Jonas Hellman, Anders Hultin; Varför ska brevportot finansiera helt annan verksamhet
1997
Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.
Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.
Öppna PDF
Öppna text
JONAS HELLMAN & ANDERS HULTIN:
Varför ska brevportot finansiera
helt annan verksamhet?
I
sitt svar på temaartiklarna i
forra numret av Svensk
Tidskrift hävdar Postens informationsdirektör Michael
Kongstad att Postens kringverksamheter inte strider mot riksdagens direktiv. Hans tolkning av lagen
forvårrar inte. Det är klart att han
som fåreträdare fOr Posten måste driva den linjen.
Vi kan bara hänvisa till hur riksdagens direktiv är formulerade. I den
senaste propositionen angående
Postens verksamhet har regeringen
uttalat foljande, vilket även riksdagen
ställt sig bakom:
”Det är regeringens uppfattning att
huvudinriktningen for Posten även i
fortsättningen bör vara att på den
svenska marknaden erbjuda rikstäckande postverksamhet. Bolaget skall
vidare med huvudinriktning på den
svenska marknaden erbjuda rikstäckande kassaservice samt betalningsformedling och finansiell verksamhet.
Även i framtiden bör gälla att annan
verksamhet än kärnverksamheten endast kan bedrivas om denna kompletterar kärnverksamheten, bidrar till lönsamheten och sker under rimligt risktagande.” (Våra kursiveringar.)
Med ovanstående avgränsning är
det lätt att räkna ut att 20 procent av
Postens verksamhet strider mot riksdagens direktiv. (Räknat som andel
av omsättningen.)
För en tid sedan presenterade Posten sitt niomånadersresultat. Enligt
detta har affarsområdet Posten Brev
bara under årets nio forsta månader
gått med 854 miljoner kronor i vinst.
Efter det att portot höjdes till fem
kronor har foretagets vinst på brevdistributionen fordubblats.
SVENSK TIDSKRIFT
Vinsterna från brevdistributionen
går till att finansiera annan verksamhet. Postens finansiella tjänster, internetsatsningar, bank- och forsäkringsverksamhet och utiandsprojekt fororsakar foretaget forluster på över en
halv miljard kronor årligen.
Ines Uusmann borde läsa den rapport om Postens ekonomi som hennes departement har beställt från Öhrings, Coopers & Lybrand. I denna
fastslås att Posten brev i längden inte
kan fortsätta att finansiera underskott
inom andra affarsområden.
Statens syfte med att ha ett foretag
som Posten måste rimligen vara att
svenska folket skall erbjudas bra postservice. Nog framstår det mot denna
bakgrund som ganska fräckt av
Postens ledning att ta ut västvärldens
högsta porto på inrikesbrev i syfte att
finansiera helt annan verksamhet.
Förteckning over ärenden där P osten
befunnits agera i strid med konkurrenslagen
1. Juni 1992. I SPK-rapporten
Posttjänsterfrån monopol till konkurrens
(1992:9) konstateras att Posten använt exklusivitetsavtal och trohetsrabatter i konkurrens med CityMail.
2. 2 oktober 1992. Konkurrensverket forbjuder Posten att använda
de exklusivitetsavtal och trohetsrabatter som framgår av SPKs rapport
från juni 1992. Posten träffar en
överenskommelse med konkurrensverket. (Ärende dnr 359/ 92.)
3. 2 maj 1992. Marknadsdomstolen forbjuder Posten, genom ett interimistiskt beslut, att tillämpa en ny
prissättning av e-post, då denna prissättning innefattar underprissättning,
kopplingsforbehåll och prisdiskriminering. Förbudet forenas med ett vite
om 5 miljoner kronor. (Ärende dnr
300/ 93 och A2/ 93.)
4. 2 juni 1993. Konkurrensverket
konstaterar i ett beslut att Postens
forfarande, när det gäller eftersänd
CityMail-distribuerad post (den s k
lägga-på-hög-strategin), är ägnat att
försvåra CityMails nanngsutövning.(Ärende dnr 242/ 92.)
5. 4 juni 1993. Marknadsdomstolen avslår Postens överklagande av
Marknadsdomstolens interimistiska
beslut rörande ny prissättning av epost. (Ärende dnr 152/ 94.)
6. 30 maj 1994. Konkurrensverket
ålägger Posten att upphöra att tillämpa ett antal konkurrensbegränsande
avtalsbestämmelser gentemot vissa
postorderföretag (helkundsklausuler,
trohetsrabatter, årsbonus etcetera.).
