Print Friendly

Litteratur

Av Redaktionen | 31 december 1953


1953


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

” .
LITTERATUR
AKTUELLT OM LATINAMERIKA, SPANIEN
OCH PORTUGAL
Såsom ett led i utbyggandet av våra kulturförbindelser med Latinamerika, Spanien och Portugal upprättades för ett och ett halvt år
sedan det Ibero-amerikanska biblioteket och institutet vid Handelshögskolan i Stockholm.1 Institutionens bibliotek, som tar sikte på att
i första rummet tillgodose de samhällsvetenskapliga och geografiska
ämnesområdena men ingalunda saknar exempelvis litteraturhistoriska, konsthistoriska eller skönlitterära verk, omfattar f. n. (november
1952) drygt 2 000 arbeten, varjämte ett sjuttiotal facktidskrifter mottagas kontinuerligt.- Här vill undertecknad blott i egenskap av institutionens bibliotekarie rikta uppmärksamheten på ett litet urval böcker om aktuella politiska och sociala förhållanden i de ibero-amerikanska länderna. Med avsikt har jag särskilt tagit fram engelsksprå-
kiga, då ju de för det stora flertalet intresserade ännu ställa sig mera
tillgängliga.
En utmärkt översikt land för land finner man i A. F. Macdonald:
l>Latin American Politics and Government» (New York 1949), ett av
de arbeten, som Herbert Tingsten hann utnyttja för sin 1950 utkomna
politiska snabbskiss från A. B. C.-staterna och Uruguay: »Revolutionernas arvtagare.» Sedan dess har utkommit ett annat översiktsverk,
Germein Arciniegas: »The State of Latin America» (New York 1952)
Dess författare är en välbekant colombiansk intellektuell, som också
tillhört liberala ministärer i sitt hemland, och som nu befinner sig i
exil i Förenta Staterna. Att hans arbete skall ha en synnerligen subjektiv prägel är givet; för kännedomen om de latinamerikanska problemställningarna är det emellertid av det största värde och utgör en
fängslande läsning. -Ett standardarbete om de fackliga organisationerna i Latinamerika är M. Poblete Troncoso: »El movimiento obrero
latinoamericano» (Mexico 1946). – Nu, då en republikansk president
åter tar säte i Vita huset, kan A. DeConde: »Herbert Hoover’s Latin
American Policy» (Stanford 1951) ha särskilt intresse. Författaren
anser Hoover vara initiativtagaren till den »goodneighbor policy»,
som brukar förknippas med Franklin D. Roosevelts namn.
I det av A. C. Wilgus utgivna samlingsverket »The Caribbean at
Mid-Century» (Gainesville 1951) återfinnes bl. a. en kort »Appraisal of
1 Det Ibero-amerikanska biblioteket hålles öppet för besök alla veckodagar mellan
kl. 14-16 utom lördagar, samt dessutom fredagar kl. 18,30-20. Institutionens lo·
kaler äro belägna i Handelshögskolans byggnad, Sveavägen 65 (tel. 31 58 50).
Boklån till andra delar av Iandet – eller till grannländerna – förmedlas lämpligen
av de lokala biblioteken.
38
Litteratur
the Revolution in Mexico» av J. Lloyd Mecham, som är av betydande
intresse. Det gäller givetvis den genomgripande omvälvning på de
politiska, ekonomiska och sociala områdena, vilken utlöstes genom
resningen mot den mångårige diktatorn Porfirio Diaz år 1910. Revolutionens bakgrund tecknas av J. C. Valades i det stora verket »El
porfirismo. Historia de Ull regimen» (Mexico 1948). De vapenskiften,
som hörde den mexikanska revolutionen till, ha via konst, skönlitteratur och nu senast genom filmen om Zapata vunnit legendarisk ryktbarhet världen runt. Dess väsentligaste sidor, den fortlöpande samhällsomdaningen, uppfångar man något av i exempelvis F. Tarmenbaum: »Mexico. The struggle for peace and bread» (New York 1930)
och S. A. lJ;Josk: »Industrial revolution in Mexico» (Berkeley & Los
Angeles 1950). Om den av presidenten Cardenas 1938 nationaliserade
oljeindustrien och dess politiska aspekter handlar en 1950 utkommen
