Ledare; Sverige vinner på EMU


1994


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

LEDARE
SVERIGE VINNER PÅ EMU
H
östens valmatch är över
och det blev 1-1: Det gick
åt pepparen i riksdagsvalet, men det gick vägen i
folkomröstningen. Vilket var då viktigast? Sanningen att säga finns det inget
enkelt svar på den frågan.
Det verkligt dramatiska i EV-omröstningens utfall var trots allt att det inte blev
nej, att vi inte valde att ställa oss utanför.
Sverige tog istället det naturliga steget att
gå med i ett europeiskt samarbete som vi
svenskar redan skördat frukterna av under ett par decennier.
Strukturproblemen består
Samtidigt har vi kvar våra egna ekonomiska problem. Att ställa sig utanför hade
förvärrat situationen. Men medlemskapet
innebär inte att problemen i sig blir mindre. Lite lägre ränta och något fler investeringar i framtiden kan visserligen
minska belastningen, men de grundläggande strukturproblemem finns fortfarande kvar: Orimligt höga offentliga utgifter, underskottet i statsbudgeten, den
ty följande växande statsskulden, ett högt
skattetryck med skadliga skattekilar, och
en stel och rigid arbetsmarknad. För att
nu bara nämna några hinder mot ökad
tillväxt och välfård.
Kontrarevolution
Vi har själva- genom den förda politiken
– satt oss i den sits vi sitter i. Och det är
bara vi själva som kan ta oss ur den.
Den viktigaste skillnaden är dock att
våra möjligheter att lösa problemen kan
förbättras av EV-medlemskapet – under
förutsättning att vi rätt utnyttjar medlemskapet i framtiden.
Carlssons och Schymans kontra-revolution är tyvärr raka motsatsen. Att höja
skatter för företagare, att fördyra anställningar, att riva upp moderniseringen av
arbetsrätten, och alla andra ”återställare”
som den nuvarande regeringen är i fård
med att ta sig, är att göra precis det vi inte
370 SVENSK TIOSKRI FT
har cld med: Minska attraktionskraften for många av de nej-sägande socialdemooch skicka signalen till omvärlden att
Sverige tänker försämra villkoren for
företagande och investeringar.
Lägg till detta också den pågående
kommunala kontra-revolutionen med
socialdemokratiska fortecken. 65 (!)
kommuner tänker enligt KommunAktuellts sammanställning höja kommunalskatterna nästa år och i genomsnitt
höjs den kommunala utdebiteringen med
upp mot 45 öre per skattekrona.
Försiktigt positiv
Priset for den här politiken kan komrna
att bli mycket högt. Visst går det bra for
svenska exportföretag idag och Industriforbundet fotrrutspår en formlig investeringsboom 1995. Men det kan bli en
mycket kortvarig lycka om inte politiken
pressas ut i andra spår än dagens.
Vad som skulle kunna ästadkomrna
det nödvändiga trycket är en tydlig strategi for att så snabbt som möjligt kvalificera Sverige i den planerade ekonomiska
och monetära unionen (EMU).
Hittills har socialdemokraterna intagit
en försiktigt positiv attityd. Ingvar Carlsson har talat om en gemensam europeisk
penningpolitik som en möjlighet for politiken att möta kapitalmarknadernas aktörer på mer jämbördig nivå. Och Göran
Persson konstaterade i oktober att
”konvergensvillkoren uttrycker sunda
ekonomiska fundament”.
kraterna. Och efter folkomröstningen
kornmer det nu andra signaler även från
regeringshåll. statssekreteraren i finansdepartementet LeifPagrotsky menade till
exempel häromdagen att Sverige inte på
något sätt bundit sig for deltagande i
EMU, och att han själv är tveksam till
hela iden.
Om Fagrotsky även talar for sin husbonde är det oroande. Det skulle betyda
att socialdemokratin allvarligt överväger
att avhända sig snart sagt den enda kvarvarande möjligheten att ta ordning på
ekonomin.
EMUs fordelar har tidigare beskrivits
utförligt i denna tidskrift (Anders E Borg
i SvT 2/94). Framforallt är det på tre
punkter som Sverige kan ha stor nytta av
att delta i EMU.
Växande insikt
För det forsta innebär konvergenskraven
att det finns ett tryck på oss och andra
kandidatländer att fora en stram ekonomisk politik for att systematiskt pressa
ned underskottet i statens finanser,
minska statsskulden och därmed ta ner
inflationen och räntan. Det finns en växande politisk insikt om att detta är nödvändigt for att ta en uthållig tillväxt
framöver, men politisk formåga saknas
fortfarande. EMU kan ge politikerna den
knuffi ryggen som behövs.
För det andra leder en gemensam penningpolitik inom ramen for EMU till att
Andra signaler en helt annan monetär regim än den raSamtidigt har EMU varit ett rött skynke tionella upprättas. En gemensam valuta
SVENSK TIDSKRIFT 371
’l
och en gemensam centralbank betyder
att enskilda nationers möjligheter att devalvera sig ur ekonomiska problem förSVInner.
Men ta länder vet så väl som Sverige
att devalveringar bara är ett sätt att konservera strukturproblem som man annars
skulle varit tvungen att ta itu med. Vi har
devalverat kronan med 60 procent sedan
slutet av 70-talet, ändå är problemen
värre än någonsin. EMU hjälper oss att
för evigt stänga devalveringsvägen och
det bör .ingen sörja över.
Utmaning
För det tredje och .inte minst viktigt, skapar EMU incitament för enskilda länder
att med strukturella reformer åstadkomrna så flexibla marknader som möjligt. Eftersom det inte längre finns möjligheter att med växelkursens hjälp justera kostnadsstegringar och efterfrågeförändringar, måste det ske genom att
priser och utbud ändras. Det förutsätter
marknader som har förmågan att anpassa
sig. Inte minst är det en utmaning som
gäller dagens stela och tröga arbetsmarknad.
Det är begripligt om en del socialdemokrater ryggar för den sista punkten.
Varken de fackliga eller de mer .ideologiskt .inriktade delarna av svensk arbetarrörelse har visat något varmare intresse
för att förändra arbetsmarknadens korporativa karaktär. Men poängen är att
konkurrensen från andra delar av världen, Asien framförallt, kräver att vi
avreglerar so oder so. Med EMU far vi
ett gott incitament att påskynda den processen.
Inom EU pågår för närvarande en diskussion om EMUs framtid. Tidtabellen
har ansetts för optimistisk – fl medlemsländer klarar till exempel .idag konvergensvillkoren. Danmarks och Storbritanniens undantag har dessutom startat en
diskussion om behovet av att några länder går före för att så småningom attrahera alltfler av medlemsländerna i den
takt de kan och vill gå med. Hur det här
ska gå till kommer med stor säkerhet att
avhandlas på regeringskonferensen 1996.
Taktiskt att vänta
Det är svårt att se några stora ekonomiska
fördelar med att vänta. Men psykologiskt
kan det finnas en poäng med att processen tar litet längre tid än tänkt. Att avskaffa nationella valutor väcker många
känslor, och det finns all a~edning att
lägga mycket resurser på att diskutera och
förklara EMUs fördelar. Att skapa en så
stark folklig förankring som möjligt är en
förutsättning för att kunna genomföra
den monetära unionen utan en ny omgång uppslitande folkomröstningar.
Därför ligger det makt uppå partierna
att börja den diskussionen och det opinionsbildande arbetet redan nu. Inte minst
inom de partier där övertygelsen om
EMUs fördelar är stark.
372 SVENSK TIDSKRIFT