Print Friendly, PDF & Email

Litar svenskarna på regeringens coronastrategi?

Av Örjan Hultåker | 15 May 2020

Svenskarnas tillit till regering och myndigheter har under coronapanemin presenterats som förutsättningen för virusbekämpningens svenska strategi. Men hur är det egentligen med befolkningens tillit och regelefterlevnad? Örjan Hultåker redovisar siffrorna svart på vitt.

Men medborgarnas följsamhet kräver tillit i två steg. Det första gäller om myndigheterna berättar sanningen, hela sanningen och inte något annat än sanningen.

Det andra steget gäller i vilken utsträckning som medborgarna är beredda att agera utan att ifrågasätta effektiviteten eller nödvändigheten av regeringens och myndigheternas rekommendationer.

Under vanliga tider handlar människor begränsat rationellt utifrån sina egna mål och värderingar och utifrån den kunskap som de har. I en stat där skolan har ålagts att lära ut kritiskt tänkande är det inte självklart att människor alltid gör som de blir rekommenderade eller tillsagda. I synnerhet i vaga budskap som gör det svårt att skilja rekommendationer från tillsägelse/order.

Den som vill studera tilliten bör inte bara nöja sig med att allmänt fråga medborgarna om de har tillit regering och myndigheter eller har förtroende för olika ministrar. Det är en fördel att vara mer specifik.

SKOP ställde mellan den 30 april och 8 maj frågan, ”Tror du att myndigheterna och regeringen överdriver eller döljer riskerna med coronavirus för personer som du? Eller ger de en korrekt och sann beskrivning?”

Glädjande nog tror de flesta svenskar (84 procent) att myndigheterna och regeringen ger en korrekt och sann beskrivning riskerna.

Facit av steg ett i analysen visar således på en mycket spridd tillit. Men det finns luckor. Mer än var tionde svensk (12 procent) tror att myndigheter och regering döljer riskerna med coronavirus. Det är få (4 procent) som tror att riskerna överdrivs.

Men tilltron till informationen är inte lika stor i alla grupper.  De som bor utanför de tre storstadsområdena (14 procent) tror i större utsträckning än storstadsbor (8 procent) att myndigheter och regering döljer riskerna med coronaviruset.

Det är också större andel av LO-medlemmarna (24 procent) än av övriga svenskar som tror att riskerna döljs. Mot det skall ställas att företagare och jordbrukare (11 procent) i dubbelt så stor utsträckning som andra tror att riskerna överdrivs.

Störst andel som tror att regeringen döljer finns bland dem som även i andra studier brukar misstro etablissemanget. Ett exempel är Sverigedemokraternas sympatisörer. Var tredje person som sympatiserar med SD (31 procent) tror att myndigheterna och regeringen döljer riskerna med coronaviruset. Samtidigt är det 16 procent av SD:s sympatisörer som tror att riskerna överdrivs.

Slutsatsen är att en majoritet av svenskarna litar på informationen men att det inte gäller alla samhällsgrupper.

SKOP frågade också, ”Vad tror du? Hur sjuk skulle just du bli om du drabbades av coronavirus och fick covid-19?”

En av tio (12 procent) befarar att de riskerar dö. Ytterligare 13 procent befarar att de blir mycket sjuka, men inte riskerar att dö. Det finns ett mycket starkt samband mellan ålder och bedömning av sjukdomens allvar. Ju äldre, desto större andel tror att de riskerar att dö.

När det gäller följsamhet till rekommendationer och tillsägelser/order är det en gradfråga. Det räcker att tvätta händerna en gång mer per dag för att man skall kunna säga att man tvättar händerna oftare.

SKOP ville därför få svenskarnas självuppskattning av i vilken utsträckning som de anser sig följa reglerna, och frågade ”Folkhälsomyndigheten vill att man skall skydda sig och andra genom att följa ett antal regler? På en skala mellan 1=inte alls och 10=helt, i hur stor utsträckning följer du de reglerna?”

Ungefär var sjätte svensk (16 procent) svarar 10, att de helt följer Folkhälsomyndighetens regler. Det är ytterligare 31 procent som svarar 9, de följer reglerna nästan helt. Medelföljsamheten är 8,2 på skalan mellan 1 och 10.

Äldre (8,8) följer i genomsnitt Folkhälsomyndighetens regler i större utsträckning än yngre (7,7).

Det finns också ett samband mellan hur sjuk man tror att man själv skulle bli om man drabbades av covid-19 och följsamhet till reglerna. I den stora grupp som tror att de själva inte skulle bli särskilt sjuka är det många som bara följer reglerna i begränsad utsträckning. En av fyra (27 procent) har en följsamhet som är 7 eller lägre.

Sambandet mellan upplevd sjukdomsrisk och följsamhet till reglerna är en varningssignal eftersom det undergräver regeringens och myndigheternas vädjan om vad de kallar solidaritet med sjukvårdsbelastningen. I stor utsträckning styrs dock människors handlande av riskerna för dem själva.

Det är ingen överraskning att följsamheten är lägst i den lilla grupp som tror att regering och myndigheter överdriver riskerna.

En varningssignal är svaren på frågan, ”Vad tror du? Följer du reglerna i större eller mindre utsträckning än de flesta andra?”

Nästan varannan svensk (45 procent) tror att de följer reglerna i större utsträckning än andra. Det är inte ovanligt att många vill ha en positiv självbild av att vara goda människor som gör rätt.

Men det ligger en fara i detta. När sommaren blir varm, semestrarna närmar sig och det blir alltmer tråkigt att inte få träffa sina vänner kan det leda till minskad regelefterlevnad.

Fler svenskar kan då tänka, att varför skall jag följa reglerna när inte andra gör det. I synnerhet om Folkhälsomyndighetens kurva om smittspridningen har plattats till. Attityden kan bli att nu har jag gjort mitt, det är dags att leva.

Örjan Hultåker är docent och vetenskaplig ledare vid SKOP. Han var tidigare ledare för Katastrofforskningsgruppen vid Uppsala universitet.

Comments are closed.

ANNONSER:

Axess

När postmodernismen kom till sverige/

fplus

Läs mer här

FMRS online

Osäkerhetens tid – Årsbok 2019