monografi på spanska av J. D. Lavin. -Ett alldeles speciellt perspektiv på revolutionens inre verkningar och det moderna samhällets
expansion i den vidsträckta, primitiva landsbygden får man i sociologen O. Lewis’ arbete: »Life in a Mexican village. Tepoztlan restudied» (Urbana 1951). Lewis har haft fördelen att kunna utgå från
en liknande undersökning av samma by för drygt tjugo år sedan
och har därigenom kunnat göra jämförande slutsatser av sällsport
intresse. – Vad beträffar Mexiko bör man kanske också påminna om,
att en allsidig översikt på svenska utgivits av Ivan Lind under titeln
»Mexiko. Natur och folk» (Stockholm 1951).
Puerto Rico, som Förenta Staterna 1898 erövrade från Spanien, har
nyligen tillerkänts en mycket vidsträckt självbestämmanderätt. Öns
elakartade ekonomiska och sociala problem och det delikata förhållandet till Förenta Staterna – bl. a. gjorde ju en nationalist 1950 ett
försök att mörda president Truman ·- belysas av V. Petrullo: »Puerto
Rican paradon (Philadelphia 1947) och H. S. Perloff: »Puerto Rico’s
economic future» (Chicago 1950). – Förhållandet mellan Förenta staterna och ett land tillhörande den ibero-amerikanska gemenskapen
utgör också huvudtemat i L. O. Ealy: »The Republic of Panama in
world affairs 1903-50» (Philadelphia 1951). Samtidigt ger hans framställning ett exempel på de latinamerikanska nationernas betydelsefulla insats inom de internationella organisationerna, Nationernas
Förbund och Förenta Nationerna. – Hur statsmaskineriet i en liten
centralamerikansk republik egentligen fungerar, vacklande mellan
diktatur och halvparlamentarism och i skuggan av mäktiga internationella finansintressen, belyses av W. S. Stokes i »Honduras. An
area study in government» (Madison 1950).
Beträffande Sydamerika i egentlig bemärkelse ger Jt’. Hopp en allsidig och lättillgänglig orientering i »Siidamerika und wir» (Berlin
1950). För flera av Sydamerikas republiker har Royal Institute of
International Affairs i London publicerat gedigna översikter i lättsmält form: G. J. Rutland har skrivit om Chile 1951, J. A. Gamaeho
om Brasilien och G. Pendle om Uruguay, »South America’s first welfare state», 1952. En volym om Colombia väntas utkomma inom närmaste tid.- Beträffande Venezuela, vars blixtsnabba utveckling under
39
., .
Litteratur
senare år kommit litteraturen att lika snabbt föråldras, finns bl. a.
en år 1952 utkommen handbok på tyska av H. P. Ptak att tillgå. –
G. I. Blanksten har som motto i sin bok: »Ecuador: Constitutions and
Caudillos» (Berkeley & Los Angeles 1951) valt ett yttrande av den
1947 avsatte presidenten Velasco !barra om hur övermåttan vanskligt
det är att regera Ecuador. Men Velasco !barra tycks ej ha låtit sig
avskräckas, ty i år har han åter blivit president efter osedvanligt
lugna och ordnade val. – I »Proceso sobre asilo entre el Peru y
Colombia ante la Corte Internacional de J usticia» (Lima 1951-52) delges man den peruanska regeringens synpunkter på en högst egenartad
politisk stridsfråga. I januari 1949 beviljades den bekante peruanske
politikern Haya de la Torre, det oppositionella apristapartiets ledare,
asyl i colombianska beskickningens byggnad i Lima, där han alltjämt
tycks befinna sig. Om han nämligen skulle lämna legationens område,
bleve han omedelbart omhändertagen av myndigheterna, och tillåtelse
att lämna landet har han ej kunnat få. -I Bolivia inträffade i april i
år en blodig revolution, som förde en mot Per6ns Argentina mycket
välvillig regim till makten och nationaliseringen av de stora tenngruvorna har blivit dagens viktigaste fråga. De maktägandes synpunkter framläggas bl. a. i A. Valencia V egas i september publicerade
»El proceso capitalista occidental y la nacionalizaci6n de las minas en
Bolivia». – Grannlandet Paraguays politiska och ekonomiska förhållanden behandlas i en översikt av S. Maldonado, som utgör det senaste