Åläggandet forenas med ett vite om 5
miljoner kronor. Ärendet leder till
att Konkurrensverket for första gången väcker talan om utdömande av
konkurrensskadeavgift gentemot ett
företag. (Ärende dnr 152/ 94.)
7. 2 november 1994. Konkurrensverket ålägger Posten att upphöra att
tillämpa s k ”russinplockarklausuler”
i avtal med kunder. Åläggandet forenas med ett vite om 10 miljoner kronor. (Ärende dnr 479/ 93)
8. 9 december 1994. Konkurrensverket ålägger Posten att inte tillämpa
differentierad prissättning för oadresserad distribution gentemot SDR
och övriga kunder. Åläggandet förenas med ett vite om 5 miljoner kronor. (Ärende dnr 451/ 94.)
9. 19 maj 1995. Konkurrensverket
ålägger Posten att upphöra att tillämpa s.k. ”russinplockarklausuler” i offerter med kunder. Åläggandet forenas med ett vite om 10 miljoner kronor. (Ärende dnr 366/95.)
10. 6juni 1995. Konkurrensverket
konstaterar att Posten missbrukat sin
dominerande ställning genom att tillämpa trohetsklausuler i distributionsavtal rörande tidskrifter. (Ärende dnr 414/ 94)
11. 16 november 1995. Konkurrensverket ålägger Posten, genom ett
interimistiskt beslut, att inte tillämpa
ett särskilt stockholmspris för B-posttidningar, då detta pris utgör en förbjuden underprissättning. Åläggandet
förenas med ett vite om 50 miljoner
kronor. (Ärende dnr 682/ 95.)
12. 22 december 1995. Konkurrensverket ålägger Posten genom ett
slutligt beslut, att inte tillämpa ett
stockholmspris for B-posttidningar,
då detta pris utgör en förbjuden underprissättning. Förbudet forenas
med ett vite om 50 miljoner kronor.
(Ärende dnr 682/ 95.)
13. 8 oktober 1996. Konkurrensverket avslår Postens ansökan om
icke-ingripandebesked fOr ett forfarande där Posten tillämpar ett särskilt
pris i de geografiska områden där
CityMail är verksamt och ett annat
pris i övriga delar av landet. (Ärende
dnr 601/ 96.)
14. 8 oktober 1996. Konkurrensverket återkallar ett tidigare meddelat
icke-ingripandebesked avseende särskilt stockholmspris för distribution
av B-posttidningar. (Ärende dnr
843/ 96.)
15. 1 november 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, genom ett
interimistiskt beslut, att upphöra att
tillämpa en prislista med tre priszoner
for 19 olika tätorter samt en priszon
for övriga landet då Posten uppenbart har missbrukat sin dominerande
ställning eftersom prislistan inte är
kostnadsmotiverad, är ägnad att försvåra för andra företag att konkurrera
samt syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet förenas med ett vite om 50 miljoner kronor. (Ärende dnr 1074/96.)
16. 13 november 1996. Konkurrensverket återkallar den immunitet
mot konkurrensskadeavgift som
Posten automatiskt erhållit genom att
ansöka om icke-ingripandebesked
för en prislista med tre priszoner för
19 olika tätorter samt en priszon för
övriga landet. Återkallandebeslutet
motiveras av att det är uppenbart att
icke-ingripandebesked inte kon1mer
att beviljas. (Ärende dnr 1129/96.)
17. 22 november 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, i ett slutligt beslut, att upphöra att tillämpa en
prislista med tre priszoner för 19 olika tätorter samt en priszon för övriga
landet eftersom prislistan inte är kostnadsmotiverad, är ägnad att försvåra
för andra företag att konkurrera samt
syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet förenas
med ett vite om 50 miljoner kronor.
(Ärende dnr 1074/96.)
18. 26 november 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, i ett slutligt beslut, att upphöra att tillämpa en
prislista med en priszon för 19 olika
tätorter samt ett annat högre pris för
övriga landet eftersom prislistan inte
är kostnadsmotiverad, är ägnad att
försvåra för andra företag att konkurrera samt syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet
förenas med ett vite om 50 miljoner
kronor. (Ärende dnr 1142/96.)
19. 4 december 1996. Konkurrensverket återkallar den immunitet
mot konkurrensskadeavgift som
Posten automatiskt erhållit genom att
ansöka om icke-ingripandebesked
för en prislista med en priszon för 19
olika tätorter samt en annan priszon
för övriga landet. Återkallandebeslutet motiveras av ett det är uppenbart
att icke-ingripandebesked inte kommer att beviljas. (Ärende dnr
1143/96.)
