Invändning


2002


Artiklarna från Svensk Tidskrifts årsböcker är inskannade och sedan hjälpligt överförda till text. Denna sida ska mest ses som en bas för sökfunktionen. Läsbarheten blir bäst om man väljer PDF-versionen.

Acrobat Reader för att läsa PDF kan hämtas här.

Ol
c:
c:
”’O
c:
:ro
>
c:
1–1 domar, traditioner och normer är
en minst lika stor frihetsherövare
som socialismen.
Artikeln i Svensk Tidskrift bygger på rädslan för att ett kollektivt
tänkande kan leda till mer politik.
Och visst. Det vore tråkigt om vi
fick ännu fler lagar och regleringar som trampar på vissa för att
skydda andra. Men det är en annan fråga.
Nej, man måste få tycka utan att
vilja lagstifta och man måste få höja
sin röst för att höras i opinionen. Man
måste få bekämpa problem i det civila samhället med det civila samhällets
metoder. Det är ju trots allt det som är
marknadens makt, det vi slåss för.
Eller kan man endast stå för
en minskad offentlig sektor och
mer frihet från politikers godtycke
om man tror att samhället i så fall
skulle vara helt problemfritt?
Carolin Dahlman (carolin@
shortcut.nu) är journalist och frilansskribent.
Kan man vara både högerman
och kvinnosakskvinna?
KAN MAN kalla sig både liberal
och feminist? Den frågan
ställer sig många ibland och vissa,
som till exempel Peter Ejemyr i förra numret av denna tidskrift, svarar
nej. Men jag både kan och vill och
tror dessutom att det är viktigt. Jag
ska försöka förklara varför.
FINNS DET ETT PROBLEM,
OCH I SÅ FALL VILKET?
Man kan ju börja med att fundera
på om det finns några skillnader
mellan män och kvinnor och om
de i så fall är politiskt relevanta.
Att vi ser olika ut är till exempel en
sådan skillnad som är politiskt
helt ointressant för alla utom rasister. Men om det finns skillnader som får effekter på aggregerad
nivå angår det flera. Svenska kvinnor har lägre genomsnittslön än
män. I svenska börsbolag finns det
fler vd:ar som heter Göran än som
är kvinnor. Är det ett politiskt
problem? Ja det tycker jag, eftersom det är ett samhällsproblem
och eftersom även liberala politiker bör ha uppfattningar om vad
som är rätt och fel i samhället.
Gör det mig till kollektivist?
Nej, inte så länge som jag har individen som utgångspunkt och undviker att göra orsakssamband av
konspirationsteorier som inte hör
dit. Om en stor grupp individer
har betydligt lägre genomsnittslön
än en stor grupp individer med
samma förutsättningar men annat
kön, irriterar det mig inte bara
som människa utan även som politiker. Då föreligger nämligen ett
samhällsproblem. Inte på grund av
patriarkaliskt eller kollektivt förtryck eller någon konspirationsteori utan på grund av att individer behandlas orättvist på grunder
som inte är acceptabla.
SLARV STRAFFAR SIG
Lite är det vårt eget fel. Ju sämre och
slappare liberaler är på att förklara
varför till exempel kvinnliga genomsnittslöner är lägre än manliga, desto
mer vänsterstämplat blir feministbegreppet. Om Gudrun Schyman
oemotsagd får påstå att svenska män
är ett kollektiv och dessutom som
liknar talibaner som kollektiv är det
ju ingen som vill vara feminist om
man riskerar att buntas ihop med
henne. Inte jag heller.
Men i begynnelsen var feminismen liberal. Allmän och lika
rösträtt ansågs på sin tid feministiskt och radikalt att förespråka. I
dag borde det vara lika självklart att
vara feminist som att vara antirasist, mot bakgrunden att det är fel
att behandla människor sämre för
att de tillhör en viss grupp. Ju färre
liberaler som använder feminism
desto fler konstiga och kollektivistiska åsikter förknippas med den.
Den största förklaringen till att
svenska kvinnor har lägre genomsnittslön än svenska män finns rent
statistiskt i att genomsnittslönen i
offentlig sektor är lägre än den i
privat och fler kvinnor arbetar i
offentlig. Men ju mer vi låter Gudrun vara ensam om att förklara
detta, desto större är sannolikheten att offentliganställda kvinnor
fortsätter föredra hennes parti
framför något mer liberalt alternativ. Det borde de inte göra om de
insåg att kollektivavtal och arbetsgivarmonopol är de stora kvinnolönefällorna. De borde ju fundera mer på varför Gudruns parti
vill behålla låglönemonopolen och
Wanjas LO försvarar kollektivavtal
med sämre villkor för kvinnadominerade yrken. Men många
liberala individer är medskyldiga
till att det fungerar. Utan bättre
liberal motargumentation kan socialistiska feminister fortsätta locka fler än deras ideer förtjänar.
Därför är det inte bara möjligt
utan dessutom viktigt att vara feminist om man är liberal.
VÅGA VARA VARDAGSFEMINIST
Men hur ska man göra då? Ibland