tillskottet – nr. 52 – till en verkligt rikhaltig och mångsidig mexikansk publikationsserie, »Colecci6n Tierra Firme», vilken finnes tillgänglig på biblioteket. Till tidigare volymer i denna serie höra
R. Donoso: »Las ideas politicas en Chile» och Poblete Troneosos redan
omnämnda bok om arbetarrörelsen.
Helt nyligen fingo vi i Sverige ett beaktansvärt bidrag till litteraturen om dagens Argentina, förre pressattachen Martin Ronbergs
»Balkong mot Esmeralda». R. J. Alexander upphåller sig i sin »The
Peron era» (New York 1951) särskilt vid de fackliga organisationerna
och den peronistiska regimen. Det bör observeras, att han själv varit
korrespondent åt den socialistiska, argentinska tidningen »La Vanguardia». Utgivarna av Times’ sydamerikanska motsvarighet, den
1951 av de argentinska myndigheterna övertagna »La Prensa», har i
år i New York publicerat boken »Defense of Freedom», som väntas
inom kort komma biblioteket tillhanda. Detsamma gäller pseudonymen Maria Flores’ »The woman with the whip: Eva Peron» (New
York 1952). Den nyligen avlidna presidentskans bok »La raz6n de mi
vida» (Buenos Aires 1951) ger hennes egen syn på sin gärning.
Ur den rika litteraturen om Brasilien skulle man kunna nämna:
»Brazil, Portrait of half a Continent» (New York 1951), en volym med
bidrag från både brasilianska och utländska sakkunniga. Den världsbekante sociologen Gilberto Freyres »Brazil. An interpretation» (New
York 1951) och A. de Limeira Tejo: »Retrato sincero do Brasil» (Rio
de Janeiro 1951) äro mycket subjektiva analyser, som också uppfylla
litterära anspråk.
Portugals ostörda politiska, sociala och ekonomiska utveckling un- 40
Litteratur
der senare år har inte lockat på långt när så många skribenter som
dess konstskatter och skönhetsvärden gjort. stor uppmärksamhet
väckte den franska författarinnan Christine Garniers »Vacances avec
Salazar» (Paris 1952). Den företagsamma damen hade verkligen lyckats att bli förmedlare av åtskilliga intressanta uttalanden av landets
mångårige, tystlåtne, tillbakadragne och ej minst därför legendariske
styresman.
När det gäller dagens Spanien finns det gott om tolkningar och
synpunkter, ja, få roseskildrare från senare tid ha undgått att taga
ställning till landets både utrikes- och inrikespolitiska spörsmål. Till
de allvarligare i sistnämnda genre hör G. Brenans »’l’he face of Spain»
(London 1950). Utpräglad vänstorsynpunkt företräder E. Reske-Nielsen: »Spanien, Republik og ]’rancostyre 1931-1948» (Köbenhavn 1949),
under det att R. Pattee i »This is Spain» (Milwaukee 1951) är talesman för ett ultrakatolskt, monarkistsympatiserande betraktelsesätt.
Han framhåller som sin mening, att de västallierades avvisande hållning gentemot Spanien under efterkrigstiden ur demokratiens synvinkel vore svårt att förena med stödet åt Titos Jugoslavien och tilllägger: »… if we woro consistently so scrupulous, we would have to
break relations with at least half a dozen Rispanie American countries …» J. Cleugh: »Spain in the modern world» (London 1952) uppger
sig avse att lämna en fullt objektiv framställning, en förvisso vansklig
uppgift. Han hävdar, att »It is true that Spain is not and never will
be a ‘democratic’ conutry», mon förordar största möjliga samarbete
inom ramen för det anti-kommunistiska försvaret.
Om man vill följa med vad som sker i politiskt och ekonomiskt
avseende i alla de olika ibero-amerikanska länderna, dvs. även Spanien och Portugal med kolonier, är den månatliga »Hispanic American
Report», som utges av Stanford University i California en utomordentlig källa. Den ger realistisk och allsidig information.
Magnus 1lförner.
41

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

Pengar för ingenting

webshop_banner

Ladda ner E-boken om Liberalkonservatism