20. 17 december 1996. Marknadsdomstolen beslutar att Konkurrensverkets vitessanktionerade åläggande
av den 26 november 1996 i ärende
dnr 1074/96 skall gälla fram till dess
ärendet, som har överklagats av
Posten, slutligen har avgjorts av
domstol. (Ärende MD A 14796.)
21. 19 december 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, i ett slutligt beslut, att upphöra att tillämpa en
prislista med en priszon för 19 olika
tätorter samt ett annat högre pris för
övriga landet eftersom prislistan inte
är kostnadsmotiverad, är ägnad att
försvåra för andra företag att konkurrera samt syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet
omfattar inte endast den aktuella
prislistan utan även ”annan prissättning av väsentligen samma karaktär”.
(Ärende dnr 1142/96.)
22. 25 februari 1997. Konkur- ;…._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ ___::_SV::_:E::.:_NSK TIDSKRIFT
rensverket avslår Postens ansökan om
icke-ingripandebesked för en prislista
med tre priszoner för 19 olika tätorter samt en priszon för övriga landet.
(Ärende dnr 1129/96)
23. 25 februari 1997. Konkurrensverket avslår Postens ansökan om
icke-ingripandebesked for en prislista
med en priszon för 19 olika tätorter
samt en annan priszon for övriga landet. (Ärende dnr 1143/96.)
24. 9 juni 199·,. Konkurrensverket
konstaterar att Posten, genom avtal
med RSV avseende år 1997, bryter
mot åläggande som Konkurrensverket beslutat om i ärende dnr
1142/96. Då en ny upphandling avseende år 1998 är förestående finner
emellertid Konkurrensverket inte anledning att besluta om ett åläggande
av vite, varför ärendet lämnas utan
åtgärd. (Ärende dnr 1324/96.)
25. 3 juli 1997. Konkurrensverket
konstaterar att Posten genom att tillämpa en s k strukturklausul, har missbrukat sin dominerande ställning genom att tillämpa en s k strukturklausul vilken i praktiken binder Postens
kunder att anlita Posten for hela deras
distributionsbehov. Mot bakgrund av
att Posten, i ett särskilt åtagande, åtar
sig att upphöra med tillämpningen av
klausulen finner Konkurrensverket
att det inte föreligger förutsättningar
for att meddela ett åläggande gentemot Posten. (Ärende dnr 246/97.)
55
Varför ska brevportot finansiera
helt annan verksamhet?
I
sitt svar på temaartiklarna i
forra numret av Svensk
Tidskrift hävdar Postens informationsdirektör Michael
Kongstad att Postens kringverksamheter inte strider mot riksdagens direktiv. Hans tolkning av lagen
forvårrar inte. Det är klart att han
som fåreträdare fOr Posten måste driva den linjen.
Vi kan bara hänvisa till hur riksdagens direktiv är formulerade. I den
senaste propositionen angående
Postens verksamhet har regeringen
uttalat foljande, vilket även riksdagen
ställt sig bakom:
”Det är regeringens uppfattning att
huvudinriktningen for Posten även i
fortsättningen bör vara att på den
svenska marknaden erbjuda rikstäckande postverksamhet. Bolaget skall
vidare med huvudinriktning på den
svenska marknaden erbjuda rikstäckande kassaservice samt betalningsformedling och finansiell verksamhet.
Även i framtiden bör gälla att annan
verksamhet än kärnverksamheten endast kan bedrivas om denna kompletterar kärnverksamheten, bidrar till lönsamheten och sker under rimligt risktagande.” (Våra kursiveringar.)
Med ovanstående avgränsning är
det lätt att räkna ut att 20 procent av
Postens verksamhet strider mot riksdagens direktiv. (Räknat som andel
av omsättningen.)
För en tid sedan presenterade Posten sitt niomånadersresultat. Enligt
detta har affarsområdet Posten Brev
bara under årets nio forsta månader
gått med 854 miljoner kronor i vinst.
Efter det att portot höjdes till fem
kronor har foretagets vinst på brevdistributionen fordubblats.
SVENSK TIDSKRIFT
Vinsterna från brevdistributionen
går till att finansiera annan verksamhet. Postens finansiella tjänster, internetsatsningar, bank- och forsäkringsverksamhet och utiandsprojekt fororsakar foretaget forluster på över en
halv miljard kronor årligen.
Ines Uusmann borde läsa den rapport om Postens ekonomi som hennes departement har beställt från Öhrings, Coopers & Lybrand. I denna
fastslås att Posten brev i längden inte
kan fortsätta att finansiera underskott
inom andra affarsområden.
