Jonas Frycklund; EMU – överdrivna risker och underskattade vinster


1997


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

EMU OVERDRIVNA RISKER OCH
UNDERSKATTADE VINSTER
JONAS FR YCKLUND
Att ”vänta-och-se” vad som händer med EMU uppfattas som en klok och ansvarsfull strategi från
svensk sida. Men ju närmare vi kommer en europeisk valutaunionen, desto större blir kostnaden för
svenska politikers beslutsvånda. Nu krävs ett svenskt ställningstagande till EMU.
ka Sverige gå med i
EMU eller ställa sig
utanför? Svaret på den
frågan måste grundas på
en värdering av för- och
nackdelar, av risker och möjligheter.
Nejanhängarna överdriver riskerna
och underskattar vinstema med ett
kulturella skillnader. Men behovet av
internationell arbetskraftsrörlighet är
kraftigt överdrivet. Om Sverige råkar
ut för en allvarlig kris drabbas inte
hela landet lika. Ett exempel som
brukar anföras är att efterfrågan på
skogsprodukter av någon anledning
helt skulle falla bort. Om detta skulle
att byta bostadsort för att ta ett
arbete.
Anpassningsmekanismerna består
inte heller bara av att anställda rör på
sig. Dessutom finns möjlighet att
anpassa lönerna. Hälften av svenskarna kan tänka sig att gå med på
sänkt lön för att ta behålla sina jobb,
svenskt deltagande i den monetära inträffa – vilket i sig är mycket enligt samma undersökningen.
unionen. Dessutom blundar man för
de nackdelar som kommer av att stå
utanför ett nytt starkt valutaområde
som bildas i vårt omedelbara närområde.
En risk som brukar framföras med
EMU är att arbetskraften måste flytta
utomlands om Sverige skulle drabbas
av en svår ekonomisk kris och inte
kan kompensera detta genom en försvagning av kronan. En sådan internationell arbetskraftsrörlighet ses som
orealistisk på grund av språkliga och
JONAS FR YCKLUND är civilingenjör
och arbetar som ekonom på Industriförbundets ekonomiskpolitiska avdelning.
28
orealistiskt – skulle det slå mot vissa
företag, vissa branscher och vissa
orter.
Starka
anpassningsmekanismer
Anpassning kan då ske genom att
anställda byter arbetsgivare eller genom att man flyttar inom landet. En
sådan rörlighet inom landet är av
betydande omfattning redan i dag.
Tvåhundratusen svenskar flyttar från
ett län till ett annat under ett år.
Därutöver finns det beredskap för
ännu högre rörlighet. Av tusen tillfrågade svenskar i en undersökning
som Industriförbundet lät göra, var
det 55 procent som kunde tänka sig
SVENSK TIDSKRIFT
Anpassningen kan även ske genom
prisjusteringar eller andra omdisponeringar inom företagen. Sverige
kommer även fortsättningsvis att
inom ramen för EMU ha möjlighet
att bedriva stabiliseringspolitik via
finanspolitiken om så skulle behövas.
Det finns med andra ord en bred
arsenal av anpassningmekanismer att
tillgå om Sverige utsätts för ekonomiska påfrestningar.
Man måste vidare fråga sig om devalveringar har varit ett lyckat sätt att
hantera kriser eller allmänna konkurrenskraftsproblem. Devalveringar eller växelkursförsämringar är ett trubbigt instrument som innebär en
genomsnittsanpassning som slår olika
mot olika typer av foretag. Importforetag och de exporttoretag som har
ett stort importinnehåll i sin tillverkning missgynnas genom högre
importpriser. Företag som är arbetskraftsintensiva missgynnas eftersom
inflationen driver upp lönerna, medan kapitalintensiva foretag överkompenseras. Företag som säljer
nischprodukter kan inte utnyttja
devalveringarna fullt ut eftersom man
inte konkurrerar med priset i forsta
hand.
