktige, kan skapa den lokala förankring som idag helt saknas i livsmedelshandeln.

I slutordet fastslår rapportförfattarna att om det är något område där demokratin måste ”ta tillbaka kontrollen” så är det handeln och distributionen av den mat vi alla är beroende av. Det måste bli ett slut på vinstjakten som bygger på exploateringen av barnfamiljer med begränsade resurser och lika fattiga pensionärer. Den falska bilden av stadens vänlige ICA-handlare måste ersättas med en kritisk analys av den makt som branschen utövar över den lokala befolkningen. Ägarfamiljernas förmögenheter skapas av barnfamiljernas fattigdom. Klassintresset ljuger aldrig, konstaterar företrädarna för IHPRE.

Betydande delar av de uppkomna vinsterna spenderas av ägarfamiljerna på resor eller semesterhus i andra länder, som ofta bara används några veckor varje år av de rika ägarna till våra livsmedelshallar. Bättre bytesbalans är ännu ett argument för ett radikalt ökat samhällsinflytande över den idag vildvuxna branschen. Liksom möjligheterna att uppnå en rimligare fördelning av affärerna över landet.

De av institutet föreslagna kommunala planerna för distribution och försäljning av livsmedel har redan kritiserats av företagsfinansierade lobbyorganisationer som Timbro och Fores. Forskargruppen i Uppåkra hänvisar dock till tidigare exempel i Ryssland, Inkariket, Indien före de marknadsliberala reformerna, dagens Venezuela och det tidigare DDR, det senare är väl bekant för de skånska forskarna, där sådana samhällsstyrda system redan använts med framgång.

Mats Fält är förtroendevald i Tyresö Kommun

*PS. Texten ovan är en satirisk betraktelse över ägandeformer i verksamheter som saluför nödvändiga tjänster till allmänheten. Vare sig institutet eller rapporten existerar i verkligheten – ännu. Uppåkra existerar visserligen, men är ingen stad, Alla likheter med verkliga förhållanden och andra rapporter som berör besläktade ämnen är en ren slump. Att statsministern studerat tyska i DDR har ingen som helst koppling till de problem som diskuteras i texten. DS.