Statens syfte med att ha ett foretag
som Posten måste rimligen vara att
svenska folket skall erbjudas bra postservice. Nog framstår det mot denna
bakgrund som ganska fräckt av
Postens ledning att ta ut västvärldens
högsta porto på inrikesbrev i syfte att
finansiera helt annan verksamhet.
Förteckning over ärenden där P osten
befunnits agera i strid med konkurrenslagen
1. Juni 1992. I SPK-rapporten
Posttjänsterfrån monopol till konkurrens
(1992:9) konstateras att Posten använt exklusivitetsavtal och trohetsrabatter i konkurrens med CityMail.
2. 2 oktober 1992. Konkurrensverket forbjuder Posten att använda
de exklusivitetsavtal och trohetsrabatter som framgår av SPKs rapport
från juni 1992. Posten träffar en
överenskommelse med konkurrensverket. (Ärende dnr 359/ 92.)
3. 2 maj 1992. Marknadsdomstolen forbjuder Posten, genom ett interimistiskt beslut, att tillämpa en ny
prissättning av e-post, då denna prissättning innefattar underprissättning,
kopplingsforbehåll och prisdiskriminering. Förbudet forenas med ett vite
om 5 miljoner kronor. (Ärende dnr
300/ 93 och A2/ 93.)
4. 2 juni 1993. Konkurrensverket
konstaterar i ett beslut att Postens
forfarande, när det gäller eftersänd
CityMail-distribuerad post (den s k
lägga-på-hög-strategin), är ägnat att
försvåra CityMails nanngsutövning.(Ärende dnr 242/ 92.)
5. 4 juni 1993. Marknadsdomstolen avslår Postens överklagande av
Marknadsdomstolens interimistiska
beslut rörande ny prissättning av epost. (Ärende dnr 152/ 94.)
6. 30 maj 1994. Konkurrensverket
ålägger Posten att upphöra att tillämpa ett antal konkurrensbegränsande
avtalsbestämmelser gentemot vissa
postorderföretag (helkundsklausuler,
trohetsrabatter, årsbonus etcetera.).
Åläggandet forenas med ett vite om 5
miljoner kronor. Ärendet leder till
att Konkurrensverket for första gången väcker talan om utdömande av
konkurrensskadeavgift gentemot ett
företag. (Ärende dnr 152/ 94.)
7. 2 november 1994. Konkurrensverket ålägger Posten att upphöra att
tillämpa s k ”russinplockarklausuler”
i avtal med kunder. Åläggandet forenas med ett vite om 10 miljoner kronor. (Ärende dnr 479/ 93)
8. 9 december 1994. Konkurrensverket ålägger Posten att inte tillämpa
differentierad prissättning för oadresserad distribution gentemot SDR
och övriga kunder. Åläggandet förenas med ett vite om 5 miljoner kronor. (Ärende dnr 451/ 94.)
9. 19 maj 1995. Konkurrensverket
ålägger Posten att upphöra att tillämpa s.k. ”russinplockarklausuler” i offerter med kunder. Åläggandet forenas med ett vite om 10 miljoner kronor. (Ärende dnr 366/95.)
10. 6juni 1995. Konkurrensverket
konstaterar att Posten missbrukat sin
dominerande ställning genom att tillämpa trohetsklausuler i distributionsavtal rörande tidskrifter. (Ärende dnr 414/ 94)
11. 16 november 1995. Konkurrensverket ålägger Posten, genom ett
interimistiskt beslut, att inte tillämpa
ett särskilt stockholmspris för B-posttidningar, då detta pris utgör en förbjuden underprissättning. Åläggandet
förenas med ett vite om 50 miljoner
kronor. (Ärende dnr 682/ 95.)
12. 22 december 1995. Konkurrensverket ålägger Posten genom ett
slutligt beslut, att inte tillämpa ett
stockholmspris for B-posttidningar,
då detta pris utgör en förbjuden underprissättning. Förbudet forenas
med ett vite om 50 miljoner kronor.
(Ärende dnr 682/ 95.)
13. 8 oktober 1996. Konkurrensverket avslår Postens ansökan om
icke-ingripandebesked fOr ett forfarande där Posten tillämpar ett särskilt
pris i de geografiska områden där
CityMail är verksamt och ett annat
pris i övriga delar av landet. (Ärende
dnr 601/ 96.)
14. 8 oktober 1996. Konkurrensverket återkallar ett tidigare meddelat
icke-ingripandebesked avseende särskilt stockholmspris för distribution
av B-posttidningar. (Ärende dnr
843/ 96.)