Valutaosäkerhet forsvårar
Av detta kan man dra slutsatsen att
det är de kunskapsintensiva industrioch tjänsteforetagen som har forlorat
mest på devalveringspolitiken. Kunskapsintensiva foretag ingår ofta j
större internationella nätverk. De
olika produktionsenheterna är specialiserade, vilket gör att importen
ofta är väl så omfattande som
exporten. För att upprätthålla kvalitet
och teknologinivå är det viktigt med
långsiktiga affårsrelationer. Sådana
forsvåras och fordyras av valutaosäkerhet. Kunskapsintensiva foretag
är per definition arbetskraftsintensiva
eftersom en stor del av kostnaderna
utgörs av löner for avancerad personal.
Att ersätta devalveringspolitiken
med en monetär union ger därfor
ökade möjligheter for kunskapsintensiva foretag att frodas. Näringslivsstrukturen kan därfor forväntas
forskjutas i riktning mot en större
andel av dessa framtidsforetag.
När vi ingår j en monetär union
minskar riskerna for att vårt konjunkturmönster ska avvika från de
andra ländernas. Risken blir också
mindre att Sveriges ekonomiska
politik drastiskt skulle komma att
skilja sig från de andra ländernas.
Detta är något som svenska medborgare borde se som en stor fordel
med tanke på de senaste decenniernas erfarenheter.
Sedan 1970 har BNP ökat med i
genomsnitt 1,6 procent per år i
Sverige och med 2,4 procent per år i
EU. Den sammanlagda effekten är att
vår totala produktion i Sverige idag
skulle ha varit över 20 procent högre
om vi hade haft samma utveckling
som i EU.
Många av de kriser som Sverige
har upplevt har varit självforvållade.
Självforvållade problem är något som
måste lösas genom egna åtgärder.
Detta gäller oavsett valutaregim. En
gemensam valuta löser inte problemen – på arbetsmarknaden eller i
den offentliga sektorn. Men EMU
underlättar nödvändiga strukturforändringar.
Löneökningstakten i Sverige har
sedan Bretton Woods-systemet upphörde 1973 varit for hög. Detta har
lett till inflation och slutligen till
devalveringar for att tillfålligt rädda
upp situationen. När möjligheten till
devalveringar tas bort kommer det
att ändra aktörernas beteende. En
valutapolitisk regim utgör en institutionell ram som påverkar handlingsmönstren inom ramen. Institutioner spelar roll och om det blir
mindre lönsamt med oansvarigt
SVENSK TIDSKRIFT
beteende kommer ansvarstagandet att
öka.
Växelkursjusteringar gör det möjligt att övervältra effekten av höga
löneökningar i den egna branschen
på andra delar av ekonomin. En
gemensam valuta gör i stället att höga
löneökningar mer isolerat far effekter
på den egna branschen. Därmed
minskar risken for löneökningar som
går utöver vad produktiviteten och
konkurrensen medger.
Inflationen riskerar
återkomma
Den monetära unionen är i sig inte
tillräcklig. Det behövs även andra
forändringar exempelvis mom
arbetsrätten. Men en gemensam
valuta är en hjälp som underlättar
nödvändiga strukturreformer.
Det vore dessutom naivt att ta den
nuvarande situationen for given där
inflationen är borta och statsfinanserna forbättrats. Dessa forbättringar måste ses mot bakgrund av
upploppet till EMU. Om Sverige
ställer sig utanfor och särskilt om ett
sådant utanforskap uppfattas som
långvarigt – då far det en effekt på
fortroendet for landet. Riskerna
återkommer for inflation och ökning
av statsskulden. Vi kommer under ett
utanforskap att fa dras med en bestå-
ende räntemarginal på grund av den
riskpremie som läggs på vår valuta.
