Mathias Bred: Så larmar jordbävningarna om Turkiets verkliga problem

De kraftiga jordskalven i Turkiet har lett till en mänsklig katastrof. Många av världens länder skickar hjälp, så också Sverige. Samtidigt vet vi att vid en jordbävning är tid den kritiska faktorn. Det är under de första timmarna som hjälp gör störst skillnad. Därför har utvecklade länder som ligger i jordbävningsdrabbade regioner, som till exempel Japan, byggt upp omfattande system för förvarning och för snabba insatser.

Jordbävningar är naturkatastrofer. Men de är också politiska händelser som testar beslutsfattare och institutioner. Ingen kunde veta när jordbävningarna i Turkiet skulle inträffa men det gick att förutse att det skulle ske någon gång. Delar av landet ligger i ett område som återkommande drabbas av jordbävningar. Medborgarna borde kunna förvänta sig att myndigheterna kontinuerligt arbetar med att utveckla varningssystem, byggstandarder, räddningstjänstrutiner med mera.

Nu höjs många röster både inom och utom Turkiet som anklagar den nuvarande regimen för att inte gjort tillräckligt i förberedelserna för de återkommande jordbävningarna. Till exempel var det många på sociala medier som undrade vad som hänt med pengarna från med speciella jordbävningsskatt som Erdogans regering införde. Den opposition som finns skyller de dåliga förberedelserna på regimens korruption och nepotism.

Och Turkiet har verkligen problem med korruption. Enligt organisationen Transparency International som rankar länder i ett korruptionsindex finns Turkiet på plats 101 av världens 180 länder där plats ett innehas av det mest korruptionsfria landet, som för övrigt är Danmark. Turkiet har dessutom fallit i Transparency Internationals mätningar ända sedan 2012. Inte bara i relation till andra länder utan också i mått på faktisk korruption i landet. På Transparency Internationals karta har Turkiet en starkt röd färg. Det är en varningsfärg som visserligen ett par länder på Balkan har men som inte lyser så starkt för någon av EU:s medlemsstater.

Det är graverande för Erdoganregimen. Presidenten och hans parti AKP kom till makten mycket på grund av det missnöje som fanns med det gamla ledarskapet efter den stora jordbävningen 1999. Då handlade debatten mycket om landets omfattande byggfusk som förvärrade tragedin. Det är alltså inte bara jordbävningar som är en återkommande plåga för Turkiet, utan också korruptionen och fusket med gemensamma tillgångar.

Om den senaste jordbävningskatastrofen blir Erdogans fall är svårt att veta. Uppslutningen bakom hans nationalistiska rörelse förefaller vara stark. En del bedömare tror snarare att han kan använda den för att stärka sitt grepp om landet. Han har redan utlyst tre månader av undantagstillstånd. (DN 9/2)

Turkiets problem med korruption och missnöjet med de styrandes oförmåga ger oss en viktig pusselbit för att förstå den senaste tidens utspel mot Sverige. Att härskare använder yttre konflikter för att avleda den egna befolkningens missnöje är ett fenomen nästan lika gammalt som jordbävningar och lidandet i deras spår.

Mathias Bred är politisk redaktör för SNB