15. 1 november 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, genom ett
interimistiskt beslut, att upphöra att
tillämpa en prislista med tre priszoner
for 19 olika tätorter samt en priszon
for övriga landet då Posten uppenbart har missbrukat sin dominerande
ställning eftersom prislistan inte är
kostnadsmotiverad, är ägnad att försvåra för andra företag att konkurrera
samt syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet förenas med ett vite om 50 miljoner kronor. (Ärende dnr 1074/96.)
16. 13 november 1996. Konkurrensverket återkallar den immunitet
mot konkurrensskadeavgift som
Posten automatiskt erhållit genom att
ansöka om icke-ingripandebesked
för en prislista med tre priszoner för
19 olika tätorter samt en priszon för
övriga landet. Återkallandebeslutet
motiveras av att det är uppenbart att
icke-ingripandebesked inte kon1mer
att beviljas. (Ärende dnr 1129/96.)
17. 22 november 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, i ett slutligt beslut, att upphöra att tillämpa en
prislista med tre priszoner för 19 olika tätorter samt en priszon för övriga
landet eftersom prislistan inte är kostnadsmotiverad, är ägnad att försvåra
för andra företag att konkurrera samt
syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet förenas
med ett vite om 50 miljoner kronor.
(Ärende dnr 1074/96.)
18. 26 november 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, i ett slutligt beslut, att upphöra att tillämpa en
prislista med en priszon för 19 olika
tätorter samt ett annat högre pris för
övriga landet eftersom prislistan inte
är kostnadsmotiverad, är ägnad att
försvåra för andra företag att konkurrera samt syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet
förenas med ett vite om 50 miljoner
kronor. (Ärende dnr 1142/96.)
19. 4 december 1996. Konkurrensverket återkallar den immunitet
mot konkurrensskadeavgift som
Posten automatiskt erhållit genom att
ansöka om icke-ingripandebesked
för en prislista med en priszon för 19
olika tätorter samt en annan priszon
för övriga landet. Återkallandebeslutet motiveras av ett det är uppenbart
att icke-ingripandebesked inte kommer att beviljas. (Ärende dnr
1143/96.)
20. 17 december 1996. Marknadsdomstolen beslutar att Konkurrensverkets vitessanktionerade åläggande
av den 26 november 1996 i ärende
dnr 1074/96 skall gälla fram till dess
ärendet, som har överklagats av
Posten, slutligen har avgjorts av
domstol. (Ärende MD A 14796.)
21. 19 december 1996. Konkurrensverket ålägger Posten, i ett slutligt beslut, att upphöra att tillämpa en
prislista med en priszon för 19 olika
tätorter samt ett annat högre pris för
övriga landet eftersom prislistan inte
är kostnadsmotiverad, är ägnad att
försvåra för andra företag att konkurrera samt syftar till att eliminera förekommande konkurrens. Åläggandet
omfattar inte endast den aktuella
prislistan utan även ”annan prissättning av väsentligen samma karaktär”.
(Ärende dnr 1142/96.)
22. 25 februari 1997. Konkur- ;…._ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ __ _ ___::_SV::_:E::.:_NSK TIDSKRIFT
rensverket avslår Postens ansökan om
icke-ingripandebesked för en prislista
med tre priszoner för 19 olika tätorter samt en priszon för övriga landet.
(Ärende dnr 1129/96)
23. 25 februari 1997. Konkurrensverket avslår Postens ansökan om
icke-ingripandebesked for en prislista
med en priszon för 19 olika tätorter
samt en annan priszon for övriga landet. (Ärende dnr 1143/96.)
24. 9 juni 199·,. Konkurrensverket
konstaterar att Posten, genom avtal
med RSV avseende år 1997, bryter
mot åläggande som Konkurrensverket beslutat om i ärende dnr
1142/96. Då en ny upphandling avseende år 1998 är förestående finner
emellertid Konkurrensverket inte anledning att besluta om ett åläggande
av vite, varför ärendet lämnas utan
åtgärd. (Ärende dnr 1324/96.)
25. 3 juli 1997. Konkurrensverket
konstaterar att Posten genom att tillämpa en s k strukturklausul, har missbrukat sin dominerande ställning genom att tillämpa en s k strukturklausul vilken i praktiken binder Postens
kunder att anlita Posten for hela deras
distributionsbehov. Mot bakgrund av
att Posten, i ett särskilt åtagande, åtar
sig att upphöra med tillämpningen av
klausulen finner Konkurrensverket
att det inte föreligger förutsättningar
for att meddela ett åläggande gentemot Posten. (Ärende dnr 246/97.)
55