Den ökade valutapolitiska säkerheten som ett EMU-medlemskap
innebär kommer i hög utsträckning
att påverka småforetagen. Mindre
foretag är mer känsliga for osäkerhet
29
än stora foretag och kan därfor
forväntas bli mer benägna att handla
över gränserna när valutakursriskerna
forsvinner. Detta är särskilt betydelsefullt for Sverige som har ett for
lågt nyforetagande och där de små
foretagen inte heller växer i den utsträckning som skulle behövas.
Småforetagen är också de stora
vinnarna på att transaktionskostnaderna går ner. Ofta hävdas att
växlingskostnaderna är låga och att de
elektroniska betalningsmedlen tenderar att göra dem ännu mindre.
Detta gäller inte for mindre foretag;
växlingskostnadernas andel av forsäljningen är större for dem eftersom
de inte far lika gynnsamma villkor
med sina mindre transaktionsvolymer.
Till skillnad från storforetagen är
de små foretagen i stort sett hänvisade
till att låna på den inhemska kapitalmarknaden. Den räntesänkning som
blir foljden av ett svenskt EMUmedlemskap gynnar därfor små-
foretagen. Kapitalkostnaderna minskar.
Vid sidan av dessa entydiga och
mätbara positiva effekter for små-
foretagen finns även den mer
dynamiska effekt som kommer av att
en gemensam valuta bidrar till att
skapa en stor hemmamarknad. Detta
ger möjligheter främst for små- och
medelstora foretag som med de
minskade hindren kan forväntas ge
sig ut på den europeiska marknaden i
högre utsträckning än de gör idag.
Förvisso uppstår även en ökad im- 30
portkonkurrens som kan drabba en
del av foretagen negativt. Men for
Sverige som helhet kan man forvänta
sig en ökad tillväxt inom småforetagssektorn. Totalt sett uppnås
effektivitetsvinster for samhället.
Samma slutsats drogs av den statliga
Calmforsutredningen.
” En del tujanhängare väljer att göra
en glidning i sin debattståndpunkt. Istället
för att diskutera om
Sverige ska gå med
eller inte väljer de att
diskutera om EMU
som helhet är bra eller
dåligt.

Industriforbundets egen utredning
pekar dock på att Calmforsutredningen underskattat effektivitetsvinsternas storlek. Den statliga
utredningen har i allt for hög utsträckning utgått från historiska data
och dagens situation. Om forutsättningarna for kunskapsintensiva
foretag och småforetag forbättras
leder det till fler sådana foretag.
Vinsterna blir därfor större for landet
som helhet när man tar hänsyn till
denna forändring av näringslivsstrukturen.
En del nejanhängare väljer att göra
en glidning i sin debattståndpunkt. I
SVEN S K TI DS KRIFT
stället for att diskutera om Sverige
ska gå med eller inte väljer de att
diskutera om EMU som helhet är bra
eller dåligt. Det kan tyckas ädelt att
fora upp debatten på denna mer
statsmannamässiga nivå och valet av
vad man vill debattera är naturligtvis
fritt.
Men den beslutssituation som det
politiska Sverige står infor är om vi
ska delta i den monetära union som
med hög sannolikhet bildas 1999
eller om vi ska stå vid sidan om.
Självklart finns det en risk for att
EMU överhuvudtaget inte blir av.
Men den risken är så liten att vi inte
kan avstå från att ta ställning eller
avstå från att bölja forbereda oss for
den nya situationen. Det är ett känt
debattknep att fa sin motdebattör att
vackla genom att hänvisa till osäkerhet och utländska faktorer som gör
ett ställningstagande onödigt. Det är
därfor som EMU-motståndarna hela
tiden blåser upp vaije uttalande som
görs av någon utländsk nejanhängare
eller vaije darrning på manschetterna
som någon europeisk politiker gör
sig skyldig till.
Det ansvarsfulla sättet att möta
frågan är att ta ställning till om Sverige ska gå med eller inte. Ett sådant
ställningstagande är viktigt att komma fram till snabbt for att de mycket
omfattande forberedelserna som en
ny valuta kräver ska kunna göras.
