LEDARE SVERIGE VINNER PÅ EMU H östens valmatch är över och det blev 1-1: Det gick åt pepparen i riksdagsvalet, men det gick vägen i folkomröstningen. Vilket var då viktigast? Sanningen att säga finns det inget enkelt svar på den frågan. Det verkligt dramatiska i EV-omröstningens utfall var trots allt att det inte blev nej, att vi inte valde att ställa oss utanför. Sverige tog istället det naturliga steget att gå med i ett europeiskt samarbete som vi svenskar redan skördat frukterna av under ett par decennier. Strukturproblemen består Samtidigt har vi kvar våra egna ekonomiska problem. Att ställa sig utanför hade förvärrat situationen. Men medlemskapet innebär inte att problemen i sig blir mindre. Lite lägre ränta och något fler investeringar i framtiden kan visserligen minska belastningen, men de grundläggande strukturproblemem finns fortfarande kvar: Orimligt höga offentliga utgifter, underskottet i statsbudgeten, den ty följande växande statsskulden, ett högt skattetryck med skadliga skattekilar, och en stel och rigid arbetsmarknad. För att nu bara nämna några hinder mot ökad tillväxt och välfård. Kontrarevolution Vi har själva- genom den förda politiken - satt oss i den sits vi sitter i. Och det är bara vi själva som kan ta oss ur den. Den viktigaste skillnaden är dock att våra möjligheter att lösa problemen kan förbättras av EV-medlemskapet - under förutsättning att vi rätt utnyttjar medlemskapet i framtiden. Carlssons och Schymans kontra-revolution är tyvärr raka motsatsen. Att höja skatter för företagare, att fördyra anställningar, att riva upp moderniseringen av arbetsrätten, och alla andra "återställare" som den nuvarande regeringen är i fård med att ta sig, är att göra precis det vi inte 370 SVENSK TIOSKRI FT har cld med: Minska attraktionskraften for många av de nej-sägande socialdemooch skicka signalen till omvärlden att Sverige tänker försämra villkoren for företagande och investeringar. Lägg till detta också den pågående kommunala kontra-revolutionen med socialdemokratiska fortecken. 65 (!) kommuner tänker enligt KommunAktuellts sammanställning höja kommunalskatterna nästa år och i genomsnitt höjs den kommunala utdebiteringen med upp mot 45 öre per skattekrona. Försiktigt positiv Priset for den här politiken kan komrna att bli mycket högt. Visst går det bra for svenska exportföretag idag och Industriforbundet fotrrutspår en formlig investeringsboom 1995. Men det kan bli en mycket kortvarig lycka om inte politiken pressas ut i andra spår än dagens. Vad som skulle kunna ästadkomrna det nödvändiga trycket är en tydlig strategi for att så snabbt som möjligt kvalificera Sverige i den planerade ekonomiska och monetära unionen (EMU). Hittills har socialdemokraterna intagit en försiktigt positiv attityd. Ingvar Carlsson har talat om en gemensam europeisk penningpolitik som en möjlighet for politiken att möta kapitalmarknadernas aktörer på mer jämbördig nivå. Och Göran Persson konstaterade i oktober att "konvergensvillkoren uttrycker sunda ekonomiska fundament". kraterna. Och efter folkomröstningen kornmer det nu andra signaler även från regeringshåll. statssekreteraren i finansdepartementet LeifPagrotsky menade till exempel häromdagen att Sverige inte på något sätt bundit sig for deltagande i EMU, och att han själv är tveksam till hela iden. Om Fagrotsky även talar for sin husbonde är det oroande. Det skulle betyda att socialdemokratin allvarligt överväger att avhända sig snart sagt den enda kvarvarande möjligheten att ta ordning på ekonomin. EMUs fordelar har tidigare beskrivits utförligt i denna tidskrift (Anders E Borg i SvT 2/94). Framforallt är det på tre punkter som Sverige kan ha stor nytta av att delta i EMU. Växande insikt För det forsta innebär konvergenskraven att det finns ett tryck på oss och andra kandidatländer att fora en stram ekonomisk politik for att systematiskt pressa ned underskottet i statens finanser, minska statsskulden och därmed ta ner inflationen och räntan. Det finns en växande politisk insikt om att detta är nödvändigt for att ta en uthållig tillväxt framöver, men politisk formåga saknas fortfarande. EMU kan ge politikerna den knuffi ryggen som behövs. För det andra leder en gemensam penningpolitik inom ramen for EMU till att Andra signaler en helt annan monetär regim än den raSamtidigt har EMU varit ett rött skynke tionella upprättas. En gemensam valuta SVENSK TIDSKRIFT 371 'l och en gemensam centralbank betyder att enskilda nationers möjligheter att devalvera sig ur ekonomiska problem förSVInner. Men ta länder vet så väl som Sverige att devalveringar bara är ett sätt att konservera strukturproblem som man annars skulle varit tvungen att ta itu med. Vi har devalverat kronan med 60 procent sedan slutet av 70-talet, ändå är problemen värre än någonsin. EMU hjälper oss att för evigt stänga devalveringsvägen och det bör .ingen sörja över. Utmaning För det tredje och .inte minst viktigt, skapar EMU incitament för enskilda länder att med strukturella reformer åstadkomrna så flexibla marknader som möjligt. Eftersom det inte längre finns möjligheter att med växelkursens hjälp justera kostnadsstegringar och efterfrågeförändringar, måste det ske genom att priser och utbud ändras. Det förutsätter marknader som har förmågan att anpassa sig. Inte minst är det en utmaning som gäller dagens stela och tröga arbetsmarknad. Det är begripligt om en del socialdemokrater ryggar för den sista punkten. Varken de fackliga eller de mer .ideologiskt .inriktade delarna av svensk arbetarrörelse har visat något varmare intresse för att förändra arbetsmarknadens korporativa karaktär. Men poängen är att konkurrensen från andra delar av världen, Asien framförallt, kräver att vi avreglerar so oder so. Med EMU far vi ett gott incitament att påskynda den processen. Inom EU pågår för närvarande en diskussion om EMUs framtid. Tidtabellen har ansetts för optimistisk - fl medlemsländer klarar till exempel .idag konvergensvillkoren. Danmarks och Storbritanniens undantag har dessutom startat en diskussion om behovet av att några länder går före för att så småningom attrahera alltfler av medlemsländerna i den takt de kan och vill gå med. Hur det här ska gå till kommer med stor säkerhet att avhandlas på regeringskonferensen 1996. Taktiskt att vänta Det är svårt att se några stora ekonomiska fördelar med att vänta. Men psykologiskt kan det finnas en poäng med att processen tar litet längre tid än tänkt. Att avskaffa nationella valutor väcker många känslor, och det finns all a~edning att lägga mycket resurser på att diskutera och förklara EMUs fördelar. Att skapa en så stark folklig förankring som möjligt är en förutsättning för att kunna genomföra den monetära unionen utan en ny omgång uppslitande folkomröstningar. Därför ligger det makt uppå partierna att börja den diskussionen och det opinionsbildande arbetet redan nu. Inte minst inom de partier där övertygelsen om EMUs fördelar är stark. 372 SVENSK TIDSKRIFT