kan jag blir avundsjuk rent tekniskt
på socialister, eftersom det är lättare
för dem att visa politisk handlingskraft. Man kan förbjuda,
reglera och skicka bidrag. Det är
IIISvensk Tidskrift 12002, nr l l
svärare att vara liberal feminist i
politisk handling. Vad kan man
göra i praktiken, förutom att
allmänt förespråka att individer
ska behandlas rättvist?
Ja, lika viktigt som det är att
säga ifrån mot vardagsrasism, lika
viktigt är det att väga vara vardagsfeminist. En viktig uppgift för en
liberal politiker är att säga ifrån
mot osaklig etikettering. Det är så-
dan som leder till diskriminering.
Om man gillar rättvisa ska man reagera när någon behandlas orättvist oavsett om det är på grund av
kön eller hudfärg eller något annat. För de flesta, även för vita, är
det numera självklart att säga ifrån
mot företag som inte anställer färgade sökande. Det borde vara lika
självklart att säga ifrån mot chefer
som påstår att det inte finns kompetenta kvinnor.
Och lite mer fantasi kan man ha
som liberal politiker än att ”bara”
uppmuntra landstingsanställda att
starta eget. Det är viktigt att försöka
hindra dum-kollektivistiska beslut
frän att fattas. Reglerad pappamånad är förstås ett exempel på
när politik kallas liberal men inte är
det. Att ta skattepengar frän undervisning och ge till kurser i feministiskt självförsvar är ett annat. Då-
liga beslut är dåliga även när de
motiveras med feminism. Men det
är svårt att argumentera framgängsrikt emot dem för den som verkar
förneka eller vifta bort alla skillnader mellan människor av olika kön.
Då känns det mer seriöst att argumentera emot genom att ta feminismen på allvar men förklara varför
den är bättre i liberal form. Mänga
politiker har också rekryterande
makt och kan själva påverka om
styrelsens ordförande ska vara en
av grabbarna eller den som bäst
kan föra ut budskapet och attrahera
väljare. Det är inte nödvändigtvis
samma person.
Ord har betydelse. Om ett ord
är vänsterstämplat är det därför viktigt att ändra på det. Mänga ord har
ändrat i betydelse genom åren och
mycket av den politiska retorikens
uppgift är att ladda viktiga ord med
rätt innehåll. Om inte liberaler laddar ordet ”feminism” med innehäll
fortsätter Gudrun Schyman fylla det
Svar:
ANNA KINBERG menar att det
både är möjligt och rimligt
att kalla sig liberal feminist. Men
hon erkänner samtidigt att detta
kräver en omdefiniering av begreppet feminism. Jag tror docklite tillspetsat – att detta sätt att
driva debatten är lika hopplöst
som att säga att man är liberal och
socialist. Och sen försöka förklara
att man med socialism inte alls
menar vad socialister i gemen lägger som betydelse i ordet.
Sedan är det måhända ett problem att antalet Göran överstiger
antalet kvinnor i svenska börsbolagsledningar. Men om detta är ett
Frihetsparti
Det behövs ett parti som slåss
för friheten även när detta är
impopulärt – som till exempel
när andra vill förbjuda innehav
av barnpornografi.
Ernst Klein Liberal Debatt 4
2001
Kompensation för allt
En sänkning av arvskatten kommer
alltid att vara orättvis eftersom
det i huvudsak är medelålders
personer som ärver. Och unga
skattebetalare kan inte kompenseras via exempelvis höjda
barnbidrag eftersom utgiftstaken
lägger hinder i vägen.
LO:s chefsekonom Dan Andersson,
Dagens Industri 18/10 2001
med fel. Kan vi ta tillbaka rättvisan
kan vi väl ta tillbaka feminismen.
Och fä den att handla om just rättvisa i stället för om kollektivism.
Anna Kinberg (anna.kinberg@
riksdagen.se) är riksdagsledamot.
politiskt problem, äterstår det för
politikern Kinberg att berätta för
oss hur den politiska lösningen på
det problemet ser ut.
Carolin Dahlmans inlägg är
intressant, då det illustrerar hur
accepterad sexismen är i feministiska kretsar. Eftersom min artikel
var skriven av en man, lockar den
knappt fram mer än en gäspning,
skriver Dahlman. Tänk för en
sekund om jag, eller någon annan
man, hade skrivit så om en text
författad av en kvinna…
Peter Ejemyr (peter.ejemyr@askus.se)
är kommunikationskonsult
Outsinliga värderingar
standarduppfattningen i den
arabisk-muslimska världen är
att USA är rikt och mäktigt
för att det är krasst och materialistiskt.
Sanningen är den rakt motsatta.
USA är framgängsrikt och
välmående tack vare dess
värderingar, inte trots dem.
Det är framstäende eftersom
det respekterar frihet, individualism och kvinnors lika rättigheter och för att det gynnar
kreativitet och experimentlusta.
Dessa värderingar är våra
outsinliga oljekällor.
Thomas L Friedman, New York
Times, l Ofebruari 2002
lSvensk Tidskrift 12002, nr l III