Även om svaret blir att vi ska ställa
oss utanfor kommer viktiga
forberedelser att behövas inom olika
delar av samhället. Om det sedan i
efterhand visar sig att den monetära
unionen inte blev av trots allt, har vi
inte förlorat något genom att ha varit
fcirberedda.
Det är alltså i hög grad tid for ett
beslut om Sveriges inställning. Ett
sådant beslut måste grunda sig på en
realistisk uppfattning om alternativet
till medlemskap.
Valutapolitiken är genom Maastrichtfordraget ett gemensamt intresse for EV-länderna. Sverige har
anslutit sig till Maastrichtfordraget
och om vi inte deltar i EMU
kommer vi därfor med stor sannolikhet att i stället delta i ERM 2. Ett
fullständigt utanforskap är knappast
tänkbart eftersom vi då skulle förlora
for mycket i politisk trovärdighet och
inflytande över utvecklingen inom
EU. ERM 2 innebär ett system med
halvfasta växelkurser där devalveringar fortfarande kommer att vara
möjliga under kontrollerade former.
Många ekonomiska aktörer kommer att dras in i valutaunionen även
om Sverige som land står utanför.
Inom den finansiella sektorn är detta
extra tydligt. Införandet av en
gemensam valuta utsätter banker,
forsäkringsbolag och värdepappershandeln fOr en hårdare konkurrens.
Eurons införande kommer att utlösa
sammanslagningar, uppköp och
andra strukturförändringar. Framfor
allt bankerna kommer att mötas av
krav från företagskunderna på
forbättrad service, men tvingas möta
dessa krav med sämre konkurrensvillkor än bankerna inom euroområdet. Svenska banker måste arbeta
parallellt med euro och krona. De
kommer inte att ha tillgång till
valutaunionens betalningssystem på
samma villkor som konkurrenterna.
Behov av dubbla system
Svenska företag hamnar i en liknande
situation vid ett utanförskap. Många
storföretag kommer att ha en stor del
av affärstransaktionerna i euro och de
har också redan idag betydande
produktionsanläggningar på kontinenten. De stora foretagen kan även
forväntas ta upp lån i euro. Allt detta
leder till att det någonstans kommer
att uppstå behov av dubbla system.
Nuvarande lagstiftning gör att svenska moderbolag måste använda kronor som koncernvaluta. Begränsningar av den typen riskerar att spä
på tendensen att huvudkontor flyttas
från Sverige. För att undvika en
sådan utveckling bör ändringar göras
aktiebolagslagen och årsredovisningslagen så att euron kan användas i dessa sammanhang. Om
dessa och liknande hämskor tas bort
SVE NS K TID SKRIFT
for storforetagen blir det lättare for
dem att hantera utanförskapet, men
problemen kan då hamna någon
annanstans. Eventuellt tvingas underleverantörer att acceptera euroavtal
samt emotransaktioner och rar därmed bära en större risk.
En möjlig utvecklingslinje är därfor att vi rar en tvådelning av ekonomin. En eurosektor där storforetagen
forsöker kompensera nackdelarna av
ett utanförskap. En kronsektor for
hushåll, offentlig sektor och små-
företag. I gränserna mellan dessa två
sektorer uppstår ökade transaktionskostnader. Det kanske finns en del
libertananer somjublar över en sådan
valutakonkurrens – konsekvenserna
är dock negativa for landet.
Ett alternativ är att Sverige väntar
och ser i EMU-frågan. Det är problematiskt ur ett strukturperspektiv.
Valutaunionens forsta tid kommer att
präglas av många viktiga strategiska
beslut inom foretagssektorn; fusioner, nya allianser och nya affärsstrategier. Är vi inte med under
denna omstöpningsperiod kommer
foretagen i eurozonen att ra ett
långvarigt forsteg gentemot våra
företag. Vänta-och-se är inte samma
sak som ingen-förändring. Väntaoch-se riskerar att bli vänta-ochblunda.
31